Innehållsförteckning
-
Arbetarskyddslag 23.8.2002/738
- 1 – 7 § 1 kap Lagens syfte och tillämpningsområde
-
8 – 16 §
2 kap
Arbetsgivarens allmänna skyldigheter
- 8 § Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
- 9 § Verksamhetsprogram för arbetarskyddet
- 10 § Utredning och bedömning av riskerna i arbetet
- 11 § Arbete som medför särskild fara
- 12 § Planeringen av arbetsmiljön
- 13 § Planeringen av arbetet
- 14 § Undervisning och handledning för arbetstagarna
- 15 § Tillhandahållande av personlig skyddsutrustning, hjälpmedel och andra anordningar
- 16 § Arbetsgivarens ställföreträdare
- 17 § 3 kap Samarbete
-
18 – 23 §
4 kap
Arbetstagarnas skyldigheter och rätt att vägra utföra arbete
- 18 § Arbetstagarnas allmänna skyldigheter
- 19 § Avlägsnande och anmälan av fel och bristfälligheter
- 20 § Lämpliga arbetskläder och användning av personlig skyddsutrustning
- 21 § Användning av arbetsredskap och farliga ämnen
- 22 § Användning av säkerhets- och skyddsanordningar
- 23 § Arbetstagarens rätt att vägra utföra arbete
-
24 – 48 §
5 kap
Närmare bestämmelser om arbete och arbetsförhållanden
- Bestämmelser om ergonomi, fysisk, psykisk och social belastning och vissa andra faror i arbetet
- 24 § Ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser
- 25 § Undvikande och minskande av belastning i arbetet
- 26 § Bildskärmsarbete
- 27 § Risk för våld
- 28 § Trakasserier
- 29 § Ensamarbete
- 30 § Nattarbete
- 31 § Pauser i arbetet
- Bestämmelser om konstruktioner på arbetsplatsen och i arbetsmiljön
- 32 § Konstruktiv och funktionell säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
- 33 § Arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet
- 34 § Arbetsplatsens belysning
- 35 § Intern trafik och flyttning av gods på arbetsplatsen
- 36 § Ordning och renlighet
- Kemiska, fysikaliska och biologiska agenser och användningen av farliga ämnen
- 37 § Föroreningar i luften
- 38 § Kemiska agenser och farliga ämnen som används i arbetet
- 39 § Fysikaliska agenser och elsäkerhet
- 40 § Biologiska agenser
- 40 a § Förteckning över arbetstagare som exponerats för biologiska agenser
- Maskiners, arbetsredskaps och andra anordningars säkerhet
- 41 § Användningen av maskiner, arbetsredskap och andra anordningar
- 42 § Personlyft med lyftanordningar
- 43 § Idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av arbetsredskap
- Avvärjande av olycksrisker, räddningsverksamhet samt första hjälpen
- 44 § Olycksrisker
- 45 § Larm-, säkerhets- och räddningsutrustning samt anvisningar om utrustningen
- 46 § Första hjälpen
- 47 § Förordnande av personer för första hjälpen och räddningsverksamheten
- Rum för personalen
- 48 § Personalrum
-
49 – 55 §
6 kap
Särskilda situationer där arbete utförs
- 49 § Omsorgsplikt på gemensamma arbetsplatser
- 50 § Information och samarbete på gemensamma arbetsplatser
- 51 § Skyldigheter för den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats
- 52 § Skyldigheter på gemensamma byggarbetsplatser
- 52 a § Personkort för personer som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser
- 52 b § Förteckning över dem som arbetar på en gemensam byggarbetsplats
- 52 c § Förutsättningar som gäller arbete på varvsområden
- 53 § Egenföretagares skyldigheter på gemensamma arbetsplatser
- 54 § Avvärjande av gemensamma risker på arbetsplatser
- 55 § Frivilligt arbete
-
56 – 62 §
7 kap
Skyldigheter för andra personer vars verksamhet inverkar på arbetsmiljön
- 56 § Skyldigheter för dem som tillverkar och dem som överlåter produkter
- 57 § Projekterares skyldigheter
- 58 § Skyldigheter för dem som installerar maskiner, arbetsredskap och andra anordningar
- 59 § Skyldigheter för dem som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar
- 60 § Skyldigheter för dem som sänder och lastar gods
- 61 § Skyldigheter för dem som äger, innehar eller hyr ut byggnader
- 62 § Skyldigheter för hamninnehavare och ägare och innehavare av fartyg
- 63 § 8 kap Straffbestämmelser
- 64 – 67 § 9 kap Särskilda bestämmelser
- 68 § 10 kap Ikraftträdelsebestämmelser
- Ikraftträdelsestadganden
Arbetarskyddslag 23.8.2002/738
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kapLagens syfte och tillämpningsområde
1 § Syfte
Syftet med denna lag är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga samt förebygga och förhindra olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra sådana olägenheter för arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa, nedan hälsa, som beror på arbetet och arbetsmiljön.
2 § Lagens allmänna tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på arbete som utförs på grundval av arbetsavtal samt på arbete som utförs i tjänsteförhållande eller därmed jämförbar offentligrättslig anställning.
Lagen tillämpas inte på sedvanliga fritidsaktiviteter eller professionell idrottsutövning.
Denna lag är förpliktande för arbetsgivare och arbetstagare som är parter i ett rättsförhållande enligt 1 mom., på det sätt som bestäms nedan.
Utöver bestämmelserna i denna lag skall det som bestäms särskilt om arbetarskyddet i specificerat arbete iakttas.
Se ArbetsavtalsL 55/2001, StatstjänstemannaL 750/1994 och L om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden 304/2003.
3 § Lagens tillämpning på hyrt arbete
Den som under sin ledning och övervakning använder arbetskraft som är anställd hos någon annan (hyrt arbete) är under arbetet skyldig att iaktta denna lags bestämmelser om arbetsgivare.
Innan ett arbete inleds skall den som tar emot arbetet tillräckligt noga ange vilka krav på yrkeskompetens det hyrda arbete ställer och vilka särdrag som ingår i arbetet samt informera den hyrda arbetstagarens arbetsgivare om detta. Denne skall informera arbetstagaren om dessa omständigheter och särskilt försäkra sig om att arbetstagaren har adekvat yrkeskompetens och tillräcklig erfarenhet och är lämplig för arbetet.
Den som tar emot arbetet skall särskilt se till att arbetstagaren introduceras i arbetsuppgifterna och förhållandena på arbetsplatsen och i arbetarskyddet samt vid behov ge arbetstagaren information om hur samarbetet och informationen inom arbetarskyddet samt företagshälsovården är ordnade.
Den som tar emot arbetet ska i behövlig omfattning underrätta arbetsplatsens företagshälsovård och arbetarskyddsfullmäktigen om att arbetet inleds. (14.11.2008/709)
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vilka skyldigheter enligt 2 och 3 mom. som gäller för mottagaren av arbete och den hyrda arbetstagarens arbetsgivare.
4 § Andra arbeten som hör till tillämpningsområdet
Denna lag tillämpas utöver det som avses i 2 § också på
1) elevers och studerandes arbete i samband med utbildningen,
2) arbete som utförs av personer som deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder,
3) arbete som sammanhänger med rehabilitering och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte,
4) arbete som utförs av personer som avtjänar straff,
5) arbete och arbetsverksamhet för personer som vårdas eller förvaras på vårdinrättningar eller andra motsvarande inrättningar,
6) arbete som utförs av värnpliktiga och av kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst, med de begränsningar som anges i 6 §,
7) arbete som utförs av dem som fullgör civiltjänst,
8) arbete som utförs av personer som frivilligt deltar i räddningsverksamhet som ankommer på avtalsbrandkårer, och
9) annat arbete enligt vad som bestäms särskilt.
De som låter utföra arbete som avses i 1 mom. och andra som ordnar verksamhet som avses i momentet skall i arbete eller verksamhet under dem iaktta vad som i denna lag bestäms om arbetsgivare. På dem som utför sådant arbete eller deltar i sådan verksamhet skall då tillämpas vad som i denna lag bestäms om arbetstagare. När en elev eller studerande som avses i 1 mom. 1 punkten i anslutning till studierna utför arbete eller deltar i arbetspraktik eller praktisk arbetslivsorientering på en arbetsplats utanför läroanstalten, skall på skyldigheterna för läroanstalten och mottagaren av arbetet tillämpas vad som i 3 § bestäms om hyrt arbete.
