Innehållsförteckning
-
Förordning om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg 4.9.1998/666
- 1 § Tillämpningsområde
- 2 § Definitioner
- 3 § Tillämpning av IMDG- och INF-koden
- 4 § Klassificering av farliga ämnen
- 4 a § Farliga ämnen som resgods
- 4 b § Transport av levande djur som infekterats med farlig smitta
- 5 §
- 6 § Tömda förpackningar
- 7 § Märkning
- 8 § Extra ytteremballage
- 9 § Påvisande av förpackningars och tankars överensstämmelse med kraven
- 10 § Anmälan när en förpackning eller tank har gått sönder
- 10 a § Personalens behörighet
- 11 § Säkerhets- och kemikalieverkets samt Strålsäkerhetscentralens rättigheter och skyldigheter
- 11 a § Godkännande av och anmälan om transporter av radioaktiva ämnen
- 11 b § Strålskyddsprogram och ledningssystem
- 12 § Utredning om ämnen som lastas och lossas
- 13 § Handlingar ombord på fartyg
- 13 a § Stuvning av lasten och lastsäkring
- 13 b §
- 14 § Myndigheter
- 14 a § Anmälan om godkännande av förpackningar eller tankar
- 15 § Undantag i fråga om räddningsuppgifter
- 16 § Anmälan om olyckshändelse
- 17 §
- 18 §
- 19 § Ikraftträdande
- Ikraftträdelsestadganden
Förordning om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg 4.9.1998/666
På föredragning av trafikministern föreskrivs med stöd av lagen den 2 augusti 1994 om transport av farliga ämnen (719/1994):
Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.3.2024. Se L 541/2023 151 §.
1 § Tillämpningsområde
I denna förordning bestäms om transport av farliga ämnen som styckegods (26.11.2015/1373)
Denna förordning tillämpas inte på
1) fritidsfarkoster som är under 45 meter långa,
2) försvarsmaktens fartyg, om huvudstaben särskilt har utfärdat föreskrifter om transporter med dem, och inte heller på gränsbevakningsväsendets fartyg, om gränsbevakningsväsendet särskilt har utfärdat föreskrifter om transporter med dem,
3) transporter under tillsyn av försvarsmakten till havs och på inre vattenvägar, om bestämmelser om transporterna har utfärdats genom förordning av försvarsministeriet med stöd av lagen om transport av farliga ämnen,
4) linstyrda färjor som ansluter sig till allmänna vägar, samt
5) farliga ämnen som är avsedda för fartygets eget bruk eller för arbetet ombord.
(8.6.2005/405)2 § (26.11.2015/1373) Definitioner
I denna förordning avses med
1) styckegods farliga ämnen som transporteras i förpackningar, transporttankar, containrar eller förpackade på något annat motsvarande sätt; det som nedan bestäms om förpackning gäller även IBC-behållare, containrar och tankar,
2) lasttransportenhet ett fordon, en järnvägsvagn, en fraktcontainer, ett tankfordon, en järnvägscisternvagn eller en transporttank,
3) kolli den minsta förpackning eller det minsta föremål som är avsett att hanteras som en enda enhet, med undantag av försändelser fastbundna på lastpallar med krymp- eller sträckfilm,
4) SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981), sådan den är jämte ändringar är i kraft såsom bindande för Finland,
5) IMDG-koden den kod som anges i kapitel VII del A regel 3 bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg, version 40–20, (5.5.2022/315)
6) INF-koden den kod som anges i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och vissa former av radioaktivt avfall som styckegods på fartyg,
7) INF-gods sådant INF-gods som anges i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som transporteras i enlighet med IMDG-koden
8) redare den person som avses i 2 § 3 punkten i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995),
9) landbaserad personal, personer som arbetar på land och vars arbetsuppgifter omfattar uppgifter som anknyter till transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg; till dessa uppgifter hör att klassificera farliga ämnen, identifiera officiella benämningar på farliga ämnen, förpacka farliga ämnen, förse förpackningar som innehåller farliga ämnen med märkningar och varningsetiketter, lasta eller lasta ur lasttransportenheter, bereda transporthandlingar för farliga ämnen, överlämna eller godkänna farliga ämnen för transport, hantera farliga ämnen, upprätta lastnings- och stuvningsplaner för farliga ämnen, lasta eller lossa farliga ämnen i eller ur fartyg, transportera farliga ämnen eller på annat sätt delta i transport av farliga ämnen samt övervaka att tillämpliga bestämmelser och regler iakttas.
