1 § Definitioner

I denna förordning avses med

1) TFÄ-lagen lagen om transport av farliga ämnen (541/2023),

2) TFÄ-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar,

3) storolycka betydande utsläpp, brand, explosion eller annan händelse som orsakas av sådana okontrollerade händelseförlopp i samband med tillfällig förvaring av farliga ämnen som kan medföra allvarlig, omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa, miljön eller egendom inne i eller utanför en plats för tillfällig förvaring,

4) närundervisning undervisning som ges i ett klassrum så att läraren och eleven är närvarande inom specialutbildningen för personer som beviljar TFÄ-ADR-godkännanden och utför TFÄ-ADR-besiktningar,

5) distansundervisning undervisning med handledning eller instruktioner som under en utbildningsperiod ordnas interaktivt och verifierbart på annat sätt än i ett klassrum inom specialutbildningen för personer som beviljar TFÄ-ADR-godkännanden och utför TFÄ-ADR-besiktningar,

6) lektion ett undervisningsavsnitt som är 45 minuter långt inom specialutbildningen för personer som beviljar TFÄ-ADR-godkännanden och utför TFÄ-ADR-besiktningar.

2 § Allmänna hållfasthetskrav på materialet för förpackningar, småcontainrar och tankar i samband med låga temperaturer vid transport på väg och järnväg inom landet

De allmänna hållfasthetskraven i samband med låga temperaturer på materialet för plastförpackningar, tryckbehållare och tankar som används vid väg- och järnvägstransport av farliga ämnen inom landet samt deras utrustning är följande:

1) provobjekt som representerar förpackningar avsedda för transport av flytande ämnen ska vid konditionering inför fallprovning som har föreskrivits med stöd av 23 § i TFÄ-lagen kylas ned till en temperatur på -40 °C om det är fråga om av något annat material än polyeten tillverkade

a) fat eller dunkar av plast,

b) ytterhöljen av plast på integrerade behållare,

c) IBC-behållare av plast,

d) storförpackningar av plast.

2) för småcontainrar av plast som är tillverkade av någon annan plast än polyeten och som med stöd av 23 § i TFÄ-lagen har föreskrivits fallprovning ska temperaturen vid fallprovningen vara -40 °C,

3) vid valet av samt kontrollen av svetsbarheten och svetsningens hållfasthet hos den metall som används för att tillverka fasta tankar, avmonterbara tankar, element i batterifordon eller batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar, tankar i MEG-containrar, UN-tankar, tankar i UN-MEG-containrar och tryckbehållare på mer än en liter som hör till transportabla tryckbärande anordningar ska materialets hållfasthet mot sprödbrott beaktas till en temperatur på -40 °C, om inte en lägre temperatur med stöd av 23 § i TFÄ-lagen har föreskrivits för ämnen som hör till olika klasser, för metallen i fråga, för tryckbehållare eller för tanktypen.

Vid en fallprovning som avses i 1 mom. 1 punkten kan konditioneringen av förpackningar som avses i underpunkt c och d i nämnda punkt slopas, om materialet i fråga uppvisar tillräcklig formbarhet och draghållfasthet i en temperatur på -40 °C.

En i 1 mom. 1 punkten avsedd plastförpackning ska märkas med temperaturen för fallprovningen, eller godsdeklarationen eller motsvarande följesedel ska förses med följande anteckning ”Förpackningen överensstämmer med ADR/RID-bestämmelserna, provad i -40 ° C”.

I 1 mom. 3 punkten avsedda tryckbehållare och tankar som hör till transportabla tryckbärande anordningar ska efter besiktningsorganets identifikationsnummer vara märkta med följande anteckning ”-40 °C” som visar materialets hållfasthet, om inte den hållfasthet som krävs framgår av en annan märkning på tanken i fråga, eller med någon annan märkning som Säkerhets- och kemikalieverket har godkänt.

3 § Ibruktagande av utländska tankar

Tillverkaren eller importören av en importerad tank som har tillverkats i utlandet, med undantag för en tank som hör till transportabla tryckbärande anordningar, får inte överlåta tanken för bruk i Finland förrän ett TFÄ-besiktningsorgan har godkänt tankens konstruktionstyp och vid sin besiktning konstaterat att tanken överensstämmer med de bestämmelser och föreskrifter som gäller i Finland. En tank som är avsedd för transport av radioaktiva ämnen godkänns för bruk av Strålsäkerhetscentralen.

Tillverkaren eller importören av en importerad tank som har tillverkats i utlandet och hör till transportabla tryckbärande anordningar får inte överlåta tanken för bruk i Finland förrän ett anmält organ av typ A vid sin besiktning konstaterat att tanken överensstämmer med de bestämmelser och föreskrifter som gäller i Finland.