Se L om yrkesutbildning 531/2017 77 och 78 §, SocialvårdsL 710/1982 27 e §, L om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001 22 §, FängelseL 767/2005 8 kap. 12 §, CiviltjänstL 1446/2007 39 §, VärnpliktsL 1438/2007 och L om frivillig militärtjänst för kvinnor 285/2022.
5 § Lagens tillämpning på arbete i arbetsta garens eller någon annans hem
Denna lag tillämpas också på arbete som en arbetstagare enligt avtal utför hemma eller på något annat ställe som han eller hon själv väljer, i arbetsgivarens hem eller på arbetsgivarens anvisning i någon annan persons hem eller under förhållanden i anslutning därtill. När de skyldigheter som anges i 9, 10 och 12 § samt i 3 och 5 kap. fullgörs skall begränsningarna i arbetsgivarens verksamhetsmöjligheter med avseende på arbetet och arbetsförhållandena beaktas. Även då skall arbetsgivaren iaktta vad som i denna lag bestäms om användning i arbetet av maskiner, arbetsredskap, personlig skyddsutrustning och andra anordningar samt ämnen som är farliga eller skadliga för hälsan.
6 § (11.5.2007/562) Begränsning av tillämpningsområdet
Denna lag tillämpas inte på militära övningar och militär utbildning enligt utbildningsprogram som antecknats i tjänstgöringsprogrammet eller annars bestäms särskilt eller på arbete i omedelbar anslutning därtill som anställda hos försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet, värnpliktiga och personer som fullgör frivillig militärtjänst för kvinnor utför på order av eller i tjänstgöring vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet, när det huvudsakliga syftet är att träna de särskilda färdigheter som behövs inom militär verksamhet.
Lagen tillämpas inte heller på den som enligt lagen om frivilligt försvar (556/2007) deltar i Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets frivilliga övningar. (5.7.2019/870)
7 § (4.6.2021/474) Tillämpning av lagen i vissa andra fall
Denna lag tillämpas också på
1) den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten, andra arbetsgivare och egenföretagare på en gemensam arbetsplats, på det sätt som föreskrivs i 49–51 och 53 §,
2) huvudentreprenören eller den byggherre eller någon annan person som leder eller övervakar byggprojektet på en gemensam byggarbetsplats, på det sätt som föreskrivs i 52, 52 a och 52 b §,
3) den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på ett varvsområde samt andra arbetsgivare vars arbetstagare arbetar på varvsområdet, på det sätt som föreskrivs i 52 c §,
4) avvärjande av gemensamma risker i vissa fall, på det sätt som föreskrivs i 54 §,
5) arbetsgivare som låter utföra frivilligt arbete, på det sätt som föreskrivs i 55 §,
6) projekterare, på det sätt som föreskrivs i 57 §,
7) dem som installerar maskiner, redskap och andra anordningar, på det sätt som föreskrivs i 58 §,
8) dem som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar, på det sätt som föreskrivs i 59 §,
9) dem som sänder och lastar gods, på det sätt som föreskrivs i 60 §,
10) dem som äger eller innehar eller hyr ut byggnader, på det sätt som föreskrivs i 61 §,
11) hamninnehavare, skeppsredare, fartygsbefälhavare och andra som har hand om fartyg, på det sätt som föreskrivs i 62 §.
2 kapArbetsgivarens allmänna skyldigheter
8 § Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
Arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte ska arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsgivaren ska särskilt beakta att arbetstagarens personliga förutsättningar kan kräva individuella arbetarskyddsåtgärder för att trygga arbetstagarens säkerhet och hälsa. (16.2.2023/222)
Som faktorer som begränsar omsorgspliktens omfattning beaktas situationer som är ovanliga och oförutsebara och som ligger utanför arbetsgivarens kontroll, och enstaka händelser vars konsekvenser inte skulle ha kunnat undvikas ens med alla befogade försiktighetsåtgärder.
Arbetsgivaren skall planera, välja, dimensionera och genomföra de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsförhållandena. Härvid skall i mån av möjlighet följande principer iakttas:
1) uppkomsten av risker och olägenheter förhindras,
2) risker och olägenheter undanröjs eller, om detta inte är möjligt, ersätts med sådant som är mindre farligt eller skadligt,
3) gemensamma arbetarskyddsåtgärder prioriteras framför individinriktade skyddsåtgärder, och
4) teknikens utveckling och utvecklingen av andra tillgängliga metoder beaktas.
Arbetsgivaren ska fortgående ge akt på arbetsmiljön, arbetsklimatet och säkerheten hos arbetssätten samt på arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska också ge akt på de vidtagna åtgärdernas inverkan på säkerheten och hälsan i arbetet. (16.2.2023/222)
Arbetsgivaren skall se till att åtgärder som gäller säkerhet och hälsa beaktas i nödvändig utsträckning i verksamheten inom alla delar av arbetsgivarens organisation.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003.
9 § Verksamhetsprogram för arbetarskyddet
Arbetsgivaren skall för den verksamhet som behövs för främjande av säkerhet och hälsa samt bevarande av arbetstagarnas arbetsförmåga ha ett program som omfattar behoven av att utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen och verkningarna av faktorerna i anslutning till arbetsmiljön (verksamhetsprogram för arbetarskyddet). De mål för främjande av säkerhet och hälsa samt bevarande av arbetsförmågan som kan härledas ur verksamhetsprogrammet skall beaktas vid utvecklandet av arbetsplatsen och i planeringen, och de skall behandlas tillsammans med arbetstagarna eller företrädare för dem.
Se L om företagshälsovård 1383/2001 11 §.
10 § Utredning och bedömning av riskerna i arbetet
Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. I detta sammanhang ska hänsyn tas till
1) risken för olycksfall och annan förlust av hälsan särskilt med beaktande av de olägenheter och risker som avses i 5 kap. och som förekommer i arbetet eller på arbetsplatsen,
2) olycksfall, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar samt risksituationer som förekommit,
3) arbetstagarens ålder, åldrande, kön, yrkesskicklighet och andra personliga förutsättningar,
4) fysiska belastningsfaktorer i arbetet samt belastningsfaktorer i anslutning till arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens sociala funktion,
5) arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden,
6) eventuell fara för den reproduktiva hälsan,
7) andra motsvarande omständigheter.
(16.2.2023/222)Om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunskap för den verksamhet som avses i 1 mom., skall han anlita utomstående sakkunniga. Arbetsgivaren skall försäkra sig om att den sakkunnige har tillräcklig kompetens och andra förutsättningar för att utföra uppdraget på ett korrekt sätt. Bestämmelser om anlitande av sakkunniga och yrkesutbildade personer inom företagshälsovården samt om arbetsplatsutredning finns i lagen om företagshälsovård (1383/2001).
Arbetsgivaren skall inneha den utredning och bedömning som avses i 1 mom. Utredningen och bedömningen skall ses över när förhållandena ändras väsentligt och även i övrigt uppdateras.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om när utredningen och bedömningen skall upprättas i skriftlig eller någon annan verifierbar form, om innehållet och om sakens behandling på en arbetsplats. Härvid skall beaktas arbetsgivarens bransch, verksamhetens art och de olägenheter och risker som sammanhänger därmed samt arbetsplatsens storlek.
Se SRf om förebyggande av fara som explosiv atmosfär orsakar arbetstagare 576/2003, SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003, SRf om säkerheten vid byggarbeten 205/2009, SRf om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg 633/2004, SRf om skydd av arbetstagare mot risker om orsakas av vibrationer 48/2005, SRf om kemiska agenser i arbetet 715/2001, SRf om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller 85/2006, SRF om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten 644/2011 1 och 3 § och SRf om agenser som medför risk för cancersjukdom, mutagena agenser och reproduktionstoxiska agenser i arbetet 113/2024. Se även L om unga arbetstagare 998/1993 9–11 §.
11 § (16.2.2023/222) Arbete som medför särskild fara
Om den bedömning av riskerna i arbetet som avses i 10 § visar att arbetet kan medföra särskild fara för olycksfall eller sjukdom, får detta arbete utföras endast av en arbetstagare som är kompetent och som med avseende på sina personliga förutsättningar lämpar sig för arbetet eller av en annan arbetstagare som står under en sådan arbetstagares direkta övervakning. Andra personers tillträde till riskområdet ska förhindras genom nödvändiga åtgärder.
