1 § Lagens syfte

För att användningen av kärnenergi skall vara förenlig med samhällets helhetsintresse och i synnerhet för att trygga att kärnenergin används på ett för människan och miljön säkert sätt och så att den inte främjar spridningen av kärnvapen, stadgas i denna lag om de allmänna principerna för användningen av kärnenergi, om kärnavfallshanteringen, om tillstånden för användning av kärnenergi och om övervakningen av den samt om behöriga myndigheter.

2 § Lagens tillämpningsområde

Denna lag skall tillämpas

1) på uppförande, drift och nedläggning av en kärnanläggning; (14.12.2017/905)

2) på gruvdrift och malmanrikningsverksamhet vars syfte är att producera uran eller torium; (25.3.2011/269)

3) på innehav, tillverkning, produktion, överlåtelse, hantering, användning, lagring och transport samt införsel av kärnämnen; (23.5.2008/342)

4) på innehav, tillverkning, produktion, överlåtelse, hantering, användning, lagring och transport samt utförsel och införsel av kärnavfall; (23.5.2008/342)

4 a) på en mindre slutförvaring av kärnavfall än slutförvaring i stor skala; (14.12.2017/905)

5) i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet på innehav, tillverkning, sammanställning, överlåtelse och införsel av följande ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial när de är av betydelse med avseende på spridningen av kärnvapen eller omfattas av förpliktelserna i de internationella avtal på kärnenergiområdet som Finland har ingått:

a) andra ämnen än kärnämnen, om de på grund av sina egenskaper särskilt lämpar sig för utvinning av kärnenergi,

b) anordningar och aggregat som är avsedda för eller annars särskilt lämpar sig för användning i kärnanläggningar,

c) anordningar och aggregat som är avsedda för eller annars särskilt lämpar sig för framställning av kärnämnen eller ämnen som avses i underpunkt a,

d) sådana anordningar som är nödvändiga för tillverkning av anordningar eller aggregat som avses i underpunkterna a och b, samt

e) sådant informationsmaterial på kärnenergiområdet som föreligger i skriftlig eller annan materiell form och som inte är allmänt tillgängligt, samt

6) på införsel och utförsel av malmer som innehåller uran eller torium och som specificeras närmare genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

Genom förordning av statsrådet bestäms om tillämpningen av denna lag

1) på ingående och fullgörande av ett sådant privaträttsligt avtal med en främmande stat, en utlänning eller ett utländskt samfund som gäller i denna paragraf nämnd verksamhet utanför Finlands gränser, om avtalet är av betydelse med avseende på spridningen av kärnvapen eller omfattas av förpliktelserna i de internationella avtal på kärnenergiområdet som Finland har ingått, samt

2) på forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln enligt artikel 18 punkt a i tilläggsprotokollet (FördrS 53/2004) till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artiklarna III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen.

Statsrådet kan genom förordning föreskriva att bestämmelserna i denna lag till vissa delar inte ska tillämpas på sådan i 1 mom. 1–4 och 6 punkten eller 2 mom. 1 punkten nämnd verksamhet som har ringa betydelse med tanke på syftet med denna lag. (23.5.2008/342)

Bestämmelser om utförsel av kärnämnen samt av sådana ämnen, anordningar, aggregat och informationsmaterial som avses i 1 mom. 5 punkten finns i rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden samt i lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning (562/1996). Om ett kärnämne eller annat ämne som avses ovan samtidigt utgör kärnavfall enligt 3 § i denna lag, tillämpas bestämmelserna i denna lag på utförseln av ämnet. (29.6.2012/410)

2 a § (9.11.2018/862) Tillämpning av strålsäkerhetslagen

I fråga om användning av kärnenergi tillämpas vad som föreskrivs i strålsäkerhetslagens (859/2018)

1) 5–7 § i fråga om de allmänna principerna för strålskydd, 8 § om undantagstillstånd för namngivna arbetstagare att få doser som är högre än dosgränsen, 9 § om dosrestriktioner och restriktioner för potentiell exponering och 10 § 1 mom. om statsrådets rätt att utfärda närmare bestämmelser om optimering av strålskyddet och om grunderna för fastställande av exponering för strålning samt 10 § 2 mom. om statsrådets rätt att utfärda bestämmelser om dosgränserna för arbetstagare och för allmänheten,

2) 27 § om klassificering av yrkesmässig exponering,

3) 28 § om utnämning av en strålsäkerhetsansvarig och den strålsäkerhetsansvarigas uppgifter,

4) 31 § om upplysningsplikt och skyldighet att bevara uppgifter,

5) 32 § om användning av strålsäkerhetsexpert,

6) 33 § och 34 § om utbildning, introduktion i arbetet och fortbildning för arbetstagare samt dokumenteringsskyldigheten i samband med dessa,

7) 9 kap. om strålningsmätningar,

8) 12 kap. om yrkesmässig exponering,

9) 16 kap. om verksamhetsutövares ansvar och strålsäkerheten för arbetstagare vid strålsäkerhetsincidenter och i nödsituationer med strålrisk,

10) 17 kap. om utredning och begränsning av strålningsexponering, skyldigheten att rengöra omgivningen, referensvärdena för åtgärderna samt behovet av säkerhetstillstånd.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 mom. föreskrivs om verksamhetsutövare samt om verksamhet som förutsätter säkerhetstillstånd och om strålningsverksamhet, tillämpas även på tillståndshavare och användning av kärnenergi.

3 § Definitioner

I denna lag avses med

1) användning av kärnenergi sådan verksamhet som avses i 2 § 1 och 2 mom.; (23.5.2008/342)

2) kärnämne för utvinning av kärnenergi ägnade särskilda klyvbara material och atområbränslen, såsom uran, torium och plutonium;

3) kärnavfall

a) radioaktivt avfall i form av använt kärnbränsle eller i annan form som uppkommit i samband med användning av kärnenergi eller såsom en följd därav, samt

b) sådana ämnen, föremål och konstruktioner som blivit radioaktiva i samband med användning av kärnenergi eller till följd därav och som tagits ur bruk och på grund av den fara deras radioaktivitet innebär föranleder speciella åtgärder,

4) kärnavfallshantering samtliga åtgärder som behövs för att omhänderta, förvara och behandla kärnavfall samt för att förvara avfallet på ett sätt som avses bli bestående (slutförvaring), inklusive åtgärder i anslutning till nedläggning av en kärnanläggning; (23.5.2008/342)

5) kärnanläggning anläggningar för utvinning av kärnenergi, forskningsreaktorer medräknade, anläggningar för slutförvaring av kärnavfall i stor skala samt anläggningar som brukas för tillverkning, produktion, användning, behandling eller lagring av kärnämne eller kärnavfall i stor skala; med kärnanläggning avses dock inte

a) gruvor eller malmanrikningsverk avsedda för produktion av uran eller torium och inte heller utrymmen eller platser jämte områden där kärnavfall från här nämnda anläggningar lagras eller förvaras med tanke på slutförvaring;

b) sådana slutgiltigt stängda utrymmen där kärnavfall förvaras på ett sätt som Strålsäkerhetscentralen godkänt såsom bestående; inte heller

c) sådana utrymmen i och delar av en kärnanläggning som lagts ner på ett sätt som godkänts av Strålsäkerhetscentralen;

5 a) kärnkraftverk en kärnanläggning som är avsedd för produktion av el eller värme och är försedd med en kärnreaktor eller en anläggningshelhet som utgörs av flera kärnkraftverksenheter och i anslutning till dem andra kärnanläggningar vilka är förlagda till samma anläggningsplats; (23.5.2008/342)

5 b) nedläggning nedmontering av en slutgiltigt stängd kärnanläggning så att de radioaktiva ämnen som härstammar från den nedmonterade anläggningen inte kräver några särskilda åtgärder på anläggningsplatsen; (23.5.2008/342)

6) skyddsarrangemang åtgärder som behövs för att skydda användningen av kärnenergi mot verksamhet som äventyrar kärn- eller strålsäkerheten och som vidtas inom kärnanläggningen eller på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används, (11.12.2020/964)

7) beredskapsarrangemang förhandsberedskap inför eventuella olyckor eller händelser som försämrar säkerheten i kärnanläggningen eller på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används; (23.5.2008/342)

8) Euratomfördraget det fördrag om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som ingicks i Rom den 25 mars 1957, sådant som det med stöd av fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen binder Finland; (23.5.2008/342)

9) utförsel export till en annan stat från Finland eller via finskt territorium; (29.6.2012/410)

10) införsel import till Finland från en annan stat; (29.6.2012/410)

11) besiktningsorgan en organisation som verifierar att utformningen och tillverkningen av en kärnanläggnings konstruktioner och anordningar överensstämmer med kraven samt utför kontroller av dem under driftstiden; (29.6.2012/410)

12) provningsorgan en organisation som utför provningsåtgärder som kräver specialkompetens; (29.6.2012/410)

13) certifieringsorgan ett oberoende expertorgan som planerar, genomför, utvärderar och verifierar certifieringar av icke-förstörande provningar; (14.12.2017/905)

14) tillståndshavare innehavare av ett tillstånd för användning av kärnenergi. (14.12.2017/905)

Närmare bestämmelser om vad som avses med kärnämne enligt 1 mom. 2 punkten och kärnavfall enligt 1 mom. 3 punkten samt om de situationer i vilka verksamheten vid en kärnanläggning bedrivs i stor skala så som avses i 1 mom. 5 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

4 § Kärnladdningar

Det är förbjudet att till Finland införa kärnladdningar samt att här framställa, inneha och spränga sådana.