Om en tank som avses i 1 och 2 mom. har besiktats och testats av en i ADR-överenskommelsens bestämmelser, RID-bestämmelserna, TFÄ-direktivet eller direktivet om transportabla tryckbärande anordningar avsedd behörig myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning enligt de bestämmelser och föreskrifter som gäller i Finland och ett giltigt intyg med utredning om detta uppvisas, behövs ingen ny besiktning, om det inte finns särskilda skäl för detta.

4 § Användning vid inrikes transporter av förpackningar, tryckbehållare, tankar och containrar som avses i bestämmelserna om internationella transporter

Vid inrikes väg- och järnvägstransport av farliga ämnen får användas sådana i ADR-överenskommelsens bestämmelser, RID-bestämmelserna och TFÄ-direktivet avsedda förpackningar, tryckbehållare, tankar och containrar som på tillbörligt sätt har godkänts av den utländska behöriga myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning som avses i den internationella förpliktelsen i fråga, om förpackningen, tryckbehållaren, tanken eller containern uppfyller de krav som gäller i Finland och som gäller materialets hållfasthet vid låga temperaturer och ibruktagandet av en tank i Finland. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan

1) får en tryckbehållare som har fyllts utomlands och godkänts i något annat land än Finland enligt ADR-överenskommelsens bestämmelser eller RID-bestämmelserna, efter det att transporten enligt ADR-överenskommelsen och RID-bestämmelserna har avslutats i Finland transporteras för att tömmas och transporteras tom för att returneras till utlandet utan att uppfylla de krav som gäller i Finland och som gäller materialets hållfasthet vid låga temperaturer,

2) får en tryckbehållare på vilken de krav på konstruktionen som anges i de bestämmelser om väg- och järnvägstransport som utfärdats med stöd av TFÄ-lagen inte tillämpas transporteras i enlighet med villkoren i de nämnda bestämmelserna utan att uppfylla de krav som gäller i Finland och som gäller materialets hållfasthet vid låga temperaturer.

I IMDG-koden avsedda förpackningar, tankar och containrar som är på tillbörligt sätt godkända av en i IMDG-koden avsedd utländsk behörig myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning får användas vid inrikes fartygstransport av farliga ämnen.

I bestämmelserna i ICAO-TI avsedda förpackningar och tankar som är på tillbörligt sätt godkända av en i nämnda bestämmelser avsedd utländsk behörig myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning får användas vid inrikes lufttransport av farliga ämnen.

5 § Typer av tankar och tryckbehållare som ska anmälas till Säkerhets- och kemikalieverket och deras tekniska data

De typer av tankar och tryckbehållare som ska anmälas till Säkerhets- och kemikalieverket enligt 28 § i TFÄ-lagen är

1) tankar: fasta tankar, avmonterbara tankar, element i batterifordon eller batterivagnar, tankcontainrar, MEG-containrar, UN-tankar, UN-MEG-containrar,

2) tryckbehållare: storflaskor, tryckfat, slutna kryokärl, metallhydridbehållare, gasflaskpaket och motsvarande bärgningstryckkärl.

De tekniska data om tankar och tryckbehållare som ska anmälas till Säkerhets- och kemikalieverket för tillsynen är

1) tekniska uppgifter om konstruktion, tillverkning, godkännande, ibruktagande och dokument som visar att tankar och tryckbehållare stämmer överens med kraven,

2) tekniska uppgifter om besiktningen.

Uppgifterna ska lämnas via ett elektroniskt gränssnitt eller en elektronisk tjänst i Säkerhets- och kemikalieverkets system, eller på något annat sätt som Säkerhets- och kemikalieverket bestämmer.

Säkerhets- och kemikalieverket får bevara de uppgifter som avses i 1 mom. så länge det är nödvändigt med tanke på den tillsyn för vilken uppgifterna har samlats in och för vilken uppgifterna behandlas.

6 § Märke som anger transportabel tryckbärande anordning

Pi-märket för transportabla tryckbärande anordningar ska fästas på tryckbehållare, gaspatroner och tryckbärande tankar som uppfyller de säkerhetskrav som anges i bestämmelserna och föreskrifterna om väg- och järnvägstransporter och som har genomgått

1) bedömning av överensstämmelse med kraven i samband med tillverkningen samt anknytande besiktningar, eller

2) förnyad bedömning och anknytande besiktningar, om det är fråga om en anordning som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2001.

Nya ventiler och andra tillbehör som har en direkt säkerhetsfunktion ska vara försedda med ett sådant pi-märke som anger en transportabel tryckbärande anordning och som kan förses med identifikationsnumret för det anmälda organet av typ A.