Om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara för en arbetstagare som är gravid, som nyligen fött barn eller som ammar, ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att avvärja riskerna. Om den särskilda faran inte kan elimineras, ska arbetsgivaren sträva efter att för den tid då arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara flytta arbetstagaren till arbetsuppgifter som lämpar sig för arbetstagaren.
Närmare bestämmelser om faktorer som kan medföra risk i arbetet för en arbetstagare som är gravid, som nyligen fött barn eller som ammar och om hur riskerna kan identifieras, om exponeringens art, om utredning och bedömning av riskerna, om information och anmälan samt om åtgärder för att avvärja riskerna får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Se SRf om skydd för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet 143/2024.
12 § Planeringen av arbetsmiljön
Vid planeringen av de konstruktioner, arbetslokaler, arbetsmetoder och produktionsmetoder som kommer att ingå i arbetsmiljön samt av användningen av de maskiner, arbetsredskap och andra anordningar samt hälsofarliga ämnen som är avsedda att användas i arbetet skall arbetsgivaren se till att deras verkningar på arbetstagarnas säkerhet och hälsa beaktas och att de är lämpliga för det planerade ändamålet. Vid utredningen och bedömningen av risker och olägenheter skall 10 § 1 mom. iakttas i tillämpliga delar.
I samband med planeringen skall det säkerställas att de omständigheter som planeringen gäller kommer att motsvara de krav som ställs i denna lag. I arrangemangen skall vid behov beaktas personer med funktionshinder och andra arbetstagare i fråga om vilka utförande av arbetet samt hälsan och säkerheten i arbetet även i övrigt förutsätter särskilda åtgärder.
Om den planering som avses i 1 mom. ges i uppdrag åt en utomstående projekterare, skall arbetsgivaren ge projekteraren tillräckliga uppgifter om den arbetsplats som är föremål för planeringen.
Se L om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav 1016/2004, SRf om maskiners säkerhet 400/2008 och SRf om säker användning och besiktning av arbetsutrustning 403/2008.
13 § Planeringen av arbetet
Vid planeringen och dimensioneringen av arbetet skall arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar beaktas för att de olägenheter eller risker som belastningen i arbetet medför för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa skall kunna undvikas eller minskas.
14 § Undervisning och handledning för arbetstagarna
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen samt se till att arbetstagarna med beaktande av sitt yrkeskunnande och sin arbetserfarenhet samt arbetstagarens andra personliga förutsättningar
1) får tillräcklig introduktion i arbetet, arbetsförhållandena på arbetsplatsen, arbets- och produktionsmetoderna, de arbetsredskap som används i arbetet och deras korrekta användning samt säkra arbetssätt i synnerhet innan ett nytt arbete eller en ny uppgift inleds eller arbetsuppgifterna ändras samt innan nya arbetsredskap eller arbets- eller produktionsmetoder tas i bruk,
2) ges undervisning och handledning i syfte att förhindra olägenheter och risker i arbetet samt för att undvika olägenheter eller risker som arbetet medför för säkerheten eller hälsan,
3) ges undervisning och handledning med tanke på reglerings-, rengörings-, service- och reparationsarbeten samt störningar och exceptionella situationer, och
4) vid behov ges kompletterande undervisning och handledning.
(16.2.2023/222)Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om den undervisning och handledning som ska ges arbetstagare och om skriftliga instruktioner samt om de yrken och uppgifter där det krävs särskild behörighet och om hur denna behörighet ska påvisas. Som bevis på behörighet godkänns även en examen som avlagts utomlands eller ett intyg eller något annat dokument över utbildning i enlighet med vad som bestäms i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007) eller i internationella avtal som är bindande för Finland. (3.5.2013/329)
Se SRf om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare 475/2006, SRf om kompetenskrav och säkerhetsplan för dykare som utför byggarbeten 1088/2011, och SRf om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet 427/2021 och SRf om agenser som medför risk för cancersjukdom, mutagena agenser och reproduktionstoxiska agenser i arbetet 113/2024. L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1093/2007 har upphävts genom L om erkännande av yrkeskvalifikationer 1384/2015.
15 § Tillhandahållande av personlig skyddsutrustning, hjälpmedel och andra anordningar
Arbetsgivaren skall skaffa och till arbetstagarens förfogande ställa ändamålsenlig personlig skyddsutrustning som uppfyller de krav som anges särskilt, om fara för olycksfall eller sjukdom inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt genom åtgärder som omfattar arbetet eller arbetsförhållandena.
Arbetsgivaren skall skaffa och till arbetstagarens förfogande ställa hjälpmedel eller annan utrustning när arbetets art, arbetsförhållandena eller ett ändamålsenligt utförande av arbetet förutsätter det och det är nödvändigt för att undvika fara för olycksfall eller sjukdom.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om bedömningen av de risker i arbetsförhållandena som förutsätter användning av personlig skyddsutrustning, om definitionen av användning av utrustningen och om användningsförhållandena samt om de egenskaper som krävs av utrustningen och om andra krav i anslutning till användningen av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen.
SRf om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet 427/2021.
16 § Arbetsgivarens ställföreträdare
Arbetsgivaren kan som sin företrädare utse en annan person (arbetsgivarens ställföreträdare) för att sköta de uppgifter som arbetsgivaren har enligt denna lag. Ställföreträdarens uppgifter skall anges tillräckligt exakt med beaktande av arbetsgivarens bransch, arbetets eller verksamhetens art och arbetsplatsens storlek. Arbetsgivaren skall se till att ställföreträdaren har tillräcklig kompetens, har fått tillräcklig introduktion i sina uppgifter och även i övrigt har de förutsättningar som behövs för att sköta de uppgifter som avses här.
3 kapSamarbete
17 § Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare
Arbetsgivaren och arbetstagarna skall tillsammans upprätthålla och förbättra säkerheten på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren skall i tillräckligt god tid ge arbetstagarna behövlig information om sådant som påverkar säkerheten, hälsan och andra arbetsförhållanden på arbetsplatsen samt om bedömningar och andra utredningar och planer som gäller dessa frågor. Arbetsgivaren skall också se till att dessa frågor behandlas på lämpligt sätt och i tillräckligt god tid mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller företrädare för dem.
Arbetstagarna skall för sin del samarbeta med arbetsgivaren och arbetstagarnas företrädare för att målen enligt denna lag skall nås. Arbetstagarna har rätt att lägga fram förslag om säkerheten och hälsan på arbetsplatsen och om andra frågor som avses i 2 mom. för arbetsgivaren och att få respons på förslagen.
Se även L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006.
4 kapArbetstagarnas skyldigheter och rätt att vägra utföra arbete
18 § Arbetstagarnas allmänna skyldigheter
Arbetstagarna skall iaktta de föreskrifter och anvisningar som arbetsgivaren meddelar i enlighet med sina befogenheter. Arbetstagarna skall även i övrigt iaktta den ordning och renlighet samt omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa.
Varje arbetstagare skall även i sitt arbete i enlighet med sin erfarenhet, den undervisning och handledning som arbetsgivaren gett samt sin yrkesskicklighet med till buds stående medel sörja för såväl sin egen som övriga arbetstagares säkerhet och hälsa.
Arbetstagaren skall på arbetsplatsen undvika trakasserier och annat osakligt bemötande som riktar sig mot andra arbetstagare och som medför olägenheter eller risker för deras säkerhet eller hälsa.
19 § Avlägsnande och anmälan av fel och bristfälligheter
En arbetstagare skall utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen om fel och bristfälligheter som han eller hon upptäckt i arbetsförhållanden eller arbetsmetoder, maskiner, andra arbetsredskap, personlig skyddsutrustning eller andra anordningar och som kan medföra olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. Arbetstagaren skall i enlighet med sin erfarenhet, den undervisning och handledning som arbetsgivaren gett samt sin yrkesskicklighet och sina möjligheter avlägsna fel och bristfälligheter som han eller hon upptäckt och som orsakar uppenbar fara. Arbetstagaren skall göra en anmälan som avses ovan även i det fall att han eller hon har avlägsnat eller rättat till felet eller bristfälligheten.
Arbetsgivaren skall å sin sida informera den arbetstagare som gjort anmälan och arbetarskyddsfullmäktigen om vilka åtgärder som har vidtagits eller som kommer att vidtas med anledning av det som kommit fram.