5 § Samhällets helhetsintresse

Användning av kärnenergi skall, med beaktande av dess olika verkningar, vara förenlig med samhällets helhetsintresse.

6 § Säkerhet

Användningen av kärnenergi skall vara säker och får ej orsaka skada på människor, miljö eller egendom.

6 a § (29.12.1994/1420) Ombesörjande av kärnavfall som uppkommit i Finland

Kärnavfall, som uppkommit i Finland i samband med användningen av kärnenergi eller som en följd av användningen av kärnenergi, skall hanteras, lagras och slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland.

I sådana fall som anges i förordning av statsrådet gäller vad som föreskrivs ovan inte (23.5.2008/342)

1) små mängder kärnavfall som levereras eller som har levererats till ett annat land för forskningsändamål, (23.5.2008/342)

1 a) kärnavfall i vilket mängderna av radioaktiva ämnen är små och vilket transporteras till ett annat land för ändamålsenlig behandling, inte heller, (23.5.2008/342)

2) kärnavfall, som uppkommit i Finland i samband med driften av en forskningsreaktor eller som en följd därav.

Kärnavfall som avses i 2 mom. 1 punkten får slutförvaras i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i ett tredjeland som tar emot avfall, om Finland vid tidpunkten för överföringen har ett sådant giltigt avtal med den mottagande staten som avses i artikel 4 i rådets direktiv 2011/70/Euratom om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Europeiska kommissionen ska underrättas om ett avtal med ett tredjeland, och innan en överföring görs ska det i tillräcklig utsträckning säkerställas att den mottagande staten har säkra förfaranden för kärnavfallshantering. Närmare bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas, när mottagande land är ett tredjeland, för att säkerställa att den mottagande staten har säkra förfaranden för kärnavfallshantering utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.12.2020/964)

Avfall som avses i 2 mom. 1 a-punkten ska återsändas till Finland för slutförvaring. (14.12.2017/905)

6 b § (29.12.1994/1420) Bestämmelser angående kärnavfall som uppkommit utanför Finland

Kärnavfall, som uppkommit utanför Finland i samband med användningen av kärnenergi eller som en följd därav, får inte hanteras, lagras eller slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland.

I sådana fall som anges i förordning av statsrådet gäller vad som föreskrivs ovan inte (23.5.2008/342)

1) små mängder kärnavfall, som levereras eller som har levererats till Finland för forskningsändamål, inte heller,

2) till sitt ursprung okänt kärnavfall, som avses i 80 § 1 mom.

7 § (11.12.2020/964) Skydds- och beredskapsarrangemang samt andra därmed jämförbara arrangemang

En förutsättning för användning av kärnenergi är att skyddsarrangemangen och beredskapsarrangemangen samt övriga arrangemang för att begränsa kärnskador och skydda användningen av kärnenergi mot verksamhet som äventyrar kärn- eller strålsäkerheten är tillräckliga.

7 a § (23.5.2008/342) Ledande principer

Säkerheten vid användning av kärnenergi ska hållas på en så hög nivå som det praktiskt är möjligt. Främjandet av säkerheten ska ske genom åtgärder som med beaktande av erfarenheterna av anläggningens drift, resultaten av säkerhetsforskningen samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan anses motiverade.

Säkerhetskraven och åtgärderna för säkerställande av säkerheten ska dimensioneras och riktas så att de står i rätt proportion till de risker som är förenade med användningen av kärnenergi. (28.6.2013/499)

7 b § (23.5.2008/342) Principen om djupförsvar

Säkerheten i en kärnanläggning ska säkerställas genom flera på varandra följande skyddsmekanismer som är oberoende av varandra (principen om djupförsvar). Denna princip ska utsträckas till att omfatta både den funktionella och den strukturella säkerheten i anläggningen.

7 c § (9.11.2018/862) Begränsning av strålningsexponering

Utsläpp av radioaktiva ämnen som härrör från användningen av kärnenergi ska begränsas i enlighet med optimeringsprincipen enligt 6 § i strålsäkerhetslagen. Vid optimering av strålskydd ska dosrestriktioner enligt 9 § i strålsäkerhetslagen användas.

Bestämmelser om dosrestriktionerna för den strålningsexponering som härstammar från en kärnanläggning eller annan användning av kärnenergi och som en enskild individ i allmänheten utsätts för utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndshavaren ska bestämma dosrestriktionerna för strålningsexponering av personalen vid kärnanläggningar och sända restriktionsuppgifterna till Strålsäkerhetscentralen.

Gränsvärdena för utsläppen av radioaktiva ämnen från en kärnanläggning så att de dosrestriktioner som anges i förordning av statsrådet inte överskrids, fastställs av Strålsäkerhetscentralen. Övervakningen av utsläppen av radioaktiva ämnen ska ordnas så att det på ett tillförlitligt sätt går att konstatera att de gränsvärden som avses i denna paragraf har iakttagits.

Strålsäkerhetscentralen ska i behövlig omfattning granska och övervaka en kärnanläggnings omgivning för att säkerställa tillförlitligheten vid mätning av radioaktiva utsläpp och för att verifiera anläggningens miljökonsekvenser.

När statsrådet har beviljat tillstånd enligt 16 § 1 mom. att bedriva gruvdrift eller malmanrikningsverksamhet som syftar till framställning av uran eller torium ska Strålsäkerhetscentralen i syfte att säkerställa strålsäkerheten i behövlig utsträckning granska och övervaka gruvområdets eller malmanrikningsverkets omgivning.

7 d § (23.5.2008/342) Beredskap inför driftstörningar och olyckor

Vid planeringen av en kärnanläggning ska hänsyn tas till att det finns beredskap för eventuella driftstörningar och olyckor. Ju allvarligare följder en olycka skulle kunna ha för människor, miljön eller egendom, desto mindre ska sannolikheten vara för att en olycka inträffar.

Det primära målet är att förebygga olyckor. Nödvändiga åtgärder på det praktiska planet ska vidtas för olyckshantering och lindring av följderna av olyckor.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om maximivärdena för strålexponeringen vilka ska utgöra grunden för säkerhetsplaneringen med tanke på eventuella driftstörningar och olyckor.

7 e § (14.12.2017/905) Verifiering och bedömning av säkerheten

Det ska visas på ett tillförlitligt sätt att de krav som gäller säkerheten i en kärnanläggning blir uppfyllda.

En kärnanläggnings säkerhet ska bedömas som en helhet med högst tio års intervall. Säkerheten hos en anläggning för slutförvaring av kärnavfall i stor skala ska dock bedömas som en helhet med högst 15 års intervall.

7 f § (23.5.2008/342) Uppförande och drift

Säkerheten ska ha företräde när kärnanläggningar uppförs och drivs.

Innehavaren av ett sådant tillstånd att uppföra kärnanläggning som avses i 5 kap. svarar för att kärnanläggningen uppförs i enlighet med säkerhetskraven.

Innehavaren av ett sådant tillstånd att driva kärnanläggning som avses i 5 kap. svarar för att kärnanläggningen drivs i enlighet med säkerhetskraven.

En kärnanläggnings skick och erfarenheter av driften ska följas upp och utvärderas systematiskt.

7 g § (14.12.2017/905) Nedläggning

När en kärnanläggning planeras ska beredskap skapas för nedläggning av anläggningen. När en kärnanläggning läggs ned ska i första hand säkerheten tryggas. Nedmonteringen av anläggningen och andra åtgärder som syftar till nedläggning av anläggningen får inte skjutas upp utan grund.

Tillståndssökande och tillståndshavare ska ha en nedläggningsplan. Om inte något annat anges i tillståndsvillkoren, ska tillståndshavaren under den tid då verksamhet enligt drifttillståndet pågår, regelbundet med högst sex års intervall förelägga arbets- och näringsministeriet en uppdaterad nedläggningsplan för godkännande. Under den tid då verksamhet enligt nedläggningstillståndet pågår ska planen hållas uppdaterad och den uppdaterade planen ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för godkännande. Planen kan godkännas om den uppfyller de närmare krav som fastställs. Bestämmelser om kraven utfärdas genom statsrådets förordning med stöd av 82 § 3 punkten. (11.12.2020/964)

När driften av en kärnanläggning har upphört, ska tillståndshavaren se till att kärnanläggningen läggs ned i enlighet med tillståndsvillkoren i 20 a §, säkerhetskraven och en plan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen.