Pi-märke får fästas endast på sådana anordningar som uppfyller kraven i 1 mom. Pi-märket ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ av typ A som utfört bedömning av överensstämmelse, förnyad bedömning av överensstämmelse eller besiktning. Genom att fästa eller låta fästa ett pi-märke på en transportabel tryckbärande anordning visar

1) tillverkaren att den tar ansvar för att den transportabla tryckbärande anordning som den har tillverkat och som ska släppas ut på marknaden överensstämmer med kraven,

2) tillverkaren eller operatören att den tar ansvar för att en transportabel tryckbärande anordning som genomgått förnyad bedömning uppfyller kraven sådana som de tillämpas vid tidpunkten för den förnyade bedömningen.

Identifikationsnumret fästs på den transportabla tryckbärande anordningen av besiktningsorganet eller av tillverkaren i enlighet med organets anvisningar. För att visa att en transportabel tryckbärande anordning fortlöpande stämmer överens med kraven ska på anordningen finnas identifikationsnumret för det besiktningsorgan som utfört den periodiska besiktningen.

7 § Förfarande för förnyad bedömning av överensstämmelse för tryckbehållare och tryckbärande tankar

Om överensstämmelsen i fråga om en tryckbehållare eller en tryckbärande tank som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2001 inte har bedömts i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning, kan tryckbehållarens eller den tryckbärande tankens överensstämmelse bedömas i ett förfarande för förnyad bedömning av överensstämmelse.

För förnyad bedömning av överensstämmelse ska ägaren eller operatören tillhandahålla ett anmält organ av typ A sådana uppgifter om tryckbehållarna och de tryckbärande tankarna som gör det möjligt för organet att göra en noggrann identifiering av tryckbehållarna och de tryckbärande tankarna. Sådana uppgifter är tryckbehållarens eller den tryckbärande tankens ursprung, de bestämmelser och föreskrifter som har tillämpats vid konstruktionen och, när det gäller acetylenflaskor, även uppgifter om det porösa materialet. Vid behov ska även eventuella begränsningar av användningen uppges och uppgifter lämnas om skador och utförda reparationer.

8 § Åtgärder i samband med förfarandet för förnyad bedömning av överensstämmelse för tryckbehållare och tryckbärande tankar

I ett förfarande enligt 7 § 1 mom. för förnyad bedömning av överensstämmelse ska ett anmält organ av typ A bedöma om de säkerhetskrav som anges i bestämmelser och föreskrifter om väg- och järnvägstransporter uppfylls. Bedömningen ska genomföras på grundval av de uppgifter som tillhandahållits i enlighet med 7 § 2 mom., och vid behov ska ytterligare kontroller göras.

Om resultaten av de bedömningar som krävs enligt 1 mom. är tillfredsställande ska det anmälda organ som ansvarar för den periodiska besiktningen utföra en periodisk besiktning av tryckbehållaren eller den tryckbärande tanken. Om de krav som ställs i samband med den periodiska besiktningen uppfylls ska pi-märket fästas av eller under överinseende av det anmälda organ av typ A som ansvarar för den periodiska besiktningen.

För serietillverkade tryckbehållare kan en bedömning av överensstämmelse för enskilda tryckbehållare och ventiler på dessa samt andra tillbehör som används för transport, utföras av ett anmält organ som ansvarar för periodisk besiktning av de relevanta tryckbehållarna, förutsatt att ett anmält organ av typ A med ansvar för förnyad bedömning av överensstämmelse har utfört en bedömning av typöverensstämmelse i enlighet med 1 mom. och att ett intyg har utfärdats om förnyad typbedömning. Pi-märket ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för den periodiska besiktningen.

9 § Intyg om förnyad bedömning och förnyad typbedömning för tryckbehållare och tryckbärande tankar

Det anmälda organ som ansvarar för den periodiska besiktningen ska utfärda ett intyg om förnyad bedömning av tryckbehållare och tryckbärande tankar. Intyget om förnyad bedömning ska åtminstone innehålla

1) identifikationsnumret för det anmälda organ som utfärdat intyget och, om det är fråga om ett annat organ, identifikationsnumret för det anmälda organ av typ A som ansvarar för den förnyade bedömningen av överensstämmelse i enlighet med 8 § 1 mom.,

2) namn och adress för den ägare eller operatör som avses i 7 § 2 mom.,

3) uppgifter för identifiering av intyget om förnyad typbedömning, vid tillämpning av förfarandet enligt 8 § 3 mom.,

4) serienumret eller serienumren och andra nödvändiga identifieringsuppgifter för identifiering av de transportabla tryckbärande anordningar som har pi-märkts,

5) datum för utfärdande.