En anmälan som avses i 1 mom. skall i arbete som arbetstagaren utför i en i 5 § avsedd annan persons hem eller under därmed jämförbara förhållanden om möjligt även göras till den som äger eller innehar denna arbetslokal.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i arbetstagarens anmälningsskyldighet och om anmälningsförfarandet.
Se SRf om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser 933/2017.
20 § Lämpliga arbetskläder och användning av personlig skyddsutrustning
Arbetstagarna skall omsorgsfullt och i enlighet med anvisningarna använda och sköta den personliga skyddsutrustning och utrustning av annat slag som arbetsgivaren gett dem i enlighet med 15 §. Arbetstagarna skall i sitt arbete använda sådana ändamålsenliga kläder som inte medför någon fara för olycksfall.
Se SRf om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet 427/2021.
21 § Användning av arbetsredskap och farliga ämnen
Arbetstagarna skall i enlighet med de bruksanvisningar och andra anvisningar som arbetsgivaren meddelat samt även i övrigt i enlighet med sin yrkesskicklighet och arbetserfarenhet använda maskiner, arbetsredskap och andra anordningar samt deras säkerhets- och skyddsanordningar på ett korrekt sätt. Vid användningen och hanteringen av farliga ämnen skall arbetstagarna iaktta säkerhetsanvisningarna.
22 § Användning av säkerhets- och skyddsanordningar
Säkerhets- eller skyddsanordningar som monterats på en maskin, ett arbetsredskap eller någon annan anordning eller i en byggnad får inte utan särskilda skäl avlägsnas eller kopplas ur. Om arbetstagaren på grund av arbetet blir tvungen att tillfälligt ta en säkerhets- eller skyddsanordning ur bruk, skall han eller hon återställa den eller koppla på den så snart som möjligt.
23 § Arbetstagarens rätt att vägra utföra arbete
Om ett arbete medför allvarlig fara för arbetstagarens eller andra arbetstagares liv eller hälsa, har arbetstagaren rätt att vägra utföra arbetet.
Arbetsgivaren eller dennes företrädare skall så snart som möjligt underrättas om att arbetet inte utförs. Rätten att vägra utföra arbete kvarstår till dess arbetsgivaren har avlägsnat riskfaktorerna eller annars sett till att arbetet kan utföras tryggt.
En vägran att utföra arbete får inte inskränka utförandet av arbete i större utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn till säkerheten och hälsan i arbetet. Vid vägran att utföra arbete skall det ses till att den fara som vägran eventuellt medför blir så ringa som möjligt.
Om en arbetstagare i enlighet med denna paragraf vägrar utföra ett arbete, är han eller hon inte skyldig att ersätta den skada som vägran orsakar.
Se L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006 36 §.
5 kapNärmare bestämmelser om arbete och arbetsförhållanden
Bestämmelser om ergonomi, fysisk, psykisk och social belastning och vissa andra faror i arbetet
24 § Ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser
Konstruktionerna på de platser där arbetet utförs och de arbetsredskap som används skall väljas, dimensioneras och placeras på ett ergonomiskt ändamålsenligt sätt med beaktande av arbetets art och arbetstagarens förutsättningar. De skall i mån av möjlighet kunna ställas in och ordnas så samt ha sådana användningsegenskaper att arbetet kan utföras utan att det orsakar skadlig eller farlig belastning för arbetstagarens hälsa. Dessutom skall det ses till att
1) arbetstagaren har tillräckligt med utrymme att utföra arbetet och möjlighet att byta arbetsställning,
2) arbetet vid behov underlättas med hjälpmedel,
3) lyft och förflyttningar som måste utföras manuellt och som är skadliga för hälsan görs så säkra som möjligt, om de inte kan undvikas eller underlättas med hjälpmedel, och att
4) sådana olägenheter som medför upprepad påfrestning för arbetstagaren undviks eller, om det inte är möjligt, är så små som möjligt.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om säkerhetskraven på arbetsförhållandena på arbetsplatsen samt på de maskiner, andra arbetsredskap, hjälpmedel och andra anordningar som används i arbetet samt om säkert utförande av manuella lyft.
Se SRb om manuellt utförda lyft och flyttningar i arbetet 1409/1993.
25 § Undvikande och minskande av belastning i arbetet
Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas på ett sätt som äventyrar hälsan, skall arbetsgivaren efter att ha fått information om saken med till buds stående medel vidta åtgärder för att reda ut belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken.
26 § Bildskärmsarbete
För att minska sådan belastning som är skadlig eller farlig för en arbetstagare som utför arbete vid bildskärm skall arbetsgivaren ordna arbetet så att det är så säkert som möjligt.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om hur arbete vid bildskärm skall ordnas och om de krav som skall ställas på de platser där arbetet utförs samt på tekniska anordningar, hjälpmedel och program som används i arbete vid bildskärm.
Se SRb om arbete vid bildskärm 1405/1993.
27 § Risk för våld
I arbete som är förknippat med en uppenbar risk för våld skall arbetet och arbetsförhållandena ordnas så att risken för våld och våldssituationer i mån av möjlighet förebyggs. På arbetsplatsen skall då finnas sådana ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar som behövs för att förhindra eller begränsa våldet samt möjlighet att larma hjälp.
För arbete och arbetsplatser som avses i 1 mom. skall arbetsgivaren utarbeta anvisningar om rutiner där det på förhand fästs uppmärksamhet vid hantering av hotfulla situationer och vid tillvägagångssätt med vars hjälp våldssituationers inverkan på arbetstagarens säkerhet kan förhindras eller begränsas. Säkerhetsarrangemangens och säkerhetsanordningarnas funktion skall vid behov kontrolleras.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om arrangemang i anslutning till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i olika branscher och uppgifter där det förekommer uppenbar risk för våld.
28 § Trakasserier
Om det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa, skall arbetsgivaren sedan han fått information om saken med till buds stående medel vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandet.
29 § Ensamarbete
I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa skall arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam. Arbetsgivaren skall också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, en företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgivaren skall också säkerställa möjlighet att larma hjälp.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om kontakt, kontaktanordningar och andra säkerhetsarrangemang i olika branscher och uppgifter där arbetstagare arbetar ensamma.
30 § Nattarbete
En arbetstagare i nattarbete ska vid behov ges möjlighet att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete, om detta är möjligt med beaktande av omständigheterna och det med hänsyn till arbetstagarens personliga egenskaper är behövligt att byta arbetsuppgifter för att sådana risker ska kunna förebyggas som förhållandena på arbetsplatsen eller arbetets art medför för arbetstagarens hälsa. Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren reda ut om belastningen i arbetet kan minskas genom andra åtgärder. Arbetstagaren ska på begäran informeras om de omständigheter som gör att det inte är möjligt att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete. (13.8.2021/755)
Arbetsgivaren skall vid behov för en arbetstagare i nattarbete ordna möjlighet att inta en måltid, om arbetstidens längd förutsätter det och om det med beaktande av omständigheterna är ändamålsenligt att ordna en sådan möjlighet. För måltiden kan arbetsgivaren ta ut en skälig ersättning.
Se ArbetstidsL 872/2019 8 §.
31 § Pauser i arbetet
Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, skall det vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs.
Bestämmelser om konstruktioner på arbetsplatsen och i arbetsmiljön
32 § Konstruktiv och funktionell säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
Arbetsplatsens konstruktioner, material och utrustning samt anordningar skall vara säkra och hälsosamma för arbetstagarna. De skall kunna hanteras, iståndsättas och rengöras på ett säkert sätt.
På arbetsplatsen och de platser där arbetet utförs skall förbindelseleder, gångar, utgångar och räddningsvägar, arbetsunderlag och andra områden där arbetstagarna rör sig på grund av sitt arbete vara säkra och hållas i ett säkert skick.
På arbetsplatsen skall det finnas ett tillräckligt antal ändamålsenliga utgångar och räddningsvägar som alltid skall hållas fria från hinder. På arbetsplatsen skall det finnas behöriga säkerhetsmärkningar och andra märkningar.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om säkerheten hos arbetsplatsernas konstruktioner, material och anordningar samt förbindelseleder och andra områden på arbetsplatsen, om utgångar och räddningsvägar, om deras service och underhåll samt märkningar.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 och SRf om varselmärkning och signaler på arbetsplatser samt om minimikraven på dem 687/2015.