Närmare bestämmelser om de utredningar som ska tas in i planerna och om tillställandet av handlingar samt om behandlingen av planerna utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 h § (23.5.2008/342) Kärnämnen och kärnavfall

En kärnanläggning ska ha utrymmen, aggregat och andra arrangemang för en säker hantering och upplagring av de kärnämnen som behövs vid anläggningen och det kärnavfall som uppstår vid driften och nedläggningen. (14.12.2017/905)

Kärnavfallet ska hanteras på ett sådant sätt att ingen sådan exponering för strålning uppstår efter slutförvaringen som överskrider den nivå som godkänns vid tidpunkten för genomförande av slutförvaringen.

Placeringen av kärnavfall i slutförvar på ett sätt som är avsett att bli bestående ska planeras på ett sätt som främjar säkerheten och så att säkerställandet av långtidssäkerheten inte kräver övervakning av slutförvaret.

Planerna för kärnavfallshantering ska uppdateras så som föreskrivs i 28 §.

7 i § (23.5.2008/342) Personal

Innehavaren av ett tillstånd att använda kärnenergi ska ha tillräckligt med yrkeskunnig personal som är lämpad för sina uppgifter. (14.12.2017/905)

Endast en person som Strålsäkerhetscentralen godkänt för uppgiften får arbeta som reaktoroperatör i en kärnanläggnings kontrollrum.

Tillståndshavaren ska utse de personer som ska ansvara för beredskapsarrangemangen, skyddsarrangemangen och kärnmaterialtillsynen vid anläggningen. Till ansvarig person och till ställföreträdare för den ansvariga personen kan endast de utses som Strålsäkerhetscentralen särskilt godkänt för respektive uppgift. (29.6.2012/410)

Tillståndshavaren ska se till att de personer som avses ovan vid utförandet av sina uppgifter är i en sådan ställning att de har tillräckliga befogenheter och faktiska möjligheter att bära det ansvar som ålagts dem.

Tillståndshavaren ska ordna tillräcklig utbildning för den personal som sköter uppgifter som rör kärnsäkerheten för att personalens sakkunskaper och färdigheter i fråga om kärnsäkerhet bibehålls och utvecklas. (25.3.2011/269)

Tillståndshavaren ska säkerställa att leverantörer och underleverantörer vars verksamhet har inverkan på säkerheten hos tillståndshavarens kärnanläggning, har tillräckligt med utbildad yrkeskunnig personal som är lämpad för sina uppgifter. (14.12.2017/905)

Tillståndshavaren och tillståndssökanden ska genom en i säkerhetsutredningslagen (726/2014) avsedd säkerhetsutredning eller ett intyg över säkerhetsutredning säkerställa att den som anställs i anställningsförhållande eller uppdragsförhållande är oförvitlig och tillförlitlig, om en säkerhetsutredning enligt 19 § 1 mom. 1 eller 4 punkten eller 21 § 1 mom. 5 punkten i den lagen får göras om personen i fråga. Säkerhetsutredningen ska göras innan personen ges självständigt tillträde till ett område som avses i 21 § 1 mom. 5 punkten i säkerhetsutredningslagen eller tillgång till uppgifter som avses i den punkten och som kan användas för att äventyra kärn- eller strålsäkerheten, eller innan personen deltar i transport av kärnämnen. Tillståndshavaren ska också säkerställa att motsvarande säkerhetsutredningar har gjorts i fråga om personalen hos de leverantörer och underleverantörer som tillståndshavaren anlitar. (11.12.2020/964)

7 j § (14.12.2017/905) Ledningssystem

En kärnanläggning ska ha ett ledningssystem. I ledningssystemet för en kärnanläggning ska särskild hänsyn tas till vilken inverkan ledningens och personalens uppfattningar om och inställning till säkerhet har på upprätthållande och utvecklande av säkerheten samt till att förfarandena är systematiska och till att de regelbundet utvärderas och utvecklas.

7 k § (23.5.2008/342) Ansvarig föreståndare

Tillståndshavaren ska utse en ansvarig föreståndare och en ställföreträdare för honom eller henne

1) för uppförandet av kärnanläggningen,

2) för driften av kärnanläggningen,

2 a) för nedläggning av kärnanläggningen, (14.12.2017/905)

3) för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som syftar till produktion av uran eller torium, samt (25.3.2011/269)

4) för innehav, tillverkning, produktion, hantering, användning, lagring och transport av kärnämnen och kärnavfall, om särskilt tillstånd ska sökas för dessa verksamheter.

Till ansvarig föreståndare kan utses en person som gett sitt samtycke till uppgiften och som Strålsäkerhetscentralen har godkänt för den. Den person som föreslagits som ansvarig föreståndare ska uppges för godkännande vid ansökan om tillstånd enligt 5 kap.

Den ansvarige föreståndaren har till uppgift att se till att bestämmelserna, tillståndsvillkoren och de föreskrifter som Strålsäkerhetscentralen meddelat i fråga om säkerheten vid användning av kärnenergi, skydds- och beredskapsarrangemang och tillsynen över kärnämnen iakttas.

Tillståndshavaren ska se till att den ansvarige föreståndaren vid utförandet av sina uppgifter är i en sådan ställning att han eller hon har tillräckliga befogenheter och faktiska möjligheter att bära det ansvar som ålagts honom eller henne.

Strålsäkerhetscentralen kan återkalla godkännandet av en ansvarig föreståndare, om föreståndaren försummar de uppgifter som avses i 3 mom. och tillståndshavaren inte lägger fram förslag om byte av ansvarig föreståndare. Innan ett beslut fattas ska Strålsäkerhetscentralen höra både den ansvarige föreståndaren och tillståndshavaren.

De bestämmelser som gäller en ansvarig föreståndare tillämpas även på dennes ställföreträdare.

7 l § (11.12.2020/964) Skyddsarrangemang

Tillståndshavaren ska ha skyddsarrangemang för att skydda användningen av kärnenergi inom kärnanläggningen och på dess område. Tillståndshavaren ska ha skyddsarrangemang också på andra platser eller i transportmedel där kärnenergi används. Skyddsarrangemangen och de ändringar som görs i dem ska vara godkända av Strålsäkerhetscentralen.

Skyddsarrangemangen ska vara tillräckliga i förhållande till de hot som riktar sig mot användningen av kärnenergi och till skyddsbehoven.

Tillståndshavaren ska informera dem som arbetar på eller har ärende till anläggningsområdet om skyddsarrangemangen.

7 m § (11.12.2020/964) Säkerhetspersoner

Tillståndshavaren ska ha tillräckligt med säkerhetspersoner. Säkerhetspersonernas uppgift är att skydda kärnanläggningens drift samt transporterna och lagringen av kärnämnen och kärnavfall i anslutning till driften av kärnanläggningen mot verksamhet som äventyrar kärn- eller strålsäkerheten.

Säkerhetspersoner ska anlitas från och med den tidpunkt då tillstånd att uppföra kärnanläggningen beviljas ända tills kärnämnena har förts bort från anläggningen och kärnavfallet har förts bort från anläggningen eller placerats i slutförvar på anläggningsområdet. Säkerhetspersoner ska anlitas också vid transport av kärnämnen och kärnavfall som anknyter till anläggningens drift och vid temporär lagring i anslutning till transporterna.

Annan användning av säkerhetspersoner än sådan som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf är förbjuden

Som säkerhetsperson får endast den arbeta som har

1) ett giltigt godkännande enligt 10 § i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015),

2) tillräcklig utbildning i grunderna för legitimiteten i att använda maktmedel, iakttagandet av dessa grunder i praktiska situationer och i användningen av behövliga maktmedelsredskap samt avklarad årlig praktik med tillhörande nivåprov i fysiska maktmedel och maktmedelsredskap,

3) behövlig utbildning i och förtrogenhet med de särskilda förhållanden som råder vid det objekt som ska skyddas och

4) ett anställningsförhållande hos en tillståndshavare eller en innehavare av näringstillstånd för den privata säkerhetsbranschen.

En säkerhetsperson ska kunna identifieras som säkerhetsperson utifrån sin dräkt. Dräkten och de märken som används på den ska tydligt skilja sig från uniformer och militärdräkter som polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, Tullen, Brottspåföljdsmyndigheten och räddningsförvaltningen använder samt från officiella märken och texter på dessa uniformer och militärdräkter. Strålsäkerhetscentralen kan förbjuda användningen av en dräkt, ett märke eller en text som inte motsvarar bestämmelserna i denna lag.

Tillståndshavaren ska utan dröjsmål sluta anlita en person som säkerhetsperson om han eller hon inte uppfyller villkoren enligt denna lag.

7 n § (11.12.2020/964) Principer som ska följas i säkerhetspersoners uppgifter samt säkerhetspersoners befogenheter

Säkerhetspersoner ska i sina uppgifter följa de allmänna principer som enligt 6 § i lagen om privata säkerhetstjänster ska iakttas i bevakningsuppgifter och skyldigheten enligt 7 § i den lagen att informera den som blir föremål för åtgärderna eller en företrädare för den personen om vad åtgärderna grundar sig på.

