PDF

I enlighet med Strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av strålsäkerhetslagen (859/2018):

1 § Tillämpningsområde

Denna föreskrift gäller användning av strålning som förutsätter säkerhetstillstånd.

2 § Definitioner

I denna föreskrift avses med

1. öppen analysapparat en röntgenanalysapparat enligt standarden IEC 62495 där strålknippet är riktat utanför apparaten;
2. accelerator en strålningsalstrande apparat där man genom att accelerera partiklar alstrar joniserande strålning vars energi överstiger 1 megaelektronvolt (MeV);
3. acceptanskrav för användning av apparat minimikrav som ställts på apparatens prestanda, acceptansgränser;
4. radiometriskt mätinstrument ett mätinstrument som består av en sluten strålkälla i ett skyddshölje, en strålningsgivare och mätningselektronik;
5. röntgenapparat en apparat som på elektrisk väg alstrar joniserande strålning och som inte är en accelerator;
6. sluten analysapparat en röntgenanalysapparat enligt standarden IEC 62495 där strål­knippet är riktat innanför apparaten;
7. avskärmad genomlysningsapparatur en röntgenapparat enligt standarden IEC61010-2-091 där röntgenröret och strålknippet är avskärmade med ett inbyggt strålskydd och det föremål som undersöks eller analyseras är beläget i ett skyddshölje i ett utrymme som är tillgängligt medan apparaten alstrar strålning.

3 § Aktivitetsvärden i sluten strålkälla med hög aktivitet

Om aktivitetsvärdena i sluten strålkälla med hög aktivitet föreskrivs i bilaga 1.

4 § Strålskärmning i användnings- och förvaringsutrymmen för strålkällor

Användnings- och förvaringsutrymmen för strålkällor ska planeras och konstrueras så att yrkesmässig exponeringen och exponeringen av allmänheten är så liten som det med praktiska åtgärder är möjligt och  den orsakad dosen inte överskrider dosrestriktionerna för användnings- och förvaringsutrymmet.

Strålskärmningen ska ta i beaktande sättet på vilket strålningen används och hur utrymmena i omgivningen av strålkällans användnings- och förvaringsutrymmets används.

Strålskärmningens omfattning ska bedömas på nytt om

1. strålkällan byts ut till en annan eller utökas;
2. användningen av strålkällan ändras;
3. användningen av utrymmen i användnings- eller förvaringsutrymmenas omgivning ändras på ett sätt som kan öka yrkesmässig exponeringen eller exponeringen av allmänheten.

Efter att strålskärmningen har byggts eller ändrats ska dess omfattning säkerställas genom strålningsmätningar eller på annat tillförlitligt sätt.

5 § Aktivering

Vid planering och byggande av användningsutrymmen för neutronkällor och acceleratorer ska man ta i beaktande eventuell aktivering av konstruktioner, system eller andra material med tanke på

1. yrkesmässig exponeringen och exponering av allmänheten;
2. tagandet ur bruk av ett användningsutrymme och kvaliteten och kvantiteten av det radioaktiva avfall som uppstår i samband med detta samt oskadliggörandet av avfallet.

6 § Strukturella lösningar som påverkar hanteringen av strålsäkerhetsincidenter

I användnings- och förvaringsutrymmen för strålkällor ska man använda strukturella lösningar som gör det möjligt att ordna verksamheten så att

1) den potentiella exponeringen och dess sannolikhet är så liten som det med praktiska åtgärder är möjligt och exponeringen inte överskrider restriktionen för den potentiella exponeringen;

2) en strålsäkerhetsincident kan hanteras;

3) man efter en strålsäkerhetsincident

a) kan säkra strålkällorna med tanke på arbetstagarnas och allmänhetens säkerhet;

b) kan säkra strålkällorna och utrymmena där man använder strålning för vidare användning eller behandling av dessa;

c) kan avlägsna det radioaktiva material som spridits till användnings- och förvaringsutrymmena.

I första hand ska man använda naturliga säkerhetsegenskaper samt system och anordningar som vid felsituationer försätts i ett säkert läge.