33 § Arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet
På arbetsplatsen skall det finnas tillräckligt med tjänlig andningsluft. Ventilationen på arbetsplatsen skall vara tillräckligt effektiv och ändamålsenlig.
Arbetsrummet skall ha tillräcklig rymlighet och yta. Där skall också finnas tillräckligt med utrymme för utförande av arbetet och nödvändigt svängrum som arbetet kräver.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om arbetsplatsens rymlighet och ventilation.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 9 §.
34 § Arbetsplatsens belysning
På arbetsplatsen skall det finnas sådan tjänlig och tillräckligt effektiv belysning som behövs med tanke på arbetet och arbetstagarnas förutsättningar. I mån av möjlighet skall tillräckligt med dagsljus släppas in.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om den allmänna belysningen och specialbelysning på arbetsplatser.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 10 §.
35 § Intern trafik och flyttning av gods på arbetsplatsen
Fordons- och gångtrafiken på arbetsplatsen skall göras säker. Arbetsgivaren skall vid behov utarbeta ändamålsenliga anvisningar för den interna trafiken på arbetsplatsen.
Lyft, transport, hantering och lagring av gods samt hanterings- och lastningsplatserna för gods skall planeras och ordnas så att lyft- och flyttningsanordningarna eller gods som flyttas eller faller inte orsakar olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om trafiken på arbetsplatser samt om säkerheten vid lyft- och flyttningsarbete samt om lastningsplatser för gods.
Se SRb om manuellt utförda lyft och flyttningar i arbetet 1409/1993.
36 § Ordning och renlighet
Det skall ses till att på arbetsplatsen råder den ordning och renlighet som säkerhet och hälsa kräver. Städningen skall utföras så att den inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa.
Kemiska, fysikaliska och biologiska agenser och användningen av farliga ämnen
37 § Föroreningar i luften
På en arbetsplats där det förekommer föroreningar i luften, såsom damm, rök, gas eller ånga, i en för arbetstagarna skadlig eller besvärande mängd skall föroreningarnas spridning i mån av möjlighet förhindras genom att källan för föroreningarna isoleras eller placeras i ett slutet rum eller en sluten apparat. Föroreningar skall i tillräcklig utsträckning samlas och avlägsnas med hjälp av ändamålsenlig ventilation.
Se SRb om tobaksrök i omgivningen och avvärjande av cancerrisk i samband därmed i arbete 1153/1999.
38 § Kemiska agenser och farliga ämnen som används i arbetet
Arbetstagarnas exponering för kemiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan skall begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa. Det skall i synnerhet ses till att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att förebygga risk för förgiftning, syrebrist eller andra motsvarande allvarliga risker.
När explosiva, brandfarliga eller frätande ämnen eller andra ämnen som orsakar motsvarande risker hanteras, förvaras eller flyttas skall särskild försiktighet iakttas. Arbetstagarna skall ges de uppgifter om de farliga ämnena som behövs för arbetet.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om kemiska agenser, deras identifiering, exponeringens art och varaktighet, bedömning av exponeringen, gränsvärden och bekämpningsåtgärder samt om hantering, flyttning och förvaring av farliga ämnen.
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om de koncentrationer av kemisk exponering som befunnits skadliga och om indikativa gränsvärden för exponering samt om tekniska detaljer och tillvägagångssätt vid skydd mot exponering.
Se SRf om kemiska agenser i arbetet 715/2001, SHMf om koncentrationer som befunnits skadliga 654/2020 och SRf om agenser som medför risk för cancersjukdom, mutagena agenser och reproduktionstoxiska agenser i arbetet 113/2024.
39 § Fysikaliska agenser och elsäkerhet
Arbetstagarnas exponering för temperaturförhållanden, buller, tryck, vibrationer, strålning eller andra fysikaliska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan skall begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa.
Riskerna av elektriska anordningar, användningen av elektricitet och av statisk elektricitet skall vara så små som möjligt.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om fysikaliska agenser, deras identifiering, exponeringens art och varaktighet, bedömning av exponeringen, gränsvärden och bekämpningsåtgärder.
Se SRf om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av vibrationer 48/2005, SRf om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller 85/2006, SRf om skydd av arbetstagare mot risker som uppstår vid exponering för optisk strålning 146/2010 och SRf om skydd av arbetstagare mot risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält 388/2016.
40 § Biologiska agenser
Arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan skall begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om biologiska agenser, deras identifiering, exponeringens art och varaktighet, bedömning av exponeringen, gränsvärden och bekämpningsåtgärder.
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om egenskaper hos biologisk exponering som befunnits skadliga samt om detaljer och tillvägagångssätt vid skydd mot exponering.
Se SRf om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser 933/2017 och SHMf om klassificering av biologiska agenser 748/2020.
40 a § (14.12.2017/927) Förteckning över arbetstagare som exponerats för biologiska agenser
Arbetsgivaren ska föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar hos människan. Förteckningen ska bevaras i minst 10 år från det att exponeringen upphörde.
En förteckning över arbetstagare som exponerats för biologiska agenser ska dock bevaras i 40 år från det att exponeringen upphörde, om exponeringen kan leda till infektioner:
1) som kan vara långvariga eller latenta,
2) som inte går att diagnostisera innan sjukdomen bryter ut, om det tar många år för sjukdomen att bryta ut,
3) som har speciellt lång inkubationstid innan sjukdomen bryter ut,
4) som leder till sjukdomar som tidvis blossar upp under en lång period trots behandling, eller
5) som kan ha allvarliga och långvariga sviter.
Arbetarskyddsmyndigheten, företagshälsovården, den läkare som inom välfärdsområdet ansvarar för smittsamma sjukdomar eller den läkare som i HUS-sammanslutningen ansvarar för smittsamma sjukdomar samt arbetarskyddspersonalen har rätt att få del av förteckningen. (8.7.2022/614)
Förteckningen över arbetstagare som exponerats för biologiska agenser ska överlämnas till arbetarskyddsmyndigheten när arbetsgivaren upphör med sin verksamhet.
Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i förteckningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Maskiners, arbetsredskaps och andra anordningars säkerhet
41 § Användningen av maskiner, arbetsredskap och andra anordningar
I arbetet får endast sådana maskiner, arbetsredskap och andra anordningar användas som överensstämmer med de bestämmelser som gäller dem samt som är lämpliga och ändamålsenliga för arbetet och arbetsförhållandena. Det skall också ses till att de är korrekt installerade och försedda med nödvändiga skyddsanordningar och märkningar. Användningen av maskiner, arbetsredskap och andra anordningar får inte heller i övrigt orsaka olägenheter eller risker för de arbetstagare som arbetar med dem på arbetsplatsen eller för andra personer som vistas på arbetsplatsen.
Maskiner, arbetsredskap och andra anordningar skall användas, skötas, rengöras och underhållas på behörigt sätt. Tillträdet till maskinens eller arbetsredskapets riskområde skall begränsas med hjälp av dess konstruktion, placering, skydd eller säkerhetsanordningar eller på något annat lämpligt sätt. Beredskapen för service-, reglerings-, reparations-, rengörings-, störningssituationer samt exceptionella situationer skall vara sådan att de inte medför risker eller olägenheter för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa.
Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om anskaffning, trygg användning och underhåll av maskiner, arbetsredskap och andra anordningar.
Se SRf om maskiners säkerhet 400/2008, SRf om laseranordningar och besiktning av dem 291/2008, SRf om säker användning och besiktning av arbetsutrustning 403/2008 och SRf om backningsvarnare på fordon som används i arbete 568/2012.
42 § Personlyft med lyftanordningar
Lyft och förflyttningar av arbetstagare med hjälp av lyftanordningar (personlyft) skall ordnas så att de inte medför några olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan hos dem som skall lyftas, dem som deltar i lyftet eller andra arbetstagare.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om personlyft.
Se SRf om maskiners säkerhet 400/2008.
43 § Idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av arbetsredskap
Maskiner, arbetsredskap och andra anordningar, vilkas installation eller installations- och användningsförhållanden påverkar säkerheten, skall besiktas för att säkerställa att de är korrekt installerade och i säkert funktionsdugligt skick innan de första gången tas i drift liksom när de installeras på en ny plats eller efter ändringsarbeten som är av betydelse för säkerheten (idrifttagningsbesiktning). Efter idrifttagandet skall de dessutom besiktas med regelbundna intervaller och vid behov även efter exceptionella situationer för att säkerställa att maskinen, redskapet eller anordningen är i funktionsdugligt skick (återkommande besiktning).