För att utföra sin uppgift enligt 7 m § 1 mom. har säkerhetspersoner rätt att

1) vägra tillträde till anläggningsområdet,

2) avlägsna en person från anläggningsområdet,

3) hindra en person från att delta eller ingripa i transporten av kärnämnen eller kärnavfall,

4) hindra en person från att fly,

5) gripa en person,

6) visitera en gripen person och kontrollera saker som han eller hon medför,

7) frånta en person ett föremål eller ämne som skulle kunna användas för att skada människor eller egendom,

8) avlägsna hinder,

9) tillfälligt omhänderta ett i 2 § 1 mom. 22 punkten i luftfartslagen (864/2014) avsett obemannat luftfartyg, förhindra att det används eller på annat sätt ingripa i dess färd med iakttagande av bestämmelserna i 7 v § i denna lag.

Säkerhetspersoner har dessutom rätt att

1) medföra hund på motsvarade sätt som i lagen om privata säkerhetstjänster föreskrivs om väktarens rätt att medföra hund och, om personen har den utbildning som behövs för det, använda en sådan hund som maktmedel som med personen som förare med godkänt resultat har genomgått utbildning som uppfyller de krav som Polisyrkeshögskolan har fastställt;

2) utföra säkerhetsvisitation och drogtest som avses i 7 s §.

Befogenheterna gäller inom det anläggningsområde där trafik och vistelse har begränsats med stöd av bestämmelserna i 9 kap. 8 § i polislagen (872/2011) och i sådana andra delar av anläggningsområdet till vilka tillträdet har begränsats. Befogenheterna enligt 7 v § gäller dock inom ett område där luftfart är förbjuden med stöd av 11 § i luftfartslagen. Andra befogenheter än de som föreskrivs i 7 v § får dessutom utövas vid tryggande av transport och lagring av kärnämnen eller kärnavfall i syfte att avvärja ett direkt hot mot dessa.

Av en situation, där det konstateras eller finns anledning att misstänka verksamhet som riktar sig mot en kärnanläggnings drift eller mot kärnmaterial eller kärnavfall och som äventyrar kärn- eller strålsäkerheten, måste anmälas till polisen utan tidsutdräkt. Ledningsansvaret överförs på polisen när polismannen i fråga meddelar att han eller hon övertar ledningsansvaret.

7 o § (11.12.2020/964) Säkerhetsreglemente

Tillståndshavaren för en kärnanläggning ska ha ett säkerhetsreglemente med information om skyddsarrangemangen. Säkerhetsreglementet ska uppdateras regelbundet. Säkerhetsreglementet ska vara godkänt av Strålsäkerhetscentralen. Godkännande krävs också innan säkerhetsreglementet ändras.

Säkerhetsreglementet ska innehålla uppgifter om

1) riskhanteringsprocesser och skyddsbehov,

2) ledningen för den organisation som ansvarar för skyddsarrangemangen och om hur organisationens verksamhet har ordnats,

3) säkerhetspersonernas uppgifter och ansvar inom den organisation som ansvarar för skyddsarrangemangen samt om den utbildning säkerhetspersoner ska ha,

4) säkerhetsvisitationer och drogtester,

5) skyddet av kärnanläggningen och tryggande av transporterna av kärnämnen och kärnavfall,

6) de viktigaste instruktioner som ges säkerhetspersoner,

7) de anordningar för övervakning, de maktmedelsredskap och den övriga utrustning som används,

8) övningar som hänför sig till skyddsarrangemangen och åtgärder för att säkerställa att personalen kan hantera maktmedelsredskapen,

9) samarbetet med polisen,

10) andra arrangemang som behövs för att skydda användningen av kärnenergi.

För att säkerhetsreglementet ska godkännas förutsätts det att

1) de uppgifter som avses i 2 mom. har presenterats i tillräcklig omfattning,

2) skyddsarrangemangen står i rätt proportion till de hot som riktar sig mot användningen av kärnenergi,

3) det finns tillräckligt med säkerhetspersoner och att säkerhetspersonerna uppfyller behörighetsvillkoren.

Strålsäkerhetscentralen kan kräva att ett säkerhetsreglemente ändras, om det behövs för att kärnanläggningarnas skyddsarrangemang ska vara enhetliga eller för att trygga kärn- eller strålsäkerheten.

Innan säkerhetsreglementet godkänns eller ändras ska Strålsäkerhetscentralen ge inrikesministeriet och den delegation som avses i 56 § 3 mom. tillfälle att bli hörda, om inte detta är klart onödigt på grund av att de ändringar som föreslås i säkerhetsreglementet är obetydliga.

7 p § (23.5.2008/342) Beredskapsarrangemang

Planeringen av beredskapsarrangemangen vid användning av kärnenergi ska basera sig på analyser av störnings- och olyckssituationer samt på eventuella följder av dessa analyser.

Vid planeringen av beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning ska skapas beredskap inför eventuella utsläpp av betydande mängder radioaktiva ämnen.

Kärnanläggningen ska ha personal som är utbildad för planeringen av beredskapsarrangemang och för beredskapssituationer (beredskapsorganisation). Beredskapsorganisationens uppgifter ska fastställas och de som ingår i beredskapsorganisationen ska ha sådana utrymmen, sådan utrustning och sådana kommunikationssystem som uppgifterna förutsätter.

Beredskapsarrangemangen ska anpassas till de räddnings- och beredskapsplaner som uppgjorts av myndigheter med beaktande av vad som föreskrivs i räddningslagen (379/2011). (14.12.2017/905)

7 q § (22.5.2015/676) Allmänna säkerhetsföreskrifter

Strålsäkerhetscentralen meddelar närmare föreskrifter om detaljer av teknisk karaktär beträffande de principer och de krav som föreskrivs i detta kapitel, i fråga om

1) påvisande av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls,

2) säkerhetsklassificeringen av en kärnanläggning,

3) hanteringen av åldrandet hos en kärnanläggning,

4) hanteringen av mänskliga faktorer som har att göra med säkerheten vid en kärnanläggning,

5) säkerheten hos en kärnanläggnings förläggningsplats,

6) djupförsvaret i en kärnanläggning,

7) tekniska hinder för spridning av radioaktiva ämnen från en kärnanläggning,

8) en kärnanläggnings säkerhetsfunktioner och tryggande av dem,

9) säkerheten vid hanteringen och lagringen av bränsle i en kärnanläggning,

10) säkerheten vid hanteringen och lagringen av radioaktivt avfall i en kärnanläggning,

11) skyddet mot externa händelser som påverkar säkerheten i en kärnanläggning,

12) skyddet mot interna händelser som påverkar säkerheten i en kärnanläggning,

13) säkerheten vid övervakningen och styrningen av en kärnanläggning,

14) säkerheten vid uppförandet av en kärnanläggning,

15) säkerheten vid idrifttagningen av en kärnanläggning,

16) säkerheten vid driften av en kärnanläggning,

17) beaktandet av erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen vid förbättring av säkerheten i en kärnanläggning,

18) säkerhetstekniska driftsvillkor för en kärnanläggning,

19) tillsynen över en kärnanläggnings skick och underhållet av anläggningen för att säkerställa anläggningens säkerhet,

20) en kärnanläggnings strukturella strålsäkerhet, mätning av strålningen i en kärnanläggning och kontroll och övervakning av radioaktiva utsläpp från anläggningen samt om uppskattning av stråldoser som befolkningen utsätts för, (14.12.2017/905)

21) en kärnanläggnings ledning, organisation och personal till den del som föreskrifter behövs för att säkerställa att kärnenergi används på ett säkert sätt,

22) planering och genomförande av skyddsarrangemangen vid användningen av kärnenergi samt personsäkerhet, datasäkerhet, säkerhetsövervakning, säkerhetspersoners dräkt, säkerhetsreglemente, beredskap inför hotfulla situationer och agerande i hotfulla situationer samt utmärkning av det område vid en kärnanläggning som omfattas av begränsning av trafik och vistelse, (11.12.2020/964)

23) planering av beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning, aktionsberedskap och agerande i en beredskapssituation,

24) beaktande av säkerheten vid avvecklingen av kärnanläggningar vid planeringen samt säkerheten vid avvecklingen av kärnanläggningar,

25) konstruktionskriterier som gäller kärnanläggningars säkerhet,

26) långvarig säkerhet vid slutförvaring av kärnavfall,

27) säkerheten vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet i syfte att framställa uran eller torium, (9.11.2018/862)

28) friklassningsnivåer, i syfte att genomföra Europeiska unionens lagstiftning. (9.11.2018/862)

Innan föreskrifter enligt 1 mom. meddelas ska Strålsäkerhetscentralen höra tillståndshavare, delegationer som avses i 56 §, arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, miljöministeriet och räddningsmyndigheterna samt andra myndigheter i behövlig utsträckning.

7 r § (23.5.2008/342) Detaljerade säkerhetskrav

Strålsäkerhetscentralen ska uppställa detaljerade säkerhetskrav för uppnående av den säkerhetsnivå som avses i denna lag.

Strålsäkerhetscentralen ska arrangera säkerhetskraven efter de olika delområdena i säkerheten vid användning av kärnenergi och publicera dem i Strålsäkerhetscentralens föreskriftssamling.