3 § (28.11.2019/1102) Tillämpning av IMDG- och INF-koden
När farliga ämnen transporteras som styckegods på fartyg tillämpas IMDG- och INF-koderna på det sätt som föreskrivs i denna förordning. Verksamhetsutövaren kan besluta att på transporter av förpackat farligt gods med avvikelse från IMDG-koden ska tillämpas ett med stöd av 6 § 4 mom. i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) ingånget avtal, som utgör ett i punkt 7.9.1 i IMDG-koden avsett undantag.
Uppgifter om IMDG- och INF-koderna lämnas av Transport- och kommunikationsverket.
4 § (28.11.2019/1102) Klassificering av farliga ämnen
Om det i IMDG-koden förutsätts att den behöriga myndigheten klassificerar ämnet eller godkänner klassificeringen av ämnet, ankommer denna uppgift i Finland för de radioaktiva ämnenas vidkommande på Strålsäkerhetscentralen och för de övriga ämnenas vidkommande på Säkerhets- och kemikalieverket. Myndigheten kan kräva att avlastaren eller avsändaren visar upp testresultat eller andra uppgifter som behövs för att utreda klassificeringen.
Säkerhets- och kemikalieverket och, när det gäller radioaktiva ämnen, Strålsäkerhetscentralen, kan godkänna klassificeringen av ett farligt ämne enligt klassificeringskraven fastän ämnets egenskaper på basis av testresultaten inte motsvarar den klassificering som definierats för transport av ämnet.
En klassificering av ett ämne och ett godkännande av klassificeringen som har utförts av en i IMDG-koden avsedd behörig myndighet eller ett annat av myndigheten befullmäktigat organ eller en behörig myndighet i landskapet Åland gäller också i Finland.
4 a § (18.12.2003/1127) Farliga ämnen som resgods
Farliga ämnen som transporteras som resgods skall ha förpackats för detaljförsäljning och vara avsett för personligt bruk eller hushållsbruk.
4 b § (28.11.2019/1102) Transport av levande djur som infekterats med farlig smitta
Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen. Regionförvaltningsverket får dock på de villkor som verket har fastställt godkänna transporten, om det smittförande ämnet inte kan transporteras på något annat sätt eller om djuret avsiktligt har infekterats med en farlig sjukdom. Godkännandet omfattar behövliga transportvillkor.
Bestämmelser om de allmänna kraven på djurtransporter finns i lagen om transport av djur (1429/2006) och i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97.
5 § (26.11.2015/1373)
5 § har upphävts genom F 26.11.2015/1373.
6 § Tömda förpackningar
Tömda, ej rengjorda förpackningar skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som fyllda förpackningar.
7 § Märkning
Avlastaren och avsändaren ansvarar för att kollin och lasttransportenheter som överlämnats för transport är försedda med märkningar och varningsetiketter enligt lagstiftning och andra bestämmelser.
Kollin som innehåller tömda, ej rengjorda förpackningar samt lasttransportenheter skall förses med likadana märkningar och varningsetiketter som fyllda förpackningar.
8 § (13.6.2001/528) Extra ytteremballage
Ett kolli får förpackas i ett separat extra ytteremballage, som dock inte får strida mot bestämmelserna om förpackning av det ämne som transporteras.
9 § (26.11.2015/1373) Påvisande av förpackningars och tankars överensstämmelse med kraven
Bestämmelser om påvisande av att förpackningar och tankar som används för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven finns i statsrådets förordning om påvisande av att förpackningar, tankar och bulkcontainrar avsedda för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven samt om besiktningsorgan som utför uppgifter i anslutning till detta (124/2015).
För transport av farliga ämnen får även användas förpackningar eller tankar som är godkända av en utländsk behörig myndighet som avses i IMDG-koden eller en behörig myndighet i landskapet Åland eller av en inrättning som en sådan myndighet har bemyndigat.
En sådan framställare och senare återförsäljare av förpackningar som avses i kapitlen 6.1, 6.3, 6.4, 6.5 och 6.6 i IMDG-koden ska lämna uppgifter om de förfaringssätt som ska iakttas samt ge typ- och måttbeskrivningar för förslutare och andra nödvändiga komponenter, så att det kan fastställas att den förpackning som erbjuds för transporten uppfyller föreskrivna krav.
10 § (4.4.2013/248) Anmälan när en förpackning eller tank har gått sönder
Avlastaren, avsändaren, transportören och mottagaren är skyldiga att vid transport av radioaktiva ämnen underrätta Strålsäkerhetscentralen och vid transport av andra farliga ämnen underrätta Säkerhets- och kemikalieverket när konstruktionen på en förpackning eller tank som är godkänd eller i övrigt har påvisats stämma överens med kraven har gått sönder under normala transportförhållanden.