Besiktningen skall utföras av en kompetent person som är anställd hos arbetsgivaren eller av någon annan behörig person. Vid bedömningen av kompetens beaktas personens förtrogenhet med konstruktionen, användningen och besiktningen av ifrågavarande arbetsredskap. Farliga maskiner, arbetsredskap och andra farliga anordningar får besiktas endast av ett sakkunnigorgan eller en oavhängig sakkunnig. Vid besiktningen skall bedömas i synnerhet arbetsredskapets säkerhet med avseende på användningen och iakttas de bestämmelser som utfärdats om besiktning. Vid besiktningen skall också tillverkarens anvisningar beaktas på behörigt sätt.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om maskiner, arbetsredskap och andra anordningar som skall genomgå idrifttagningsbesiktningar eller återkommande besiktningar samt om sådana användningsförhållanden som förutsätter besiktningar, besiktarens kompetens, besiktningens innehåll, tidpunkt och protokollföring samt om andra tillvägagångssätt i anslutning till besiktningen.
Se 59 § och SRf om säker användning och besiktning av arbetsutrustning 403/2008 5 kap.
Avvärjande av olycksrisker, räddningsverksamhet samt första hjälpen
44 § Olycksrisker
Hanteras i arbetet eller förvaras på arbetsplatsen ämnen som kan orsaka en storolycka eller kan det i arbetet annars föreligga risk för en storolycka, skall arbetstagarna ges nödvändig undervisning och anvisningar om hur riskerna skall avvärjas samt om tillvägagångssättet i olyckssituationer. Vid behov skall även övningar anordnas.
Arbetet skall även i övrigt ordnas så att risken för brand, explosion, drunkning eller andra olyckor är så liten som möjligt.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om hur risken för storolyckor skall avvärjas.
Se SRb om avvärjande av riskerna för storolyckor för arbetstagare 922/1999.
45 § Larm-, säkerhets- och räddningsutrustning samt anvisningar om utrustningen
När arbetsförhållandena kräver det skall arbetsplatsen utrustas med nödvändiga larm- och brandsäkerhetsanordningar samt livräddnings- och räddningsutrustning. På en arbetsplats där det föreligger livsfara eller fara för hälsan om någon hamnar i vattnet skall räddningsutrustning alltid finnas tillgänglig på ett lämpligt ställe.
Arbetstagarna skall ges nödvändiga anvisningar om hur de anordningar och den utrustning som avses i 1 mom. skall användas samt nödvändiga anvisningar i händelse av brand, fara för drunkning eller någon annan fara. Anvisningar skall också ges om de åtgärder som med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen skall vidtas om en brand inträffar. Vid behov skall anvisningarna vara framlagda för arbetstagarna på arbetsplatsen. Övningar skall anordnas vid behov.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om hur en arbetsplats skall vara utrustad med de anordningar och den utrustning som avses i 1 mom. samt om de anvisningar som avses i 2 mom.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 16 och 17 §.
46 § Första hjälpen
Arbetsgivaren skall se till att första hjälpen ordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen på det sätt som antalet arbetstagare, arbetets art och arbetsförhållandena kräver. Arbetstagarna skall i enlighet med arbetet och arbetsförhållandena ges anvisningar om de åtgärder som skall vidtas för erhållande av första hjälpen vid olycksfall eller sjukdom.
På arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet skall, med beaktande av arbetsplatsens storlek och läge, antalet arbetstagare samt arbetets art och andra arbetsförhållanden, på lämpliga och tydligt angivna ställen finnas tillräckligt med ändamålsenlig utrustning för första hjälpen.
På arbetsplatsen skall det finnas ett rum som lämpar sig för första hjälpen, när antalet arbetstagare eller arbetets art eller andra arbetsförhållanden kräver det.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om arbetsplatsens rum för första hjälpen, deras dimensionering och utrustning.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 8 §.
47 § (3.5.2013/329) Förordnande av personer för första hjälpen och räddningsverksamheten
Arbetsgivaren ska när antalet arbetstagare, arbetets art och arbetsförhållandena kräver det utse en eller flera arbetstagare för första hjälpen samt för brandbekämpnings- och räddningsåtgärder, om inte arbetsgivaren i den plan som avses i räddningslagen (379/2011) har anvisat skyddspersonal för motsvarande uppgifter. Dessa arbetstagares antal och utbildning samt den utrustning som de har till sitt förfogande ska vara ändamålsenlig i förhållande till arbetets art och de särskilda risker som sammanhänger med det samt till arbetsplatsens storlek. När personerna utses ska bestämmelserna i 17 § beaktas.
Rum för personalen
48 § (15.6.2012/396) Personalrum
På arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet ska arbetstagarna med beaktande av arbetets art och varaktighet samt antalet arbetstagare ha tillgång till tillräckliga och ändamålsenligt utrustade tvätt- och omklädningsrum, förvaringsskåp för kläder, mat- och vilrum, toaletter samt andra personalrum. Arbetstagarna ska ha tillgång till tillräckligt med dricksvatten.
Gravida kvinnor och ammande mödrar ska vid behov ha möjlighet att gå till ett vilrum eller något annat lämpligt ställe för att vila.
Närmare bestämmelser om arbetsplatsers personalrum och deras utrustning får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Språkdräkten i 1 och 2 mom. (396/2012) har rättats.
Se SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003 4–6 §.
6 kapSärskilda situationer där arbete utförs
49 § Omsorgsplikt på gemensamma arbetsplatser
På en arbetsplats där en arbetsgivare utövar den huvudsakliga bestämmanderätten och där samtidigt eller efter varandra flera än en arbetsgivare eller egenföretagare som arbetar mot ersättning är verksamma på sådant sätt att arbetet kan inverka på andra arbetstagares säkerhet eller hälsa (gemensam arbetsplats) skall arbetsgivarna och egenföretagarna med beaktande av arbetets och verksamhetens art var för sig och genom tillräckligt samarbete och tillräcklig information se till att deras verksamhet inte äventyrar arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
50 § Information och samarbete på gemensamma arbetsplatser
Den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats skall med beaktande av arbetets och verksamhetens art säkerställa att andra arbetsgivare som låter utföra arbete på arbetsplatsen och deras arbetstagare har fått nödvändiga uppgifter och anvisningar om de risker och olägenheter som är förknippade med arbetet på arbetsplatsen samt om de anvisningar som gäller säkerheten på arbetsplatsen och i arbetet. En sådan arbetsgivare skall också se till att de övriga arbetsgivarna får tillräckliga uppgifter om åtgärder i anslutning till brandskydd, första hjälpen och evakuering på arbetsplatsen och om de personer som enligt 47 § utsetts för dessa uppgifter.
En i 1 mom. avsedd arbetsgivare som inte utövar den huvudsakliga bestämmanderätten samt ensamföretagare skall informera den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten samt de andra arbetsgivarna om de olägenheter och risker som arbetet kan orsaka dem.
Se L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006 43 f §.
51 § Skyldigheter för den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats
På en gemensam arbetsplats skall den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten med beaktande av arbetets och verksamhetens art svara för
1) att den verksamhet som bedrivs av arbetsgivarna och ensamföretagarna på arbetsplatsen samordnas,
2) arrangemangen för trafik och rörelse på arbetsplatsen,
3) den allmänna ordning och renlighet som säkerheten och hälsan på arbetsplatsen kräver,
4) annan övergripande planering på arbetsplatsen, och
5) allmän säkerhet och hälsa när det är fråga om arbetsförhållandena och arbetsmiljön.
2 mom. har upphävts genom L 20.1.2006/53. (20.1.2006/53)
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om den verksamhet som den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten bedriver i fråga om ärenden som avses i 1 mom.
Se L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006 43 g §.
52 § Skyldigheter på gemensamma byggarbetsplatser
På en gemensam byggarbetsplats skall den arbetsgivare som är huvudentreprenör eller, om någon sådan inte finns, den byggherre eller någon annan person som leder eller övervakar byggprojektet svara för att de skyldigheter som avses i 51 § fullgörs samt att arbetet inte medför fara för dem som arbetar på arbetsplatsen eller för andra personer som berörs av arbetet.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de skyldigheter som byggherren, huvudentreprenören eller en annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet har på en gemensam byggarbetsplats och om fördelningen av dessa skyldigheter.