7 § Säkerhets- och larmsystem

Stället där strålning används, utrymmen i dess omgivning, manövreringsrummet, manövreringsbordet och manöverdonet ska med tanke på verksamhetens säkerhet ha ändamålsenliga säkerhets- och larmsystem, såsom

1. en nödknapp med vilken strålningsalstringen kas fås att upphöra;
2. en säkerhetsbrytare som avbryter strålningsalstringen, om en dörr eller motsvarande till användningsutrymmet öppnas eller om man förflyttar sig till ett visst område medan apparaten är på;
3. en kvitteringsbrytare för att säkerställa att ingen blir i användningsutrymmet innan den strålningsalstrande anordningen slås på;
4. ett varningsljus eller andra sätt att signalera när den strålningsalstrande apparaten är i gång och när den alstrar strålning.

Dessutom ska det vid användning av partikelacceleratorer inom isotopproduktion och forskning finnas för säkerheten lämpliga säkerhets-, varnings- och mätningssystem för utsläpp, dosrat och tryck i användningsutrymmet samt för att göra acceleratorns träffyta, överförings­linjen och värmeskåpen säkra.

Användningsutrymmet för en strålningsalstrande anordning där kategorin för yrkesmässig exponeringen är 1 på grund av dess potentiella exponering ska ha ett varningsljus som avses i 1 mom. 4 punkten eller annat förfarande som är oberoende av manövreringssystemet för den strålningsalstrande anordningen.

Om ett säkerhetssystem som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten har förhindrat alstring av strålning är det tillåtet att fortsätta verksamheten endast från manövreringsenheten eller drivenheten.

8 § Övrig säkerhet och övriga funktioner

Av de dörrar som leder till ett användnings- eller förvaringsutrymme ska minst en kunna öppnas inifrån rummet. Dörren ska även kunna öppnas vid en felsituation.

Vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården ska man från manövreringsrummet ha med tanke på säkerheten lämplig visuell- och hörselkontakt med patienten i behandlings- eller undersökningsrummet. Från manövreringsrummet ska man också kunna se dörrarna som leder till behandlings- eller undersökningsrummet, om dessa inte är låsta.

Vid industriell avbildning där kategorin för den yrkesmässiga exponeringen är 1 eller 2 ska man från manövreringsenheten för den strålningsalstrande anordningen eller drivenheten ha visuell kontakt med användningsutrymmet för anordingen eller dörrarna till utrymmet, om dörren inte är låst. Man ska dock alltid ha visuell kontakt om utomstående personer har ohindrad tillgång till användningsutrymmet för anordningen.

9 § Strålsäkerhetslösningar som helhet

Om kategorin för den yrkesmässiga exponeringen eller exponering av allmänheten är 1 eller 2 på grund av den potentiella exponeringen ska de strukturella lösningarna och säkerhetssystemen som avses i 7 § vara sådana att

1. ett enskilt tekniskt fel, ett mänskligt misstag eller ett förfarande som strider mot förhållningsreglerna eller ett felaktigt förfarande sannolikt inte leder till en potentiell yrkesmässig exponering eller exponering av allmänheten;
2. strålkällor kan säkras med tanke på exponeringen i fråga även om en enskild säkerhetsapparat är ur bruk eller inte fungerar.

10 § Märkning av användningsutrymmen

En varningsmärkning för strålrisk som avses i 66 § 2 mom. i strålsäkerhetslagen ska placeras på dörrarna till användnings- och förvaringsutrymmen för strålning, om det är fråga om gränsen för ett övervakat eller kontrollerat område. Märkningen ska överensstämma med standarden SFS-EN ISO 361. Märkningen kan även vara en märkning som gäller utrymmets användningsändamål, om strålrisken som förknippas med utrymmet tydligt framgår av den.

Användnings- och förvaringsutrymmen för strålkällor, vars strålskärmningsplanering bygger på antagandet att ingen vistas i utrymmet kontinuerligt, ska utmärkas med skyltar som förbjuder kontinuerlig vistelse i dessa utrymmen. Märkningen är emellertid inte nödvändig om utrymmets användningsändamål eller övriga omständigheter inte tillåter kontinuerlig vistelse i utrymmet.

11 § Särskilda krav gällande kontamination

Vid användning av öppna källor samt vid övrig verksamhet där det förekommer en risk för kontamination ska användnings- och förvaringsutrymmen konstrueras på ett sätt som gör det möjligt att ordna verksamheten så att det vid normal verksamhet och strålsäkerhetsincidenter är möjligt att

1. så lätt som möjligt att avlägsna ytkontamination;
2. på ett effektivt sätt begränsa spridningen av radioaktiva ämnen i användningsutrymmets inomhusluft och via luften till övriga utrymmen i byggnaden;
3. på ett effektivt sätt begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen;
4. på ett effektivt sätt begränsa att kontamination transporteras utanför användnings­utrymmet med arbetstagare;
5. säkert hantera avfall som uppstår i verksamheten.