Strålsäkerhetscentralens säkerhetskrav är förpliktande för tillståndshavaren, dock så att tillståndshavaren har rätt att föreslå ett förfarande eller en lösning av annat slag för att kraven ska uppfyllas. Om tillståndshavaren på ett övertygande sätt påvisar att den säkerhetsnivå som avses i denna lag kan uppnås genom det föreslagna förfarandet eller den föreslagna lösningen, kan Strålsäkerhetscentralen godkänna förfarandet eller lösningen.

7 s § (11.12.2020/964) Säkerhetsvisitation och drogtestning

För att skydda användningen av kärnenergi har en säkerhetsperson rätt att utföra säkerhetsvisitation av de personer som arbetar vid kärnanläggningen och andra personer som har ärende till anläggningsområdet, av föremål som de medför samt av fordon som finns inom eller kommer in på anläggningsområdet samt av personer och fordon som deltar i transporten av kärnämnen och kärnavfall och föremål som dessa personer medför. Visitation genomförs i första hand med hjälp av en metalldetektor eller annan motsvarande teknisk anordning. Visitation kan också genomföras på något annat lämpligt sätt.

En säkerhetsperson har dessutom rätt att i samband med säkerhetsvisitation frånta en person ett föremål eller ämne som kan användas för att skada människor eller egendom. De föremål eller ämnen som fråntagits någon i samband med visitation ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns hinder för det, återlämnas till personen när han eller hon avlägsnar sig från området.

De som arbetar vid kärnanläggningen eller som har ärende till anläggningen eller som deltar i transporten av kärnämnen eller kärnavfall är skyldiga att på anmodan av säkerhetspersoner genomgå prov för att konstatera om de intagit alkohol eller något annat berusningsmedel. På provtagningen tillämpas bestämmelserna i 9 kap. 2 § i tvångsmedelslagen (806/2011).

Den som vägrar genomgå säkerhetsvisitation eller prov för att konstatera eventuellt intag av alkohol eller annat berusningsmedel eller är påverkad av berusningsmedel ska avlägsnas från anläggningsområdet eller förhindras att delta i transporten av kärnämnen eller kärnavfall.

7 t § (11.12.2020/964) Användning av maktmedel och händelserapport

En säkerhetsperson har rätt att använda maktmedel mot den som flyr gripande eller genom att göra motstånd försöker undvika eller förhindra en åtgärd enligt 7 n § 2 mom. Maktmedel får användas också för att avlägsna ett hinder och för att ingripa i obemannade luftfartygs färd. De maktmedel som används ska vara nödvändiga, försvarbara och proportionerliga med tanke på situationen och det intresse som ska skyddas. Bestämmelser om överskridning av gränser vid användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 2 och 3 mom. i strafflagen (39/1889).

Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen och de föremål eller ämnen som fråntagits personen ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns hinder för det, återlämnas till personen.

På säkerhetspersonens skyldighet att avfatta en händelserapport om gripande eller om användning av maktmedel samt på tillståndshavarens skyldighet att bevara och förstöra händelserapporterna tillämpas vad som i 8 § i lagen om privata säkerhetstjänster föreskrivs om väktarens skyldighet att avfatta en händelserapport och om näringstillståndsinnehavarens skyldighet att bevara och förstöra händelserapporter. Om skjutvapen har använts ska dessutom polisen utan dröjsmål underrättas om saken.

Om en säkerhetsperson vid utförande av sina uppgifter får kännedom om att ett i 15 kap. 10 § 1 mom. i strafflagen avsett brott har begåtts, ska säkerhetspersonen utan dröjsmål anmäla brottet till polisen. Anmälningsplikt föreligger dock inte, om säkerhetspersonen skulle bli tvungen att ange någon av personer som avses i 2 mom. i den paragrafen.

7 u § (11.12.2020/964) Maktmedelsredskap och användning av skjutvapen

Maktmedelsredskap som säkerhetspersoner får använda är utöver fysiska maktmedel skjutvapen enligt 2 § i skjutvapenlagen (1/1998), gasspray som avses i 11 § i den lagen, handbojor av plast och stål, högst 70 cm långa batonger, teleskopbatong, i 7 n 3 mom. 1 punkten i denna lag avsedda hundar som utbildats för att användas som maktmedel, tryckluftsdriven projektilavfyrare, elpistol, midjefängsel och fotfängsel.

På bärandet av maktmedelsredskap tillämpas vad som i 20 § i lagen om privata säkerhetstjänster föreskrivs om hur en väktare ska bära sina maktmedelsredskap. Avvikelse från sättet att bära maktmedelsredskap får göras, om det är motiverat med beaktande av arbetarskyddet eller kärn- eller strålsäkerheten.

Säkerhetspersoner får bära skjutvapen endast om det med hänsyn till omständigheterna är nödvändigt för uppdraget.

Skjutvapen får användas endast när en persons verksamhet kan orsaka direkt och allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för kärn- eller strålsäkerheten och det inte finns något lindrigare sätt att avvärja faran. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål, djur eller motsvarande hinder. Skjutvapen får användas för att skingra folksamlingar endast om det i vapnen används gaspatroner eller andra motsvarande patroner i enlighet med särskilda föreskrifter.

Med användning av skjutvapen avses avlossande av skott eller en varning för detta, eller hot om användning av skjutvapnet

7  v § (11.12.2020/964) Ingripande i obemannade luftfartygs färd

För tryggande av kärn- eller strålsäkerheten har säkerhetspersoner vid kärnkraftverk rätt att med hjälp av en teknisk anordning eller maktmedel tillfälligt omhänderta ett obemannat luftfartyg eller hindra dess användning eller annars ingripa i dess färd, om det obehörigen kommer in på ett område som tillståndshavaren stadigvarande förfogar över och där luftfart är förbjuden med stöd av 11 § i luftfartslagen.

Säkerhetspersoner vid kärnkraftverk får i en i 1 mom. avsedd situation kortvarigt använda en teknisk anordning som inte orsakar olägenhet för kärn- eller strålsäkerheten eller mer än ringa störningar i annan radiokommunikation eller i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller tjänster. En teknisk anordning får användas om det är försvarligt med hänsyn till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farlig det obemannade luftfartygets verksamhet är och vilka resurser som står till förfogande samt med hänsyn till övriga omständigheter som är relevanta för en helhetsbedömning av situationen. Tekniska anordningar får användas endast i den utsträckning och så länge som det nödvändigt krävs för att utföra uppdraget. Den säkerhetsperson som utövar befogenheterna i fråga måste ha tillräcklig kompetens och utbildning med hänsyn till uppdraget.

Säkerhetspersoner har rätt att behandla radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter som har samband med användningen av obemannade luftfartyg, i syfte att ingripa i ett i 1 mom. avsett obemannat luftfartygs färd eller för att identifiera luftfartyget eller en del i dess helhetssystem och för att fastställa dess position. Uppgifter om radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter ska utan dröjsmål utplånas efter att uppdraget utförts, om inte något annat föreskrivs i lag.

Ett obemannat luftfartyg som har omhändertagits ska överlämnas till polisen utan dröjsmål.

Över ett ingripande i ett obemannat luftfartygs färd, över hindrande av användningen av ett sådant och över omhändertagande av ett sådant ska det avfattas en händelserapport enligt 7 t §.

Tillståndshavaren ska underrätta Transport- och kommunikationsverket om användningen av en teknisk anordning.

7 w § (11.12.2020/964) Hälsoundersökningar och anmälningsrätten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Tillståndshavaren ska årligen och i övrigt vid behov genom hälsoundersökningar som genomförs av företagshälsovården försäkra sig om att säkerhetspersoner och de personer som arbetar som kärnkraftverksoperatörer i kärnkraftverkets kontrollrum med hänsyn till hälsotillståndet är lämpliga för sina uppgifter. Bestämmelser om arbetstagarens skyldighet att delta i hälsoundersökning finns i 13 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001).

Läkare och andra i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) avsedda yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har trots sekretessbestämmelserna rätt att till tillståndshavarens ansvariga föreståndare, till den person som ansvarar för skyddsarrangemangen och till Strålsäkerhetscentralen anmäla en kärnkraftverksoperatör vid kärnkraftverket och till polisen av en säkerhetsperson som läkaren eller den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården utifrån patientuppgifterna, ett möte med personen eller en undersökning med hänsyn till personens hälsotillstånd eller beteende av grundad anledning anser vara olämplig för sitt uppdrag eller utgöra en risk för kärn- eller strålsäkerheten. Innan en anmälan görs ska den berörda personen informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på funktionsförmågan hos dem som arbetar som säkerhetsperson eller kärnkraftverksoperatörer.

I en anmälan får endast ges uppgifter om att den person som anmälan gäller eventuellt inte är lämplig för sin uppgift eller att denne kan utgöra en risk för kärn- eller strålsäkerheten.

Tillståndshavarens ansvarige föreståndare, den person som ansvarar för skyddsarrangemangen, Strålsäkerhetscentralen och polisen får använda den information som ges i anmälan endast för att vidta sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga med tanke på kärn- eller strålsäkerheten. Uppgifterna i anmälan ska utplånas så snart de inte längre behövs för att genomföra säkerhetsuppgifter.