Se SRf om säkerheten vid byggarbeten 205/2009.
52 a § (22.12.2005/1199) Personkort för personer som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser
Den byggherre som leder eller övervakar en gemensam byggarbetsplats ska i sina avtal eller annars med tillgängliga medel svara för att var och en som arbetar på arbetsplatsen har ett synligt med fotografi försett personkort då denne rör sig där. Av kortet ska framgå om den som arbetar på arbetsplatsen är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller egenföretagare. Det personliga skattenummer som registrerats i skattenummerregistret och som avses i lagen om skattenummer och skattenummerregistret (473/2021) ska vara synligt på personkortet. Personkortet för en arbetstagare ska dessutom innehålla namnet på arbetsgivaren. Bestämmelserna om byggherre i detta moment tillämpas också på
1) huvudentreprenören eller någon annan som är den som i huvudsak genomför byggprojektet,
2) arbetsgivaren i fråga om arbetsgivarens anställda och avtalspartner.
(4.6.2021/474)Personkort krävs dock inte av
1) personer som tillfälligt transporterar varor till arbetsplatsen,
2) personer som arbetar på en arbetsplats där byggherren är en privatperson för vars eget bruk en byggnad eller en del av den uppförs eller renoveras.
52 b § (24.5.2013/364) Förteckning över dem som arbetar på en gemensam byggarbetsplats
Huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska för säkerställandet av arbetarskyddet och övervakningen av skyldigheterna enligt denna lag föra en uppdaterad förteckning över de arbetstagare och egenföretagare som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Av förteckningen ska framgå
1) arbetstagarens eller egenföretagarens för- och efternamn, födelsetid och skattenummer,
2) vilket datum arbetstagarens eller egenföretagarens arbete på arbetsplatsen börjar och slutar,
3) namnet på arbetstagarens arbetsgivare och dennes FO-nummer eller motsvarande utländsk beteckning,
4) namnet på och kontaktinformation i Finland för en sådan företrädare som avses i 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016). (17.6.2016/453)
Personer som tillfälligt transporterar varor till arbetsplatsen behöver inte antecknas i förteckningen.
Arbetsgivaren ska lämna huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet de uppgifter om sina anställda som behövs för den i 1 mom. avsedda förteckningen.
Huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska bevara den förteckning som avses i 1 mom. i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes.
5 mom. har upphävts genom L 13.8.2021/755. (13.8.2021/755)
Vad som i denna paragraf föreskrivs om huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska tillämpas på byggherren, om arbetsplatsen inte har en huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare.
En i 1 mom. avsedd förteckning behöver inte föras på en arbetsplats där en byggnad eller del av byggnad byggs eller repareras för eget bruk av en byggherre som är en fysisk person.
52 c § (4.6.2021/474) Förutsättningar som gäller arbete på varvsområden
Som varvsområde betraktas i denna lag en gemensam arbetsplats
1) där det bedrivs nybyggnad eller reparation av fartyg med anknytning till handelssjöfart eller av myndighetsfartyg, och
2) där fartyg som är minst 24 meter långa kan byggas eller repareras.
Vad som i 52 a och 52 b § föreskrivs om skyldigheter för en byggherre som leder eller övervakar en gemensam byggarbetsplats samt för huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet tillämpas också på den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på ett varvsområde enligt 1 mom., när det är fråga om arbete på varvsområdet. Vad som i 52 a och 52 b § föreskrivs om arbetsgivarens skyldigheter tillämpas också på motsvarande sätt på en arbetsgivare vars arbetstagare arbetar på ett varvsområde.
Personkort som avses i 52 a § krävs dock inte av personer som tillfälligt transporterar varor till varvsområdet. Personkort krävs inte heller av personer som arbetar på varvsområdet i uppgifter i anslutning till ibruktagandet av ett fartyg och som hör till fartygets besättning och är anställda hos den som beställt fartyget eller det företag som ska idka trafik med fartyget. De personer som avses i detta moment behöver inte heller föras in i den förteckning som avses i 52 b §.
Uppgifterna för respektive kalenderår i den förteckning som avses i 52 b § ska bevaras i sex år räknat från ingången av året efter utgången av kalenderåret i fråga.
53 § Egenföretagares skyldigheter på gemensamma arbetsplatser
Egenföretagare ska på gemensamma arbetsplatser iaktta vad som i denna lag föreskrivs om
1) arbetstagares kompetens och behörighet, behövliga tillstånd och minimiålder,
2) maskiner, arbetsredskap, personlig skyddsutrustning och andra anordningar som används i arbetet samt om de idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som de ska genomgå,
3) hantering, förvaring och märkning av farliga ämnen,
4) personkort för den som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser eller på varvsområden.
(4.6.2021/474)En egenföretagare ska lämna huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet samt den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på varvsområdet uppgifter enligt 52 b § 1 mom. 1 och 2 punkten för den förteckning som avses i den paragrafen. (4.6.2021/474)
Egenföretagare skall dessutom iaktta de säkerhetsanvisningar för arbetsplatsen som de fått av den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på den gemensamma arbetsplatsen.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om hur de skyldigheter som enligt 1 mom. en egenföretagare har på en gemensam arbetsplats skall tillämpas i olika branscher och uppgifter.
54 § Avvärjande av gemensamma risker på arbetsplatser
Om arbete som utförs av en eller flera arbetsgivare och egenföretagare som är verksamma i en industri- eller affärshall eller i en motsvarande gemensam lokal eller deras gemensamma verksamhet i andra situationer än sådana som avses i 49 § medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa, skall arbetsgivarna och egenföretagarna genom tillräckligt samarbete sträva efter att informera varandra om olägenheter och risker som de upptäckt och om åtgärder för att avlägsna dem samt om nödvändig samordning av verksamheten.
Se L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006 43 h §.
55 § Frivilligt arbete
När en person, på vars arbete denna lag inte annars tillämpas, på grund av ett annat avtal som han eller hon ingått med arbetsgivaren än ett arbets- eller uppdragsavtal eller utan att stå i tjänsteförhållande eller något annat därmed jämförbart anställningsförhållande till arbetsgivaren på en arbetsplats utför samma eller liknande arbete som arbetstagarna på arbetsplatsen, skall arbetsgivaren i tillämpliga delar se till att inga olägenheter eller risker orsakas denna persons säkerhet eller hälsa medan han eller hon vistas på arbetsplatsen. På motsvarande sätt skall personen i fråga iaktta de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och arbetsplatsen samt använda den personliga skyddsutrustning och de hjälpmedel som ställts till hans eller hennes förfogande.
7 kapSkyldigheter för andra personer vars verksamhet inverkar på arbetsmiljön
56 § Skyldigheter för dem som tillverkar och dem som överlåter produkter
Särskilda bestämmelser utfärdas om de säkerhetskrav som skall ställas på maskiner, arbetsredskap, personlig skyddsutrustning och andra anordningar samt om bedömning av riskerna av kemikalier och produkter som innehåller kemikalier och om märkning av produkterna liksom om de skyldigheter som åvilar den som tillverkar, importerar eller säljer en sådan produkt eller på något annat sätt överlåter en sådan produkt till marknaden eller för användning samt om tillsyn över produkterna.
Se L om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav 1016/2004.
57 § Projekterares skyldigheter
Den som på uppdrag överlåter en plan som gäller en konstruktion i arbetsmiljön, en arbetslokal, en arbets- eller produktionsmetod, en maskin, ett arbetsredskap eller någon annan anordning skall se till att bestämmelserna i denna lag har beaktats i planen på det sätt som det uppgivna ändamålet med planeringsobjektet förutsätter.
58 § Skyldigheter för dem som installerar maskiner, arbetsredskap och andra anordningar
Den som på uppdrag installerar en maskin, ett arbetsredskap eller en annan anordning för användning på en arbetsplats skall beakta tillverkarens anvisningar och andra anvisningar om installationen samt även i övrigt se till att maskinen eller anordningen och tillhörande skyddsanordningar är i behörigt skick.
59 § Skyldigheter för dem som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar
Den som på uppdrag utför idrifttagningsbesiktningar eller återkommande besiktningar som avses i 43 § skall se till att besiktningen utförs på behörigt sätt och att det ges nödvändiga anvisningar om upptäckta fel och bristfälligheter som påverkar arbetsredskapets säkerhet samt vid behov om reparation eller avlägsnande av dem.