Om förfarandet enligt 8 § 3 mom. tillämpas ska det anmälda organet av typ A utfärda ett intyg om förnyad typbedömning för tryckbehållare och tryckbärande tankar. Intyget om förnyad typbedömning ska åtminstone innehålla

1) identifikationsnumret för det anmälda organ av typ A som utfärdar intyget,

2) namn och adress för tillverkaren och innehavaren av det ursprungliga typgodkännandet för de transportabla tryckbärande anordningar som undergår en förnyad bedömning, om innehavaren och tillverkaren inte är en och samma person,

3) uppgifter som identifierar de transportabla tryckbärande anordningar som tillhör serien,

4) datum för utfärdande,

5) följande formulering: "Detta intyg grundar ingen rätt att tillverka transportabla tryckbärande anordningar eller delar av dem".

10 § Farliga ämnen och lasttransportenheter på platser för tillfällig förvaring

På en plats för tillfällig förvaring i bannätet, inom hamnområden, på flygplatser och i andra terminaler samt på andra motsvarande platser för tillfällig förvaring ska lasttransportenheter separeras från varandra på ett säkert sätt, och räddningsmyndigheterna ska säkerställas obehindrat tillträde till farliga ämnen och lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen. Vid placeringen ska hänsyn tas till övrig trafik på platsen för tillfällig förvaring, och minsta möjliga flyttande av lasttransportenheter under förvaringen ska eftersträvas.

Lasttransportenheter som innehåller farliga ämnen får inte under tillfällig förvaring staplas på varandra utan tvingande behov. Dock får högst två lasttransportenheter staplas på varandra om de innehåller endast miljöfarliga ämnen av klass 9.

Vid tillfällig förvaring av förpackat gods utanför lasttransportenheten eller lastutrymmet ska minst samma separering iakttas som vid samlastning i en lasttransportenhet eller i ett lastutrymme i ett transportmedel.

11 § Lasttransportenheter inom hamnområden

Inom hamnområden ska de separeringsavstånd som anges i bilaga 1 iakttas. I fråga om separering av lasttransportenheter som innehåller små mängder av ett farligt ämne behöver bestämmelserna i bilagan dock inte tillämpas, om säkerheten i övrigt säkerställs.

Följande ämnen ska utan dröjsmål avlägsnas från hamnområden:

1) explosiva ämnen av klass 1, med undantag för explosiva ämnen 1.4 S,

2) smittförande ämnen av klass 6.2,

3) radioaktiva ämnen av klass 7, med undantag för ämnen med benämningarna UN 2908–2911.

De ämnen som avses i 2 mom. kan dock tillfälligt förvaras inom hamnområdet, om det är tryggt och förvaringen inte förorsakar fara och om hamninnehavaren har gett tillstånd till det.

12 § Beredskap att avvärja olyckor på platser för tillfällig förvaring

På platser för tillfällig förvaring ska det finnas primärsläckningsutrustning för bekämpning av olyckor och absorptions- och neutraliseringsämnen eller andra redskap för bekämpning av läckage på det sätt som de ämnen som förvaras, riskbedömningen och olyckskonsekvenserna förutsätter. Vid planeringen av platsen ska uppmärksamhet fästas vid att läckage av farliga ämnen och förorenat vatten kan samlas upp.

För skadade laster och avfall som förorenats av farliga ämnen i dessa laster ska en plats reserveras där de kan förvaras samt förpackas och lastas på nytt och där förorenat avfall kan samlas upp för destruktion. När sådana arrangemang planeras ska mängden och arten av de farliga ämnen som förvaras beaktas.

13 § Upprättande av interna räddningsplaner

Den i 33 § i TFÄ-lagen avsedda interna räddningsplanen för en plats för tillfällig förvaring ska upprättas med beaktande av följande mål:

1) olyckor begränsas och kontrolleras för att följderna av dem ska kunna minimeras samt för att skador på människors hälsa, miljön och egendom ska kunna begränsas,

2) behövliga åtgärder vidtas för att människors hälsa och miljön ska kunna skyddas mot följderna av olyckor,

3) behövlig information förmedlas till ansvariga regionala myndigheter och vid behov till befolkningen och företag och inrättningar i området,

4) förberedelser görs för att spåren efter en olycka ska kunna undanröjas och omgivningen saneras.

När den interna räddningsplanen upprättas ska regionala aktörer höras och det regionala räddningsväsendets arrangemang beaktas.

Om en intern räddningsplan, en säkerhetsplan, en beredskapsplan eller någon annan motsvarande plan enligt någon annan lag än TFÄ-lagen eller Europeiska unionens lagstiftning ska upprättas för en plats för tillfällig förvaring, behöver ingen separat intern räddningsplan upprättas, utan motsvarande innehåll kan sammanställas i den nämnda andra planen. Detta ska nämnas i planen.