Tillståndshavaren ska säkerställa att Strålsäkerhetscentralen eller polisen har fått kännedom om anmälan.

7 x § (11.12.2020/964) Utbildning av säkerhetspersoner i användning av maktmedel

Den kompletterande utbildning som krävs för användning av fysiska maktmedel samt bärande och användning av maktmedelsredskap för säkerhetspersoner som avses i 7 m § ska ges av en i lagen om privata säkerhetstjänster avsedd utbildningsanordnare som godkänts som utbildare i användningen av maktmedel och som skytteinstruktör. I fråga om andra maktmedel än fysiska maktmedel och sådana maktmedelsredskap som väktare enligt lagen om privata säkerhetstjänster har rätt att använda, ges utbildningen av polisen eller av en utbildare som har rätt att utbilda personer i användningen av maktmedelsredskapen i fråga.

8 § Skyldighet att ansöka om tillstånd

Användning av kärnenergi är förbjuden utan sådant tillstånd som avses i denna lag.

Tillstånd behövs dock inte för forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 2 mom. 2 punkten. I stället för ansökan om tillstånd ska verksamhetsidkaren årligen göra en anmälan till Strålsäkerhetscentralen. Närmare bestämmelser om anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

Handels- och industriministeriet skall på anhållan ge ett bindande förhandsbesked om huruvida tillstånd skall sökas för planerad verksamhet.

9 § Tillståndshavarnas och avfallshanteringsskyldigas skyldigheter (14.12.2017/905)

Tillståndshavaren är skyldig att sörja för säkerheten vid användningen av kärnenergi. Denna skyldighet kan inte överföras på någon annan. Tillståndshavaren ska säkerställa att de produkter och tjänster som leverantörerna och underleverantörerna tillhandahåller och som inverkar på kärnsäkerheten vid en kärnanläggning uppfyller kraven i denna lag. (14.12.2017/905)

Tillståndshavaren skall sörja för sådana skydds- och beredskapsarrangemang samt andra sådana arrangemang för begränsning av kärnskador som inte ankommer på myndigheterna.

En tillståndshavare vars verksamhet leder till eller har lett till uppkomsten av kärnavfall (avfallshanteringsskyldig), skall sörja för att alla avfallshanteringsåtgärder som gäller detta avfall vidtas och göra vederbörliga förberedelser för åtgärderna samt svara för kostnaderna för dem (ombesörjningsskyldighet).

10 § Skyldigheternas varaktighet

Även om tillstånd återkallas eller dess giltighetstid upphör, befriar detta inte tillståndshavaren eller den som innehaft tillstånd från att iaktta vad som stadgas i 9 § samt i 6 och 7 kap. eller stadgas eller bestäms med stöd av dem eller i tillståndsvillkoren.

10 a § (14.12.2017/905) Tillståndshavarens informationsskyldighet

Tillståndshavaren för en kärnanläggning ska hålla en allmän beskrivning av anläggningen och de säkerhetsprinciper som iakttas vid den framlagda till allmänt påseende.

Till påseende får inte sådana uppgifter läggas fram som enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), någon annan lag eller en internationell förpliktelse som är bindande för Finland skulle vara sekretessbelagda om de ingick i en myndighetshandling.

Närmare bestämmelser om skyldigheten att lägga fram uppgifter enligt 1 mom. till påseende får utfärdas genom förordning av statsrådet.

11 § Principbeslut

För uppförande av en kärnanläggning med stor allmän betydelse krävs principbeslut av statsrådet om att uppförandet är förenligt med samhällets helhetsintresse.

Kärnanläggningar med stor allmän betydelse är följande i 3 § 5 punkten nämnda kärnanläggningar:

1) anläggningar för utvinning av kärnenergi vilkas värmeeffekt överstiger 50 megawatt;

2) anläggningar som används för slutlig förvaring av kärnavfall; samt

3) anläggningar som används för annat syfte än utvinning av kärnenergi, men som på grund av den mängd kärnämne eller kärnavfall som samtidigt finns i dem eller på grund av dess strålningsfarlighet kan jämställas med en i 1 punkten nämnd kärnanläggning enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

12 § Ansökan om principbeslut och behövlig utredning

Principbeslut söks med en till statsrådet riktad ansökan, om vilken handels- och industriministeriet skall inhämta strålsäkerhetscentralens preliminära säkerhetsuppskattning samt begära utlåtande av miljöministeriet, av kommunfullmäktige i den planerade kärnanläggningens förläggningskommun och av grannkommunerna.

13 § (14.12.2017/905) Hörande av allmänheten och lokala myndigheter

Sökanden ska, innan principbeslut fattas, offentliggöra en allmänt hållen, av arbets- och näringsministeriet granskad och enligt ministeriets anvisningar uppgjord utredning om den planerade anläggningen, dess beräknade inverkan på miljön och dess säkerhet. Utredningen ska vara allmänt tillgänglig.

Arbets- och näringsministeriet ska ge invånarna och kommunerna i anläggningens närmaste omgivning, myndigheter och allmänheten tillfälle att skriftligt framföra sina åsikter om den planerade anläggningen innan ett principbeslut fattas. Ministeriet ska dessutom på anläggningens tilltänkta förläggningsort anordna ett offentligt möte, vid vilket muntliga eller skriftliga åsikter om projektet kan framföras. Åsikterna ska tillkännages för statsrådet innan ett principbeslut fattas.

14 § Prövning av principbeslut i statsrådet

Innan statsrådet fattar ett i 11 § nämnt principbeslut skall statsrådet konstatera att den planerade kärnanläggningens förläggningskommun i sitt i 12 § nämnda utlåtande tillstyrkt uppförandet av kärnanläggningen och att sådana omständigheter inte har framkommit som visar att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att uppföra anläggningen så som i 6 § förutsätts.

Har statsrådet konstaterat att i 1 mom. stadgade förutsättningar föreligger, skall statsrådet pröva principbeslutet utgående från samhällets helhetsintresse och beakta kärnanläggningens fördelar och nackdelar, varvid avseende skall fästas speciellt vid

1) om kärnanläggningen behövs med tanke på landets energiförsörjning;

2) hur lämplig kärnanläggningens tilltänkta förläggningsort är och anläggningens inverkan på miljön; samt vid

3) hur kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen är ordnade.

14 a § (22.5.2015/676) Villkor för principbeslut

I ett principbeslut enligt 11 § ska det tas in sådana villkor som behövs för att de allmänna principerna enligt 2 kap. ska kunna genomföras och säkerhetskraven enligt denna lag uppfyllas.

Statsrådet ska beakta de förslag som läggs fram i Strålsäkerhetscentralens preliminära säkerhetsuppskattning enligt 12 §.

15 § Meddelande till riksdagen och riksdagens beslut

Ett principbeslut, som statsrådet fattat med stöd av 11 § och i vilket uppförandet av en kärnanläggning ansetts vara förenligt med samhällets helhetsintresse, skall utan dröjsmål föreläggas riksdagen för granskning. Riksdagen kan upphäva beslutet helt och hållet eller besluta att det utan ändringar skall förbli i kraft.

Förrän riksdagen fattat beslut i ärendet får sökanden inte vidta sådana i förordning av statsrådet angivna åtgärder som på grund av sin ekonomiska betydelse kan försvåra riksdagens och statsrådets möjligheter att avgöra ärendet enligt fri prövning. (23.5.2008/342)

16 § Tillståndsmyndigheter

Tillstånd att uppföra, driva och lägga ned en kärnanläggning samt att bedriva gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som syftar till framställning av uran eller torium beviljas av statsrådet. (14.12.2017/905)

Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 1 punkten och i 22 § 2 mom. beviljas av arbets- och näringsministeriet på ansökan. Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 3–6 punkten beviljas av Strålsäkerhetscentralen på ansökan. (23.5.2008/342)

Närmare bestämmelser om ansökan om tillstånd enligt detta kapitel, om tillståndsförfaranden samt om anmälningar och andra åtgärder som eventuellt krävs efter ett tillståndsbeslut utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

17 § Tillståndshavare

Tillstånd till användning av kärnenergi kan beviljas endast fysisk person, samfund eller myndighet som lyder under jurisdiktionen i en medlemsstat i Europeiska unionen. (29.12.1994/1420)

Andra än i 1 mom. avsedda samfund eller myndigheter kan av särskilda skäl beviljas tillstånd att (29.12.1994/1420)

1) transportera kärnämne eller kärnavfall på finskt område;

2) i samband med transitering föra in eller föra ut kärnavfall eller malmer som innehåller uran eller torium; samt (23.5.2008/342)

3) tillfälligt driva i 22 § 1 mom. nämnd kärnanläggning på finskt område.