Se SRf om säker användning och besiktning av arbetsutrustning 403/2008.
60 § Skyldigheter för dem som sänder och lastar gods
Den som sänder eller lastar gods för transport skall ge nödvändiga anvisningar om lastning och lossning av godset när detta är förknippat med särskilda risker. Ett föremål eller en förpackning vars totalvikt är minst 1 000 kilogram, skall förses med en synlig och beständig märkning av vilken framgår förpackningens totalvikt. Om föremålets exakta vikt inte kan uppges, skall en ungefärlig vikt anges.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de anvisningar som avses i 1 mom. och de föremål eller förpackningar som skall märkas för lastning ombord på fartyg eller något annat transportmedel.
61 § Skyldigheter för dem som äger, innehar eller hyr ut byggnader
När det i en byggnad eller en del av en byggnad med ägarens eller en annan innehavares samtycke på grundval av ett hyresavtal utförs sådant arbete på vilken denna lag tillämpas, skall ägaren, innehavaren eller hyresvärden tillåta att arbetsgivaren utför de reparationer eller ändringar som denna lag förutsätter.
62 § Skyldigheter för hamninnehavare och ägare och innehavare av fartyg
Den som innehar en hamn samt skeppsredare, fartygsbefälhavare och andra personer som har hand om fartyg är var för sig skyldiga att i tillämpliga delar iaktta bestämmelserna i denna lag när det är fråga om arbete som i hamnen, på land eller ombord på fartyg utförs vid lastning eller lossning av fartyg i havstrafik eller trafik på inre vattenvägar eller vid bunkring. Med hamn avses även hamnbassänger, kajer och andra liknande platser.
Vad som bestäms i 1 mom. gäller hamnar där omfattande lastning och lossning av fartyg eller annan motsvarande verksamhet bedrivs. Om de hamnar som avses här kan bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet.
Se SRf om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg 633/2004 2–4 §.
8 kapStraffbestämmelser
63 § Arbetarskyddsförseelse
En arbetsgivare eller en i 7 § avsedd person eller en företrädare för dessa som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra en i denna lag eller i författningar som utfärdats med stöd av den föreskriven skyldighet att
1) utföra idrifttagningsbesiktningar eller återkommande besiktningar,
2) göra en utredning eller utarbeta en plan,
3) tillhandahålla eller installera en skyddsanordning eller personlig skyddsutrustning,
4) skaffa tillstånd för arbete eller göra anmälan om arbete,
5) meddela bruks-, och underhållsanvisningar samt andra motsvarande anvisningar som behövs vid användningen av en maskin, ett redskap eller en annan teknisk anordning eller ett hälsofarligt ämne, eller
6) hålla denna lag framlagd,
skall för arbetarskyddsförseelse dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.
För arbetarskyddsförseelse ska också dömas
1) en person som olovligen eller utan giltigt skäl uppsåtligen eller av oaktsamhet avlägsnar eller förstör en anordning, anvisning eller varning som är avsedd för att förebygga risk för olycksfall eller sjukdom,
2) en person som avses i 52 a eller 52 c § och som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att i kontrakt som denne ingår eller i övrigt med tillgängliga medel uppfylla sin skyldighet enligt de paragraferna att svara för att de som arbetar på en gemensam byggarbetsplats eller på ett varvsområde använder personkort,
3) en person som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att föra eller bevara den förteckning som avses i 52 b §,
4) en person som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att lämna uppgifter enligt 52 b § för den förteckning som avses i den paragrafen eller som lämnar väsentligen oriktiga eller bristfälliga uppgifter, och
5) en egenföretagare som på en gemensam byggarbetsplats eller på ett varvsområde underlåter att ha det personkort som avses i 52 a och 52 c § synligt då denne rör sig på arbetsplatsen eller på varvsområdet.
(4.6.2021/474)Om straff för arbetarskyddsbrott bestäms i 47 kap. 1 § strafflagen (39/1889).
Se L om unga arbetstagare 998/1993 18 §.
9 kapSärskilda bestämmelser
64 § Arbetsrådets utlåtanden
Arbetsrådet ger utlåtanden om tillämpningen och tolkningen av denna lag på det sätt som föreskrivs i lagen om arbetsrådet och om undantagstillstånd inom arbetarskyddet (608/1946).
L om arbetsrådet och om undantagstillstånd inom arbetarskyddet 608/1946 har upphävts genom L 400/2004, se L om arbetsrådet och om vissa tillstånd till undantag inom arbetarskyddet 400/2004 2 kap.
65 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen
Arbetarskyddsmyndigheterna utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.
Se L om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006.
66 § Bemyndigande att utfärda förordning
Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.
Se t.ex. SRf om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen 577/2003, SRf om säker användning och besiktning av arbetsutrustning 403/2008, SRf om säkerheten vid byggarbeten 205/2009, SHMf om koncentrationer som befunnits skadliga 654/2020 och SRf om säkerheten vid asbestarbeten 798/2015.
67 § Framläggande av lagen på arbetsplatsen
Denna lag och de bestämmelser om arbetsplatsen som utfärdats med stöd av den skall vara framlagda för arbetstagarna på arbetsplatsen.
10 kapIkraftträdelsebestämmelser
68 § Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Genom denna lag upphävs lagen den 26 juni 1958 om skydd i arbete (299/1958) jämte ändringar.
3 mom. har upphävts genom L 26.11.2004/1016. (26.11.2004/1016)
De beslut och förordningar som utfärdats med stöd av 47 § i den lag som upphävs förblir dock i kraft tills de upphävs särskilt.
RP 59/2002, AbUM 4/2002, RSv 110/2002, Rådets direktiv 89/391/EG; EGT nr L 183, 29.6.1989, s. 1, Rådets direktiv 93/104/EY; EYVL nr L 307, 13.12.1993
Ikraftträdelsestadganden:
26.11.2004/1016:
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Genom denna lag upphävs 68 § 3 mom. i arbetarskyddslagen av den 23 augusti 2002 (738/2002).
RP 135/2004, AjUB 11/2004, RSv 141/2004, Almänd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG, ändr. 98/48/EG22.12.2005/1199:
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.
RP 143/2005, AjUB 12/2005, RSv 217/200520.1.2006/53:
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2006.
RP 94/2005, AjUB 7/2005, RSv 178/200511.5.2007/562:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
RP 172/2006, FsUB 3/2006, RSv 299/200614.11.2008/709:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
Genom denna lag upphävs statsrådets beslut av den 7 augusti 1997 om vissa arbetarskyddskrav i uthyrningsarbete (782/1997).
RP 68/2008, AjUB 6/2008, RSv 95/20089.12.2011/1232:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
På de personkort som används på byggen som påbörjats innan lagen träder i kraft ska de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet tillämpas i sex månader efter ikraftträdandet.
Ett bygge anses ha påbörjats när det inledande mötet enligt 121 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) har hållits eller en förhandsanmälan har lämnats in till arbetarskyddsmyndigheterna. Ett bygge anses dock alltid ha påbörjats senast när byggandet har påbörjats.
RP 58/2011, FiUB 8/2011, RSv 45/201115.6.2012/396:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2012.
RP 140/2011, AjUB 2/2012, RSv 6/2012, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT L 124, 20.5.20093.5.2013/329:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.
RP 201/2012, AjUB 2/2013, RSv 39/201324.5.2013/364:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
RP 92/2012, AjUU 17/2012, FiUB 6/2013, RSv 46/201317.6.2016/453:
Denna lag träder i kraft den 18 juni 2016.
RP 39/2016, AjUB 3/2016, RSv 68/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU (32014L0067); EUT nro L 159, 28.5.2014, s. 11, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU (32014L0054); EUT nro L 128, 30.4.2014, s. 8, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG (31996L0071); EGT nro L 18, 21.1.1997, s. 114.12.2017/927:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
RP 94/2017, AjUB 8/2017, RSv 91/20175.7.2019/870:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
RP 254/2018, FsUB 8/2018, RSv 319/20184.6.2021/474:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
RP 2/2021, FiUB 5/2021, RSv 59/202113.8.2021/755:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2021.
RP 80/2021, AjUB 9/2021, RSv 100/20218.7.2022/614:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/202216.2.2023/222:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.
RP 306/2022, AjUB 21/2022, RSv 254/2022