12 § Särskilda krav gällande patientrum

För patienter som genomgått isotopbehandling och som stannar på sjukhuset på grund av strålningsexponering ska finnas ett separat patientrum med egna tvättutrymmen och egen toalett. Ingången till patientrummet ska utmärkas med en märkning som varnar för strålrisk.

13 § Särskilda krav gällande förvaringsutrymmen för strålkällor

Strålkällor som innehåller radioaktiva ämnen ska förvaras separat från varor och ämnen som inte anknyter till användningen av strålkällor.

14 § Särskilda krav gällande utrymmen i strålbehandlingsutrymmets omgivning

Om det i utrymmen i omgivningen för ett användningsutrymme för en anordning som är avsedd att användas för strålbehandling finns områden där strålningens dosrat är större än 20 µSv/h, ska arbete och vistelse i dessa områden begränsas.

15 § Allmänna krav

Strålkällan och utrustningen som gäller dess användning ska vara lämpliga för användnings­ändamålet.

Apparater som alstrar strålning på elektrisk väg får inte användas vid högre driftvärden än vad som är nödvändigt med tanke på användningsändamålet.

Slutna källor ska överensstämma med kraven enligt standarden SFS-EN ISO 2919.

På en sluten källa ska en märkning av strålkälla som avses i 66 § 2 mom. i strålsäkerhetslagen innehålla ordet ”Radioactive” eller om detta inte är möjligt en symbol för joniserande strålning enligt standarden SFS-EN ISO 361.

16 § Acceptanskrav för användning av strålningsalstrande anordningar inom hälso- och sjukvården

Utöver det som föreskrivs i 15 § ska strålningsalstrande anordningar inom hälso- och sjukvården dessutom uppfylla de acceptanskrav för användning av strålkällor som anges i denna paragraf.

Anrodningen ska uppnå de prestanda- och säkerhetsegenskaper tillverkaren uppger för användning av anordningen.

I användningsutrymmet för anordningen ska finnas tillgång till uppgifter, av vilka framgår acceptanskraven för användning av anordingen och huruvida anordningen uppfyller dessa krav.

Acceptanskraven för användning av strålningsalstrande anordningar inom hälso- och sjukvården och veterinärmedicin finns dessutom i bilagorna 2–5.

17 § Acceptanskrav för användning av strålningsalstrande anordningar inom industrin och forskning

Utöver det som föreskrivs i 15 § ska strålningsalstrande anordningar inom industrin och forskning dessutom uppfylla de acceptanskrav för användning av strålkällor som anges i denna paragraf.

Strålningsalstrande anordningar ska uppnå de strålnings- och säkerhetsegenskaper tillverkaren uppger för användning av anordningen och som uppges i säkerhets­tillstånds­ansökan eller anmälan.

Acceptanskraven för användning av strålningsalstrande anordningar inom industrin och forskning finns dessutom i bilagorna 6–8.

18 § Uppgifter om radioaktiva ämnen

På en strålkällas skyddshölje eller förvaringsbehållare och -skydd ska märkas radionuklid, aktivitet och tidpunkt för fastställande av aktiviteten.

I fråga om öppna källor ska dessutom total volym eller aktivitetshalten märkas.

19 § Specificering av sluten strålkälla och källans specifikationsuppgifter

Den slutna strålkällans tillverkningsnummer eller annan beteckning som specificerar källan ska anges i intyget om överensstämmelse med kraven som anges i 73 § 1 mom. i strålsäkerhets­lagen.

Slutna strålkällor med hög aktivitet ska specificeras med tillverkningsnummer som uppges av tillverkaren.

20 § Bokföring av slutna strålkällor med hög aktivitet

Bestämmelser om uppgifter som ska ges i bokföringen av slutna strålkällor med hög aktivitet finns i bilaga 9.

21 § Uppgifter som ska medfölja strålkällor

Med en sluten strålkälla ska medfölja tillverkarens skriftliga åtagande att ta emot den slutna strålkällan som anges i 76 § 1 mom. i strålsäkerhetslagen efter att strålkällan använts, såvida det inte är säkert att låta strålkällan åldras på det sätt som anges i samma moment, samt resultaten av det senaste täthetstest.