Tillstånd för innehav, användning, transport eller införsel av kärnämne eller kärnavfall samt till utförsel av kärnavfall kan i ett ärende som ansluter sig till en tillsynsuppgift även beviljas en sådan internationell organisation eller utländsk myndighet som har till uppgift att sörja för den tillsyn som förutsätts i internationella avtal på kärnenergiområdet som förpliktar Finland. (23.5.2008/342)

18 § Uppförande av en kärnanläggning med stor allmän betydelse

Tillstånd att uppföra en kärnanläggning som avses i 11 § kan beviljas, om

1) uppförandet genom ett sådant principbeslut som åsyftas i 11 § har ansetts vara förenligt med samhällets helhetsintresse och riksdagen har beslutat att principbeslutet skall förbli gällande; samt

2) uppförandet också motsvarar de i 19 § stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd till uppförande av kärnanläggning.

19 § Uppförande av annan kärnanläggning

Tillstånd till uppförande av annan än i 18 § nämnd kärnanläggning kan beviljas, om

1) de planer som gäller kärnanläggningen uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten; (23.5.2008/342)

2) kärnanläggningens förläggningsort är ändamålsenlig med avseende på den planerade verksamhetens säkerhet, och miljövården behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten;

3) skyddsarrangemangen behörigen har beaktats vid planeringen av verksamheten;

4) för uppförande av kärnanläggningen har reserverats ett område i en detaljplan som utarbetats i enlighet med lagen om områdesanvändning (132/1999), och sökanden har den besittningsrätt till området som verksamheten vid anläggningen förutsätter; (21.4.2023/793)

4) för uppförande av kärnanläggningen har reserverats ett område i en detaljplan som utarbetats i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999), och sökanden har den besittningsrätt till området som verksamheten vid anläggningen förutsätter; (23.5.2008/342)

5) sökanden förfogar över tillräckliga och behöriga metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet den slutliga förvaringen av avfallet och nedläggningen av kärnanläggningen;

6) sökandens planer för kärnbränsleförsörjningen är tillräckliga och behöriga;

7) sökandens arrangemang för den tillsyn i Finland och utomlands som avses i 63 § 1 mom. 3 punkten och som ankommer på strålsäkerhetscentralen samt den tillsyn som avses i 63 § 1 mom. 4 punkten är tillräckliga;

8) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap;

9) sökandens ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och bedriva verksamheten är tillräckliga; samt om

10) sökanden även i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser; och

den planerade kärnanläggningen även i övrigt motsvarar de i 5-7 §§ stadgade principerna.

20 § Drift av kärnanläggning

Tillstånd att driva kärnanläggning kan beviljas efter det tillstånd att uppföra anläggningen har beviljats och om

1) kärnanläggningen och driften av den uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet samt miljöskyddet har beaktats på behörigt sätt; (23.5.2008/342)

2) sökanden förfogar över tillräckliga och behöriga metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet den slutliga förvaringen av avfallet och nedläggningen av anläggningen;

3) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap, och i synnerhet driftspersonalen vid kärnanläggningen innehar vederbörlig kompetens och anläggningen har en behörig driftsorganisation;

4) sökanden bedöms ha ekonomiska och andra nödvändiga förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser; samt om

kärnanläggningen och dess drift även i övrigt motsvarar de i 5-7 §§ stadgade principerna.

Driften av en kärnanläggning får inte inledas på grundvalen av beviljat tillstånd innan

1) strålsäkerhetscentralen har konstaterat att kärnanläggningen uppfyller de säkerhetskrav som ställts upp samt att skydds- och beredskapsarrangemangen är tillräckliga, övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen har ordnats på vederbörligt sätt och det skadeståndsansvar för kärnskada som vilar på kärnanläggningens innehavare har ordnats på ett därom stadgat sätt; och

2) handels- och industriministeriet har konstaterat att beredskapen att betala kostnaderna för kärnavfallshanteringen har ordnats i enlighet med stadgandena i 7 kap.

20 a § (14.12.2017/905) Nedläggning av kärnanläggning

När innehavaren av ett drifttillstånd enligt 20 § avslutat driften av kärnanläggningen ska denne inleda åtgärder för nedläggning av anläggningen i enlighet med den nedläggningsplan och de krav som avses i 7 g § samt ansöka om tillstånd att lägga ned anläggningen. Tillstånd ska sökas i tillräckligt god tid, så att myndigheterna till sitt förfogande har tillräckligt med tid för prövning av ansökan innan kärnanläggningens drifttillstånd går ut.

Tillstånd att lägga ned en kärnanläggning kan beviljas om

1) kärnanläggningen och nedläggningen av den uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet och miljöskyddet har beaktats på ett ändamålsenligt sätt,

2) sökanden förfogar över tillräckliga och ändamålsenliga metoder för nedläggning av kärnanläggningen samt för den övriga kärnavfallshanteringen,

3) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap och i synnerhet personalen vid kärnanläggningen har en relevant behörighet och anläggningen en ändamålsenlig organisation med tanke på nedläggningen,

4) sökanden har ekonomiska och andra behövliga förutsättningar att genomföra nedläggningen på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser, och

5) kärnanläggningen och nedläggningen av den uppfyller principerna enligt 5, 6, 6 a, 6 b och 7 §.

Nedläggningen av en kärnanläggning får inte inledas förrän tillstånd till nedläggningen har beviljats, om inte något annat anges i tillståndshavarens övriga tillstånd. Nedläggningen av en kärnanläggning får inte inledas med stöd av ett tillstånd som beviljats för nedläggning förrän

1) Strålsäkerhetscentralen har konstaterat att kärnanläggningen uppfyller säkerhetskraven för nedläggning, att skyddsarrangemangen och beredskapsarrangemangen är tillräckliga, att den kontroll som behövs för förhindrande av spridningen av kärnvapen har ordnats på tillbörligt sätt och att skadeståndsansvaret för en kärnanläggnings innehavare med tanke på en kärnskada har ordnats i enlighet med de bestämmelser som gäller skadeståndsansvaret, samt att

2) arbets- och näringsministeriet har konstaterat att reserveringen av medel för kostnader för kärnavfallshanteringen har ordnats i enlighet med 7 kap.

21 § Annan användning av kärnenergi

Tillstånd för verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2–6 punkten och i 2 § 2 mom. 1 punkten kan, när verksamheten förutsätter det, beviljas om (23.5.2008/342)

1) användningen av kärnenergi uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet samt miljöskyddet har beaktats på behörigt sätt; (23.5.2008/342)

2) sökanden har besittningsrätten till det område som behövs för användningen av kärnenergi;

3) kärnavfallshanteringen har ordnats på ett behörigt sätt och beredskapen att betala kostnaderna för kärnavfallshanteringen har ordnats i enlighet med stadgandena i 7 kap.;

4) sökandens arrangemang för den tillsyn i Finland och utomlands som avses i 63 § 1 mom. 3 punkten och som ankommer på strålsäkerhetscentralen, samt den tillsyn som avses i 63 § 1 mom. 4 punkten är tillräckliga;

5) sökanden förfogar över behövlig sakkunskap och den organisation som handhar verksamheten samt behörigheten för den personal som handhar verksamheten är sakenlig, (29.12.1994/1420)

6) sökanden bedöms ha ekonomiska och andra behövliga förutsättningar att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och enligt Finlands internationella avtalsförpliktelser, (29.12.1994/1420)

7) det samtycke som enligt rådets direktiv 2006/117/Euratom om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle förutsätts av främmande stater har erhållits och bestämmelserna i direktivet också i övrigt kan iakttas; och

användningen av kärnenergi även i övrigt motsvarar de i 5–7 §§ stadgade principerna och inte står i strid med förpliktelserna enligt Euratomfördraget.

I 1 mom. nämnd användning av kärnenergi får inte inledas på grundvalen av beviljat tillstånd förrän strålsäkerhetscentralen, då verksamheten förutsätter det, har konstaterat att användningen av kärnenergi uppfyller de säkerhetskrav som ställts upp, skydds- och beredskapsarrangemangen är tillräckliga, övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen har ordnats på ett behörigt sätt och skadeståndsansvaret för kärnskada som kan uppkomma i samband med verksamheten har ordnats på stadgat sätt.

Då det prövas om tillstånd för verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten ska beviljas, tillämpas 1 mom. 1 och 3–5 punkten i denna paragraf så att villkoren för tillståndet anses vara uppfyllda till dessa delar, om de planer som sökanden framlägger är tillräckliga. Dessutom ska gruvplatsen eller malmanrikningsverkets förläggningsort vara ändamålsenlig med tanke på den planerade verksamhetens säkerhet. Utöver vad som bestäms i 2 mom. ska Strålsäkerhetscentralen konstatera att den i 2 § 1 mom. 2 punkten nämnda verksamheten uppfyller de villkor som anges i 1 mom. 1 och 3–5 punkten i denna paragraf. (25.3.2011/269)

Tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten kräver att den kommun där det är planerat att en gruvplats eller ett malmanrikningsverk ska förläggas förordar att tillstånd beviljas. (10.6.2011/622)

21 a § (29.12.1994/1420) Genomförande av en gemensam marknad

När tillstånd som avses i 21 § söks för utförsel eller införsel av ämnen eller anordningar som avses i bilaga IV till Euratomfördraget mellan stater som är medlemmar i Europeiska unionen skall tillstånd beviljas, om, då verksamheten detta förutsätter, de förutsättningar om vilka stadgas i 21 § 1-6 punkten uppfylls och den användning av kärnenergi som avses i ansökan också i övrigt uppfyller de principer som stadgas i 4, 6 och 7 §§.