10 a § (28.11.2019/1102) Personalens behörighet
Den som deltar i transport av farliga ämnen med fartyg ska ha sådana kunskaper om behörig hantering av farliga ämnen under transport som inhämtats genom arbetsinstruktion och utbildning och som behövs för att personen på behörigt sätt ska kunna sköta uppgiften, om sådana kunskaper förutsätts i ett internationellt avtal som är bindande för Finland.
Redaren ska se till att den personal som deltar i transport med fartyg har de kunskaper som avses i 1 mom.
Om en i 1 mom. avsedd landbaserad anställd saknar utbildning som avses i det momentet, ska denne ges sådan utbildning om bestämmelserna i IMDG-koden som i enlighet med 7 § i statsrådets förordning om transport och tillfällig förvaring av farliga ämnen på hamnområden (251/2005) är lämplig med tanke på dennes ansvar och uppgifter.
11 § (4.4.2013/248) Säkerhets- och kemikalieverkets samt Strålsäkerhetscentralens rättigheter och skyldigheter
Säkerhets- och kemikalieverket samt Strålsäkerhetscentralen har rätt att vid behov, och i synnerhet om en förpackning orsakar skada eller medför fara när den går sönder, låta ett laboratorium som Säkerhets- och kemikalieverket eller Strålsäkerhetscentralen bestämmer testa en serietillverkad förpackning för att säkerställa att den uppfyller de krav som ställs på förpackningstypen i fråga.
Strålsäkerhetscentralen för register över förpackningar och tankar som är avsedda för transport av radioaktiva ämnen och som har typgodkänts eller vilkas typ på annat sätt har påvisats stämma överens med kraven. Säkerhets- och kemikalieverket för register över förpackningar och tankar som är avsedda för transport av andra farliga ämnen.
11 a § (8.6.2005/405) Godkännande av och anmälan om transporter av radioaktiva ämnen
Avlastaren och avsändaren skall i de fall som bestäms i punkt 5.1.5 i IMDG-koden ansöka om godkännande för transport av radioaktiva ämnen hos strålsäkerhetscentralen och anmäla transporter av radioaktiva ämnen till strålsäkerhetscentralens begäran hållas tillgängligt för centralen.
11 b § (26.11.2015/1373) Strålskyddsprogram och ledningssystem
Den som transporterar radioaktiva ämnen ska ha ett sådant strålskyddsprogram som avses i punkt 1.5.2 i IMDG-koden. Av programmet ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas i syfte att förhindra och begränsa strålningsexponering förorsakad av transport av radioaktiva ämnen. Dessa åtgärder ska ställas i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Strålskyddsprogrammet ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom innan transportverksamheten inleds.
Om inte något annat anges i punkt 1.5.3 i IMDG-koden ska verksamhetsutövaren för tillämpning i sin verksamhet utarbeta ett ledningssystem enligt punkt 1.5.3 i IMDG-koden för att säkerställa att funktionerna motsvarar kraven i samband med transport av radioaktiva ämnen och för de åtgärder som avses i punkt 1.5.1.3 i IMDG-koden.
Ett ledningssystem enligt 2 mom. ska grunda sig på sådana krav som Strålsäkerhetscentralen anser vara godtagbara. Ledningssystemet ska på Strålsäkerhetscentralens begäran hållas tillgängligt för centralen.
12 § (26.11.2015/1373) Utredning om ämnen som lastas och lossas
Avsändaren och avlastaren ansvarar för att fartygets befälhavare eller redare innan det farliga ämnet lastas ombord ges de uppgifter som avses i kapitel 5.4 i IMDG-koden samt den försäkran från avsändaren och det stuvningsintyg för containrar eller fordon som avses i kapitlet. (28.11.2019/1102)
Innan ett farligt ämne lossas i Finland ska fartygets befälhavare lämna de uppgifter som avses i 1 mom. till hamninnehavaren och till den som utför lossningsarbetet eller dennes representant.
Bestämmelser om avlastarens anmälningsskyldighet finns i 22 e § i lagen om fartygstrafikservice (623/2005) och i statsrådets förordning om skyldighet att anmäla fartygstransport av farligt eller förorenande gods (346/2014).
Se SRf om skyldighet att anmäla fartygstransport av farligt eller förorenade gods 346/2014.