Med en sluten strålkälla med hög aktivitet ska medföljas skriftlig dokumentation över att den slutna strålkällan har märkts och specificerats enligt 15 § 4 mom. och 19 §. Också bilder av den slutna strålkällan och dess transportförpackning samt slutna strålkällans skyddshölje och appratens konstruktion ska medfölja.

Med den strålningsalstrande anordingen ska lämnas en bokföring över händelser gällande den strålningsalstrande anordingen som avses i 25 §.

22 § Årsanmälan om strålkällor

I den årliga anmälan gällande tillverkning, förvaring, handel med, export eller import av strålkällor som anges i 71 § 2 mom. i strålsäkerhetslagen ska läggas fram de uppgifter som anges i bilaga 10. Anmälan ska göras även om inget tas emot eller överlåts och inga strålkällor är i besittning.

I den årliga anmälan gällande användning eller innehav av slutna strålkällor med hög aktivitet som anges i 71 § 3 mom. i strålsäkerhetslagen ska läggas fram de uppgifter om bokföring av slutna strålkällor med hög aktivitet som anges i 20 §.

Anmälan ska lämnas in till Strålsäkerhetscentralen före slutet av januari efter kalenderåret i fråga.

23 § Anmälan om transport som kräver säkerhetstillstånd

I anmälan som anges i 72 § 3 mom. i strålsäkerhetslagen ska läggas fram de uppgifter som anges i bilaga 11.

24 § Säkerställande av funktionen hos en strålningsalstrande anordning

Funktionen hos en strålningsalstrande anordning ska säkerställas efter betydande reparationer, underhållsåtgärder eller programvaruuppdateringar och alltid när det finns anledning att misstänka störningar eller förändringar i anordningens funktion. Fel och brister som påverkar strålsäkerheten ska korrigeras innan användning.

25 § Dokumentering av händelser gällande strålningsalstrande andordningar

Fel i en strålningsalstrande anordning, funktionsstörningar eller andra händelser som stört användningen av anordingen eller påverkat dess strålsäkerhet under användningen den ska bokföras. Bokföringen ska förvaras under anordingens hela livscykel.

26 § Kontroll vid mottagning av strålningsalstrande anordningar inom hälso- och sjukvården och veterinärmedicin

Kvalitetssäkringsprogram gällande användning av strålning inom hälso- och sjukvården och veterinärmedicin ska omfatta kontroll vid mottagning där man säkerställer att acceptanskraven för användning av den strålningsalstrande anordningen uppfylls innan apparaten tas i bruk. I samband med en kontroll vid mottagning ska även referensvärden för prestanda fastställas och dessa ska användas vid övervakningen av att anordningen är i funktionsdugligt skick.

27 § Kvalitetssäkringsåtgärder vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården och veterinärmedicin

Kvalitetssäkringsprogrammet för användning av strålning inom hälso- och sjukvården ska omfatta åtgärder för att säkerställa att

1. det finns tillräckligt med information om patienternas riskbedömning och om tillgängliga resultat av den kliniska användningen av den strålningsalstrande anordningen innan den tas i bruk inom hälso- och sjukvården;
2. behandlingsdosen riktas mot det fastställda målområdet i planerad storlek och så noggrant som möjligt;
3. bildkvaliteten är tillräcklig bra för att nå önskat undersökningsresultat;
4. bedömningen av patientens strålningsexponering är korrekt samt att aktiviteten som ges patienten fastställs.

Kvalitetssäkringsprogrammet för strålbehandlingar ska omfatta en riskbedömning av exponering från strålsäkerhetsincidenter eller oplanerad exponering som bygger på en säkerhetsbedömning enligt 26 § i strålsäkerhetslagen.

Intervallen mellan kvalitetssäkringsåtgärderna vid röntgen, nukleärmedicin och veterinärmedicin får inte vara längre än vad som fastställs i bilaga 12.

28 § Ibruktagande av strålbehandlingsapparat och regelbunden doskalibrering

Verksamhetsutövaren ska innan en strålbehandlingsapparat tas i bruk mäta eller säkerställa apparatens egenskaper som behövs för inmatningsuppgifterna som det befintliga dosplaneringssystemet använder.

Vid kvalitetssäkring av strålbehandlingsverksamheten ska man före ibruktagande av ny teknik för dosbestämning och strålningsanvändning jämföra de beräknade och uppmätta dosfördelningarna med hjälp av tester som motsvarar flera olika behandlingar samt vid behov tester som baserar sig på de faktiska behandlingsplanernas dosmätningar.