14 § Innehåll i och förnyande av den interna räddningsplanen

Den interna räddningsplanen ska innehålla en beskrivning, utredning eller avgränsning av det område som den interna räddningsplanen gäller.

Den interna räddningsplanen ska innehålla en bedömning av de konsekvenser som olyckor kan orsaka utanför området samt information om de ämnen som förvaras inom området, om deras mängder och placering, och följande uppgifter:

1) namn på och befattning för de personer som har befogenhet att inleda räddningsinsatser och som ansvarar för de interna räddningsinsatserna i området samt namn på och befattning för den person som ansvarar för kontakten med räddningsmyndigheterna,

2) för varje situation eller händelse som kan förutses och som kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en olycka en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att kontrollera situationen eller händelsen och för att begränsa följderna av denna; denna beskrivning ska omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser,

3) åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området samt larmsystem och instruktioner som ska iakttas vid larm,

4) på vilket sätt räddningsmyndigheterna snabbt underrättas när en olycka inträffar, hurdan information som ska lämnas omedelbart samt hur mer detaljerad information så snart den fås lämnas till de parter som behöver den,

5) på vilket sätt personalen utbildas i de uppgifter som den förväntas utföra och, vid behov, samordning av denna verksamhet med räddningsmyndighetens åtgärder,

6) åtgärder för att stödja räddningsinsatser utanför området.

Den interna räddningsplanen för en plats för tillfällig förvaring där det finns risk för en storolycka ska innehålla detaljerade olycksbeskrivningar samt en bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de beskrivna storolyckorna kan bli, såväl skriftligen som med hjälp av kartor.

Den som upprättar en intern räddningsplan ska förnya den alltid när det behövs, dock minst vart femte år. Vid förnyandet ska planen uppdateras och korrigeras så att hänsyn tas till ändringar på platsen för tillfällig förvaring och i dess omgivning samt i arrangemangen inom räddningsväsendet, den ökande tekniska sakkunskapen samt den ökande kännedomen om åtgärder som ska vidtas för att avvärja olyckor.

15 § Säkerhetsutredning för hamnområde

Den säkerhetsutredning för hamnområde som avses i 34 § i TFÄ-lagen ska visa

1) behövlig information för att genomföra verksamhetsprinciperna för organisationen och säkerhetsledningssystemet för hamninnehavaren och den som utför lasthanteringstjänster i hamnen,

2) att de risker som transporten medför har identifierats inom hamnområdet och att behövliga åtgärder har vidtagits för att förebygga olyckor och begränsa konsekvenserna av olyckor för människor, miljön och egendom,

3) att de säkerhetskrav som föreskrivs i TFÄ-lagen har beaktats,

4) att andra faror som finns inom hamnområdet och utanför det samt skolor, sjukhus och grundvattenområden och eventuella andra sårbara objekt har beaktats,

5) att en intern räddningsplan har upprättats,

6) hur tillsynen över de transportenheter som fraktar farliga ämnen har ordnats inom hamnområdet,

7) verksamhetsprinciperna för säkerhetsledningssystemet.

Det säkerhetsledningssystem som avses i 34 § i TFÄ-lagen ska innehålla en beskrivning av den organisation, ledning och personal som deltar i hanteringen av olycksrisker hos hamninnehavaren och verksamhetsutövarna, personalens uppgifter och ansvarsområden samt ledningen av verksamheten i hamnen. Dessutom ska en tillräcklig överföring av information mellan och inom de olika organisationerna säkerställas.

16 § Specialutbildningens syfte och struktur

Syftet med den specialutbildning som avses i 97 § i TFÄ-lagen är att ge färdigheter för att bevilja TFÄ-ADR-godkännanden och utföra TFÄ-ADR-besiktningar. Specialutbildningen består av ett avsnitt om TFÄ-ADR-godkännanden och TFÄ-ADR-besiktningar.

17 § Specialutbildningen

Ett krav för deltagande i specialutbildningen i beviljande av TFÄ-ADR-godkännanden och utförande av TFÄ-ADR-besiktningar är tolv månaders praktisk erfarenhet av periodiska besiktningar och kontrollbesiktningar av fordon eller sex månaders praktisk erfarenhet av registrerings- och ändringsbesiktningar eller enskilda godkännanden av fordon.