13 § (18.12.2003/1127) Handlingar ombord på fartyg
Ombord på fartyg som transporterar farliga ämnen skall finnas följande:
1) en lastförteckning eller detaljerad stuvningsplan i vilken för samtliga farliga ämnen som fartyget transporterar antecknats ämnets benämning eller FN-nummer, klass och eventuellt förpackningsgrupp samt placering ombord,
2) uppgifter som avses i 12 § 1 mom., om de inte finns i lastförteckningen eller stuvningsplanen som avses i 1-punkt,
3) en sådan beredskapsplan som avses i kapitel VII del D i bilagan till SOLAS-konventionen, i fall fartyget transporterar INF-gods,
4) de bestämmelser som avser transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg samt anvisningar i fall av nödläge och gällande förstahjälp,
5) en lastsäkringshandbok.
Beredskapsplanen enligt INF-koden för finska fartyg godkänns av Transport- och kommunikationsverket. (28.11.2019/1102)
De anställda på ett fartyg har rätt att ta del av de uppgifter och handlingar som avses i 1 mom.
I fartygets lastförteckning eller stuvningsplan, som visas för tillsynsmyndigheterna och hamninnehavaren, ska det tydligt antecknas att lasten består av ett farligt ämne. (28.11.2019/1102)
13 a § (18.12.2003/1127) Stuvning av lasten och lastsäkring
Redaren eller fartygsbefälhavaren skall se till att de farliga ämnena lastas, stuvas och säkras på ett sätt som med beaktande av ämnenas beskaffenhet är säkert och ändamålsenligt.
Säkerhetsåtgärder som anknyter till lastsäkringen skall uppfylla kraven enligt kapitel VII del A och D i bilagan till SOLAS-konventionen.
13 b § (18.12.2003/1127)
13 b § har upphävts genom F 18.12.2003/1127.
14 § (8.6.2005/405) Myndigheter
Transporter av farliga ämnen som styckegods på fartyg övervakas av Transport- och kommunikationsverket, polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet. Bestämmelser om transporter som sker under tillsyn av Försvarsmakten finns i lagen om transport av farliga ämnen. (28.11.2019/1102)
Strålsäkerhetscentralen övervakar i samarbete med de myndigheter som nämns i 1 mom. ärenden med har anknytning till transport av radioaktiva ämnen.
Om inte något annat föreskrivs i lagen om transport av farliga ämnen eller med stöd av den, är den behöriga myndighet som avses i IMDG-koden Transport- och kommunikationsverket i fråga om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg. Dessutom Strålsäkerhetscentralen är behörig myndighet i fråga om transport av radioaktiva ämnen som styckegods på fartyg. (28.11.2019/1102)
Institutet för hälsa och välfärd kan utfärda nationella krav eller begränsningar i fråga om biologiska produkter som avses i punkt 2.6.3.3 i IMDG-koden. (4.4.2013/248)
14 a § (4.4.2013/248) Anmälan om godkännande av förpackningar eller tankar
Besiktningsorganet ska underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om typgodkännande av förpackningar eller tankar avsedda för transport av farliga ämnen eller annat motsvarande påvisande av att de stämmer överens med kraven.
15 § (4.4.2013/248) Undantag i fråga om räddningsuppgifter
Vid brådskande räddningsuppgifter får undantag göras från bestämmelserna i denna förordning, om iakttagandet av bestämmelserna försvårar räddningsverksamheten.
16 § (18.12.2003/1127) Anmälan om olyckshändelse
Anmälan om olyckshändelse eller tillbud vid transport av farliga ämnen skall göras i enlighet med kapitel VII del A i bilagan till SOLAS-konventionen.
17 § (8.6.2005/405)
17 § har upphävts genom F 8.6.2005/405.
18 § (24.2.2011/172)
18 § har upphävts genom F 24.2.2011.
19 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 maj 1980 om transport av farliga ämnen på fartyg (357/1980).
De bestämmelser som utfärdats med stöd av den genom denna förordning upphävda förordningen förblir gällande till dess något annat bestäms om dem.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Ikraftträdelsestadganden:
21.12.2000/1163:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.
13.6.2001/528:
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
18.12.2003/1127:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
8.6.2005/405:
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.
De som bedriver transport av radioaktiva ämnen när denna förordning träder i kraft skall senast den 31 maj 2006 tillställa strålsäkerhetscentralen ett strålskyddsprogram enligt 11 b § 1 mom.
24.2.2011/172:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2011.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.
4.4.2013/248:
Denna förordning träder i kraft den 8 april 2013.
12.12.2013/883:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
26.11.2015/1373:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
28.11.2019/1102:
Denna förordning träder i kraft den 4 december 2019.
14.5.2020/366:
Denna förordning träder i kraft den 18 maj 2020.
5.5.2022/315:
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2022.