En strålbehandlingsapparat ska regelbundet doskalibreras.

Doskalibreringen ska kontrolleras innan strålbehandlingsapparaten tas i bruk för behandling av en patient så att

1. den som utför kontrollen är en annan person än den som utförde doskalibreringen;
2. dosmätaren och den utrustning som används med den under mätningen inte är samma som användes för doskalibreringen.

Dessutom ska en oberoende doskalibreringskontroll genomföras före ett ny strål­behandlings­knippe med annan nominell energi eller andra egenskaper tas i bruk för behandling av patient.

29 § Övriga kvalitetssäkringsåtgärder vid strålbehandling

Kvalitetssäkring vid strålbehandling ska omfatta kontroll av varje individuell dosplan då man tar i bruk en ny metod.

Dessutom ska varje helkroppsbehandling omfatta in vivo-dosmätning, om behandlingen inte bygger på en tvärsnittsbaserad dosplan.

Hur behandlingen riktas ska säkerställas vid behandlingen av varje patient.

30 § Täthetstest för slutna strålkällor

Verksamhetsutövaren ska se till att en sluten strålkälla som kräver säkerhetstillstånd genomgår ett täthetstest enligt standarden ISO 9978 när

1. omständigheterna i den slutna strålkällans driftsmiljö eller andra faktorer har kunnat ha en negativ effekt på den slutna strålkällans täthet;
2. den slutna strålkällan har kunnat bli skadad i samband med en viss händelse eller behandling;
3. användnings- eller förvaringsutrymmet för en radiometriskt mätinstrument eller annan motsvarande fast monterad sluten strålkälla ändras och det gått längre än ett år sedan föregående täthetstest;
4. den slutna strålkällan lossas från skyddshöljet eller monteras i skyddshöljet;
5. det från det senaste påvisandet av att den slutna strålkällan överensstämmer med kraven gått 15 år eller mer än den rekommenderade drifttiden som tillverkaren uppgett och därefter regelbundet, dock med minst tre års mellanrum med beaktande av den slutna strålkällans struktur, användningssätt och omgivning samt övriga omständigheter som påverkar den slutna strålkällans täthet;
6. en ur bruk tagen sluten strålkälla överlåts för transport.

En sluten strålkälla med hög aktivitet ska dock genomgå ett täthetstest enligt ISO 9978 minst en gång per år.

Ett täthetstest behöver inte göras för slutna strålkällor där det radioaktiva ämnet är i gasform och inte i situationer som avses i 1 mom. 3, 4 och 6 punkterna, om halveringstiden för det radioaktiva ämnet är mindre än 150 dagar och det har gått högst tre år sedan föregående täthetstest.

En verksamhetsutövare som tar emot slutna strålkällor för hantering som radioaktivt avfall ska genomföra ett täthetstest enligt 1 mom. vid mottagning av den slutna strålkällan.

Om det finns en motiverad anledning att misstänka att den slutna strålkällans täthet har försvagats, ska dess överensstämmelse med kraven påvisas på nytt innan man fortsätter använda den slutna strålkällan.

31 § Kvalitetssäkringsåtgärder för användning av strålkällor inom industrin och forskning

Bestämmelser om kvalitetssäkringsåtgärder för användning av strålning inom industrin och forskning finns i bilaga 13.

32 § Åldring av radioaktivt ämne

Vid åldring av en strålkälla som innehåller radioaktiva ämnen och som avses i 83 § 2 mom. i strålsäkerhetslagen ska man vid förvaring iaktta följande metoder:

1) målet, längden och eftersträvad aktivitet för åldringen ska fastställas på förhand;

2) Målet för åldringen ska vara att

a) avfallet upphör vara radioaktivt avfall;

b) avfallet kan återanvändas, materialåtervinnas, återvinnas och bortskaffas på det sätt som avses i 84 § i strålsäkerhetslagen;

c) avfallet kan släppas ut i miljön eller avloppet på det sätt som avses i 127 § i strålsäkerhetslagen;/p>

d) åldringen medför någon annan på förhand identifierad betydande fördel för säkerheten, tekniska lösningar eller lönsamheten gällande oskadliggörande av avfallet;

3) åldringen får vara högst

a) tre år om målet är som avses i 2 punkten a–c;

e) ett år om målet är som avses i 2 punkten d.