Specialutbildningen i beviljande av TFÄ-ADR-godkännanden och utförande av TFÄ-ADR-besiktningar omfattar 21 lektioner närundervisning. Specialutbildningen innehåller minst följande undervisningsämnen:

1) allmänna bestämmelser, föreskrifter och anvisningar om transport av farliga ämnen,

2) den tekniska utrustningens syfte och funktion i fordonen,

3) åtgärder vid TFÄ-ADR-godkännande och TFÄ-ADR-besiktning,

4) förfarandet för godkännande av fordon.

Specialutbildningen omfattar praktiska övningar.

18 § Prov inom specialutbildningen

En förutsättning för deltagande i provet inom specialutbildningen är att den specialutbildning som avses i 17 § har slutförts.

För slutförande av specialutbildningen ska personen i fråga godkännas i det skriftliga prov i specialutbildningen för beviljande av TFÄ-ADR-godkännanden och utförande av TFÄ-ADR-besiktningar som ordnas av anordnaren av utbildningen.

Transport- och kommunikationsverket gör upp en förteckning över de ämnen som kommer att behandlas i de frågor som ingår i provet. En företrädare för Transport- och kommunikationsverket har rätt att övervaka provet.

19 § Fortbildning och prov inom specialutbildningen

I syfte att upprätthålla yrkesskickligheten och bevara rätten att bevilja TFÄ-ADR-godkännanden och utföra TFÄ-ADR-besiktningar ska utförare av enskilt godkännande och besiktare delta i fortbildning inom specialutbildningen och avlägga ett godkänt prov före utgången av det år då det förflutit tre år sedan personen senast godkändes i provet.

Inom fortbildningen behandlas nya bestämmelser, föreskrifter och anvisningar, ny teknik och arbetsmetoder samt andra aktuella ämnen som gäller TFÄ-ADR-godkännanden och TFÄ-ADR-besiktningar.

Till varje fortbildning ska höra sammanlagt åtminstone fyra lektioner närundervisning eller distansundervisning samt ett prov.

En förutsättning för deltagande i provet inom fortbildningen är att den fortbildning inom specialutbildningen som avses i 3 mom. har slutförts.

20 § Uppskjutande av skyldigheten till fortbildning och avläggande av prov

En utförare av enskilt godkännande och en besiktare kan av särskilda skäl som på förhand anmälts till Transport- och kommunikationsverket, utan att förlora rätten att bevilja TFÄ-ADR-godkännanden och utföra TFÄ-ADR-besiktningar, skjuta upp deltagandet i fortbildning inom specialutbildningen och avläggandet av prov till utgången av mars kalenderåret efter det att rätten att bevilja godkännanden och utföra besiktningar upphörde. Deltagandet i fortbildning och avläggandet av prov som skjutits upp till följande år motsvarar föregående års fortbildning och prov.

Transport- och kommunikationsverket kan av särskilda skäl för en bestämd tid skjuta upp skyldigheten att delta i fortbildning och avlägga prov. Deltagandet i fortbildning och avläggandet av prov som skjutits upp till följande år motsvarar föregående års fortbildning och prov.

21 § Ordnande av utbildning och prov

Högst åtta lektioner utbildning får ges under en utbildningsdag. En företrädare för Transport- och kommunikationsverket har rätt att närvara vid utbildningen. Anordnaren av utbildningen ska underrätta Transport- och kommunikationsverket om tid och plats för varje utbildningsperiod senast två veckor innan utbildningen börjar.

Anordnaren av utbildning kan ordna de prov som hör till specialutbildningen ensam eller tillsammans med någon annan anordnare av utbildningen.

Proven ska ordnas så att det kan kontrolleras om deltagarna i ett prov behärskar de undervisningsämnen som ingår i utbildningen. Anordnaren av utbildningen ska underrätta Transport- och kommunikationsverket om tid och plats för varje prov senast två veckor före provet.

I provet inom specialutbildningen kan också de delta som avlägger provet som ett prov inom fortbildningen.

22 § Intyg om prov och utbildning

Den som ordnar provet inom specialutbildningen och fortbildningen inom specialutbildningen ska på begäran ge den som deltagit i provet ett intyg om godkänt prov.

Anordnaren av utbildningen ska på begäran ge den som deltagit i fortbildning ett intyg om deltagande i utbildningen.

23 § Besiktningsorganens samarbete

Anmälda organ av typ A och anmälda organ av typ B ska delta i det relevanta standardiseringsarbetet och det samordningsarbete mellan anmälda organ som ordnas av Europeiska kommissionen, eller i övrigt se till att deras nyckelpersoner känner till samordningsarbetet.

24 § Besiktningsorganets årliga rapport

Ett besiktningsorgan ska lämna en i 113 § 6 mom. i TFÄ-lagen avsedd rapport årligen före utgången av mars följande år.