Åldringen får dock vara längre än vad som avses i 1 mom. 3 punkten om säkerhetsbedömningen visar att åldring är det bästa alternativet med tanke på strålsäkerheten. 

33 § Utlämnande av sluten strålkälla till en annan verksamhetsutövare

Vid utlämnande av ur bruk tagna slutna strålkällor till en annan verksamhetsutövare ska den som lämnar ut strålkällan se till att

1. den slutna strålkällan och dess skyddshölje samt uppgifterna och dokumenten som medföljer strålkällan uppfyller kraven;
2. den slutna strålkällan har genomgått täthetstest enligt 30 §;
3. det finns en lagenlig transportförpackning för den slutna strålkällan, om överlåtelsen förutsätter att strålkällan transporteras.

34 § Tagandet ur bruk av kontaminerade utrymmen och aktiverade strukturer och material

Rengörande som förutsätter säkerhetstillstånd enligt 83 § 4 mom. i strålsäkerhetslagen ska planeras på förhand genom att

1. kartlägga kontaminationens och de aktiverade strukturernas och materialens art och kvantitet i objektet;
2. utreda tillgångliga rengöringstekniker och rutiner;
3. uppskatta mängden avfall som rengörandet ger upphov till och dess art och genom att utreda avfallets eventuella avfallshanteringsrutter;
4. identifiera eventuella genomförandemetoder med beaktande av resultaten av utredningarna enligt 1–3 punkterna.

Valet av rengöringsmetod ska göras så att den leder till den bästa övergripande lösningen med beaktande av rengöringsåtgärdernas säkerhet samt skador orsakade av hantering, lagring och avfallshantering.

För genomförandet av rengöringen ska upprättas en plan där särskilt följande presenteras:

1. det eftersträvade slutläget samt förfaranden för att i efterhand påvisa hur man lyckats uppnå målet;
2. åtgärdernas stegindelning och tidtabell;
3. arbetsmetoder som tillämpas;
4. arbetstagarnas och befolkningens strålskydd, inklusive arrangemang för att förhindra spridningen av kontamination;
5. avfallshanteringsarrangemang.
6. arrangemang för kvalitetskontroll och dokumentering av åtgärder.

Efter att rengörandet är över ska verksamhetsutövaren påvisa att det eftersträvade slutläget har uppnåtts.

35 § Ikraftträdande

Denna föreskrift träder i kraft den 3 juli 2019 och är i kraft tills vidare.

På de ärenden som är anhängiga då denna föreskrift träder i kraft tillämpas denna föreskrift.

Genom denna föreskrift upphävs Strålsäkerhetscentralens föreskrift om aktivitetsvärden i sluten strålkälla med hög aktivitet (STUK S/1/2019).

Helsingfors den 2 juli 2019

Rådets direktiv 2013/59/Euratom (32013L0059); EUT L 13, 17.1.2014, s. 1
Har meddelats kommissionen i enlighet med artikel 33 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

BILAGOR:

1. Aktivitetsvärden i sluten strålkälla med hög aktivitet;
2. Acceptanskrav för användning av röntgenundersöknings- och genomlysnings­apparater inom hälso- och sjukvården, datortomografiapparater samt apparater för fastställande av mineralhalten i benvävnad på basis av dämpning av röntgenstrålning;
3. Acceptanskrav för användning av röntgenundersöknings- och genomlysningsapparater som används inom veterinärmedicin och perifera enheter och utrustning som anknyter till användningen av dessa;
4. Acceptanskrav för användning av strålbehandlingsapparater och perifera enheter och utrustning som anknyter till användningen av dessa;
5. Acceptanskrav för användning av apparater som används inom nukleärmedicin;
6. Acceptanskrav för användning av radiometriska mätinstrument inom industrin;
7. Acceptanskrav för användning av industriradiografiapparater;
8. Acceptanskrav för användning av röntgenapparater inom industrin och forskning;
9. Uppgifter som bokföring av slutna strålkällor med hög aktivitet ska omfatta;
10. Uppgifter som ska ingå i anmälan om mottagning, överlåtelse och hantering av strålkällor;
11. Uppgifter som ska uppges i anmälan om transport som förutsätter säkerhetstillstånd;
12. Intervall mellan kvalitetssäkringsåtgärder inom röntgenverksamhet, nukleärmedicin och veterinärmedicin;
13. Kvalitetssäkringsåtgärder för användning av strålkällor inom industrin och forskning.

Bilagor