En rapport från ett anmält organ av typ A, ett anmält organ av typ B, ett TFÄ-besiktningsorgan och ett besiktningsorgan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen ska innehålla följande uppgifter:

1) en allmän beskrivning av besiktningsverksamheten av vilken även framgår att kraven enligt den standard som nämns i 110 § i TFÄ-lagen uppfylls samt avvikelser som konstaterats i bedömningar utförda av Säkerhets- och kemikalieverkets ackrediteringsenhet och korrigerande åtgärder som hänför sig till dem,

2) ett sammandrag över antalet utförda besiktningar och typerna av besiktningar,

3) andelen underkända anordningar av de anordningar som besiktats, specificerade enligt typ, samt ett sammandrag över konstaterade brister vid besiktningar,

4) antalet omprövningsbegäranden och en utredning över vad de har gällt samt besiktningsorganets åtgärder med anledning av begärandena om omprövning,

5) antalet kundklagomål och en utredning över vad de har gällt samt besiktningsorganets åtgärder med anledning av klagomålen,

6) en beskrivning av användningen av externa besiktnings- och underleverantörstjänster,

7) en uppfattning om situationen inom verksamhetsområdet, tillämpligheten av de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamhetsområdet och eventuella ändringsbehov,

8) ändringar i verksamheten till följd av författningsändringar,

9) en beskrivning, som gäller genomförandet av samarbete mellan besiktningsorganen och som utförts av ett anmält organ av typ A eller B,

10) en förteckning över godkända besiktningstjänster och utförda bedömningar av kvalitetssystem, vilken utförts av ett anmält organ av typ A.

En rapport från ett organ för periodiska TFÄ-besiktningar ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

1) en allmän beskrivning av besiktningsverksamheten,

2) en utredning över antalet utförda besiktningar,

3) ett sammandrag av konstaterade brister vid besiktningar,

4) eventuella andra viktiga frågor som hänför sig till besiktningen.

25 § Kontrollista och kontrollobjekt vid TFÄ-vägkontroller

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet ska när de utför TFÄ-vägkontroller använda en sådan kontrollista enligt mallen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/1999 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods som innehåller kontrollobjekt för transporten.

Vid kontrollerna ska också övervakas att de skyddsåtgärder som krävs vid vägtransport av farliga ämnen uppfyller bestämmelser och föreskrifter.

26 § Rapport om TFÄ-vägkontroller

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet ska när de utarbetar en årlig rapport om TFÄ-vägkontroller använda ett formulär enligt förlagan i bilaga III till det i 25 § nämnda direktivet. En rapport ska lämnas om de kontroller som utförts under varje enskilt kalenderår senast före utgången av den januari månad som följer på kontrollåret. Antalet konstaterade överträdelser anges specificerat enligt bilaga II till direktivet.

27 § Auditering av säkerhetsutredning för hamnområde

Transport- och kommunikationsverket ska efter det att säkerhetsutredningen enligt 35 § i TFÄ-lagen godkänts så snart som möjligt, men senast inom ett år från godkännandet, auditera att den i 34 § i TFÄ-lagen avsedda hamnens verksamhet motsvarar beskrivningen i säkerhetsutredningen.

28 § TFÄ-inspektion av hamnområden

Transport- och kommunikationsverket ska på hamnområden regelbundet utföra inspektioner av transporter och tillfällig förvaring av farliga ämnen. Vid inspektionerna ska också övervakas att transportenheterna och de områden som reserverats för dem uppfyller bestämmelser och föreskrifter.

29 § Erkännande av klassificering av farliga ämnen

Den nationella behöriga myndigheten erkänner handlingar som på tillbörligt sätt beviljats av en behörig myndighet i ett annat land eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning i fråga om klassificering av ett ämne eller fastställande av en klassificering, under förutsättning att handlingen har beviljats av en i följande bestämmelser avsedd behörig myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning:

1) ADR-överenskommelsens bestämmelser,

2) RID-bestämmelserna,

3) bestämmelserna i ICAO-TI,

4) bestämmelserna i IMDG-koden,

5) bestämmelserna i överenskommelsen om transport av farligt gods i direkt internationell järnvägstrafik mellan Republiken Finlands regering och Ryska federationens regering (FördrS 76–77/2014) och bestämmelserna i överenskommelsen mellan Republiken Finlands kommunikationsministerium och Ryska federationens transportministerium om genomförandet av överenskommelsen om transport av farligt gods i direkt internationell järnvägstrafik mellan Finland och Ryssland (FördrS 96/2014).

30 § Erkännande av intyg som beviljats över prov för säkerhetsrådgivare

Ett giltigt intyg för säkerhetsrådgivare för väg- och järnvägstransporter av farliga ämnen, som på tillbörligt sätt har beviljats i en stat som är part i ADR-överenskommelsen eller tillämpar RID-bestämmelserna och är part i konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) (FördrS 52/2006), nedan COTIF-konventionen, ger innehavaren rätt att som säkerhetsrådgivare utföra sådana uppgifter som avses i ADR-överenskommelsens bestämmelser eller i RID-bestämmelserna i den omfattning som intyget anger.

Ett i enlighet med kraven i TFÄ-direktivet på tillbörligt sätt beviljat giltigt intyg för säkerhetsrådgivare för väg- eller järnvägstransport av farliga ämnen ger innehavaren rätt att som säkerhetsrådgivare utföra i direktivet avsedda uppgifter i den omfattning som intyget anger.

31 § Erkännande av ADR-körtillstånd

Ett giltigt ADR-körtillstånd som på tillbörligt sätt har beviljats i en stat som är part i ADR-överenskommelsen ger innehavaren rätt att transportera farliga ämnen på väg i den omfattning som ADR-körtillståndet anger.

32 § Erkännande av fordons intyg om ADR-godkännande

Den nationella behöriga myndigheten erkänner ett fordons i ADR-överenskommelsen avsett ADR-intyg om godkännande som en behörig myndighet i ett annat land eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning på tillbörligt sätt har beviljat, och som beviljats i fordonets registreringsstat som är ansluten till ADR-överenskommelsen.

33 § Erkännande av handlingar som visar att tryckbehållare och tankar överensstämmer med kraven

I anslutning till åtgärder för påvisande av att tryckbehållare och tankar överensstämmer med kraven erkänner det i Finland godkända besiktningsorganet och den nationella behöriga myndigheten intyg som beviljats på tillbörligt sätt av ett besiktningsorgan eller en myndighet i ett annat land och baseras på bedömning av överensstämmelse och förnyad bedömning av överensstämmelse, rapporter om periodiska besiktningar, mellanliggande besiktningar eller extra besiktningar samt andra handlingar om åtgärder som utförts för att visa överensstämmelse, och som gäller

1) transportabla tryckbärande anordningar, under förutsättning att

a) intyget, rapporten eller den andra handlingen har beviljats på tillbörligt i TFÄ-direktivet föreskrivet sätt,

b) de åtgärder som gäller intyget, rapporten eller den andra handlingen har utförts på tillbörligt i direktivet om transportabla tryckbärande anordningar föreskrivet sätt,

c) det besiktningsorgan eller den myndighet som beviljat intyget, rapporten eller den andra handlingen är ett i direktivet om transportabla tryckbärande anordningar avsett anmält organ.

2) tryckbehållare som inte är transportabla tryckbärande anordningar och som inte pi-märkts, under förutsättning att

a) intyget, rapporten eller den andra handlingen har beviljats på tillbörligt i TFÄ-direktivet föreskrivet sätt,

b) det besiktningsorgan eller den myndighet som beviljat intyget, rapporten eller den andra handlingen är ett i direktivet om transportabla tryckbärande anordningar avsett anmält organ.

3) tankar och tankcontainrar som inte är transportabla tryckbärande anordningar och som inte pi-märkts, under förutsättning att

a) intyget, rapporten eller den andra handlingen har beviljats på tillbörligt i ADR-överenskommelsen och RID-bestämmelserna avsett sätt,

b) det besiktningsorgan eller den myndighet som beviljat intyget, rapporten eller den andra handlingen är ett i ADR-överenskommelsen avsett besiktningsorgan, som har anmälts av en part i ADR-överenskommelsen till den förteckning som förs av sekretariatet för Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, eller ett i RID-bestämmelserna avsett besiktningsorgan som av en part i COTIF-konventionen som tillämpar RID-bestämmelserna har anmälts till den förteckning som förs av sekretariatet för den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik OTIF,

c) det besiktningsorgan som beviljat intyget, rapporten eller den andra handlingen uppfyller kraven i ADR-överenskommelsen och RID-bestämmelserna, och besiktningsorganet av ett nationellt ackrediteringsorgan har ackrediterats som besiktningsorgan av typ A enligt standarden SFS-EN ISO/IEC 17020 med undantag för punkt 8.1.3.

34 § Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2023.

35 § Övergångsbestämmelser

UN-tankar och UN-MEG-containrar som tagits i bruk före ikraftträdandet av denna förordning och som uppfyller de gällande på drifttemperaturen baserade kraven vid ikraftträdandet av denna förordning, men som inte uppfyller de i 2 § föreskrivna hållfasthetskraven på materialet vid låga temperaturer, får fortfarande användas vid väg- och järnvägstransporter inom landet.