22 § Kärnanläggning i transportmedel

Då kärnanläggning uppförs för att användas eller kärnanläggning används i transportmedel eller såsom kraftkälla i ett sådant, tillämpas stadgandena i 19 § 1-10 punkten endast till den del verksamheten förutsätter detta.

Då en kärnanläggning som avses ovan endast tillfälligt används på finskt territorium är arbets- och näringsministeriet tillståndsbeviljande myndighet. Denna lag ska också annars tillämpas på samma sätt som på verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2–6 punkten och 2 § 2 mom. 1 punkten. (23.5.2008/342)

23 § (5.5.2017/260) Handläggning av ansökan om tillstånd

Över ansökan om tillstånd ska utlåtande begäras av Strålsäkerhetscentralen och miljöministeriet, om inte detta på grund av verksamhetens natur är uppenbart onödigt. I sitt utlåtande ska Strålsäkerhetscentralen ta in ett förslag till sådana tillståndsvillkor som behövs för att säkerhetskraven enligt 2 a kap. ska uppfyllas. Om ansökan gäller sådan utförsel som avses i 2 § eller ingående av avtal som avses i 2 mom. 1 punkten i den paragrafen eller tillfällig användning av en i 22 § nämnd kärnanläggning på finskt territorium, ska dessutom utrikesministeriets utlåtande över ansökan begäras, om inte detta är uppenbart onödigt.

Innan beslut kan fattas om en ansökan om tillstånd för sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten, ska sökanden som bilaga till tillståndsansökan lämna in en utredning. På sammanställande och offentliggörande av utredningen tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 13 § 1 mom.

Statsrådet handlägger tillståndsansökningar enligt 2 mom. och ansökningar om gruvtillstånd enligt gruvlagen (621/2011) som gäller samma verksamhet samtidigt och avgör dem genom samma beslut med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i denna lag och i 5 och 6 kap. i gruvlagen. På tillståndsbeslutet tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 56–58 § i gruvlagen. Om tillståndsansökan gäller ett gruvprojekt för vilket gruvtillstånd enligt gruvlagen har beviljats, tillämpas utöver denna lag även bestämmelserna om tillståndsförfarande i 38–40 och 42 § och om tillståndsbeslut i 56–58 § i gruvlagen. Om gruvlagen inte tillämpas på den verksamhet som avses i 2 mom., iakttas förfarandet i 13 § i denna lag i sin helhet.

Bestämmelser om skyldigheten att till en tillståndsansökan som gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) foga en miljökonsekvensbeskrivning och kontaktmyndighetens motiverade slutsats finns i den lagen.

En tillståndsansökan som gäller ett projekt som avses i 4 mom. ska delges genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen (434/2003). Den offentliga kungörelsen ska dock hållas tillgänglig i minst 14 dygn. Dessutom ska kommunerna delge ansökan som ett kommunalt tillkännagivande. Information om kungörelsen ska publiceras i kommunen. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen (410/2015). Närings-, trafik- och miljöcentralen ska dessutom ges tillfälle att ge ett utlåtande om ansökan. Registrerade föreningar och stiftelser vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna framträder kan framföra sin åsikt om ansökan. (11.12.2020/964)

Utöver vad som föreskrivs i 62 a § i förvaltningslagen ska det i en offentlig kungörelse dessutom finnas uppgift om den information som anges i 4 mom. och i 13 § i denna lag och om fullgörandet av de skyldigheter som gäller hörande i samband med informationen och om tidsfristerna för höranden. (11.12.2020/964)

Bestämmelser om tillståndsmyndighetens skyldigheter i de projekt som har gränsöverskridande miljökonsekvenser finns i 29 a § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. (22.12.2021/1233)

23 a § (14.12.2017/905) Framförande av åsikter och sökandens förklaring

Arbets- och näringsministeriet ska innan tillstånd beviljas för att uppföra, driva eller lägga ned en kärnanläggning som avses i detta kapitel ge allmänheten möjlighet att skriftligt framföra sina åsikter i tillståndsärendet. En tillräckligt lång tid ska utsättas för framförande av åsikter.

Sökanden ska ges möjlighet att lämna en förklaring som svar på de åsikter som framförts med anledning av tillståndsansökan och de utlåtanden som begärts enligt denna lag.

24 § (14.12.2017/905) Tillståndets giltighetstid

Tillstånd, med undantag av tillstånd att uppföra en anläggning och tillstånd att lägga ned en anläggning, beviljas på viss tid. Vid prövning av hur lång denna tid ska vara ska beaktas särskilt tryggandet av säkerheten och den tid som verksamheten beräknas pågå. I tillståndet kan bestämmas att det upphör att vara i kraft om verksamheten inte inleds inom en viss tid räknat från det tillståndet beviljades.

25 § (5.5.2017/260) Tillståndsvillkor och ändring av dem

Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för genomförande av de allmänna principer som avses i 2 kap. Tillståndsmyndigheten ska dessutom beakta de förslag i Strålsäkerhetscentralens utlåtande enligt 23 § som gäller säkerheten. I tillståndet ska de förslag till åtgärder tas in som den som ansökt om tillstånd lagt fram och som är avsedda att förebygga eller minska betydande skadliga miljökonsekvenser, om det är fråga om ett projekt på vilket lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. Bestämmelser om tillståndsmyndighetens skyldighet att i tillståndsbeslutet ta in den motiverade slutsats som den kontaktmyndighet som avses i den lagen har lagt fram, samt att beakta handlingarna för bedömningsförfarandet i beslutsfattandet finns i 4 kap. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

För tillgodoseende av de i denna lag angivna allmänna principerna för användning av kärnenergi och förutsättningarna för beviljande av tillstånd kan tillståndsvillkoren ändras, särskilt då detta är påkallat för att trygga säkerheten vid användningen av kärnenergi, för att säkerställa kärnavfallshanteringen, för att genomföra skydds- eller beredskapsarrangemangen och för att uppfylla Finlands internationella avtalsförpliktelser på kärnenergiområdet eller för att förhindra spridningen av kärnvapen.

När tillståndsvillkoren ändras, ska i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som då tillstånd beviljas.

25 a § (13.8.2004/769) Delgivning av och information om beslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning

Beslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning skall delges genom offentlig delgivning på det sätt som föreskrivs särskilt.

Beslutet skall tillställas dem som särskilt anhållit om detta.

26 § Återkallande av tillstånd

Den myndighet som beviljat tillstånd skall återkalla tillståndet helt eller till vissa delar, om de i denna lag stadgade allmänna principerna för användningen av kärnenergi på ett väsentligt sätt äventyras till exempel på grund av att

1) tillståndshavaren bryter mot villkoren i tillståndet eller mot bestämmelser som någon myndighet utfärdat med stöd av denna lag;

2) tillståndshavaren försummar den i 7 kap. nämnda reserveringsskyldigheten eller bryter mot atomansvarighetslagen (484/1972) på det sätt som avses i dess 41 §; eller (23.5.2008/342)

3) tillståndshavaren avlider eller förlorar sin rättsförmåga eller samfund eller stiftelse som beviljats tillstånd upplöses, eljest upphör med sin verksamhet eller försätts i konkurs.

Återkallande av tillstånd förutsätter att tillståndshavaren beretts tillfälle att inom en utsatt, skälig tid avhjälpa bristen, när detta är möjligt genom tillståndshavarens åtgärder.

När tillstånd återkallas skall i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som då tillstånd beviljas.

27 § Ersättning

Återkallas tillstånd att uppföra eller driva kärnanläggning eller förvägras tillstånd att driva kärnanläggning, har innehavaren av det återkallade tillståndet eller den som förvägrats tillstånd att driva kärnanläggning rätt att av staten få en skälig ersättning för sådana direkta kostnader som uppförandet av kärnanläggningen medfört.

Ersättning utges likväl inte, om tillståndet återkallats på grund av att 6 eller 7 § inte längre kan iakttas vid driften av kärnanläggningen eller på grund av att tillståndshavaren förfarit i strid med denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser, eller av skäl som nämns i 26 § 1 mom. 2 eller 3 punkten. Ersättning utbetalas inte heller i det fall att tillstånd till drift av kärnanläggning har förvägrats på grund av att kärnanläggningen och driften av den inte motsvarar de principer som stadgas i 6 och 7 §§ eller de förutsättningar om vilka stadgas i 20 § 1 mom. 4 punkten.

Handels- och industriministeriet och den som är berättigad till ersättning bör försöka nå avtal om ersättningens belopp. Det i skriftlig form uppgjorda avtalet skall tillställas statsrådet för fastställelse.

Nås inte avtal om ersättning, skall sådan sökas på det sätt som stadgas i lagen om forum i vissa förvaltningstvistemål (446/54) inom två år från den tidpunkt då det beslut som ersättningsyrkandet grundar sig på har vunnit laga kraft. Söks ersättningen inte inom utsatt tid, är rätten därtill förverkad.

27 a § (28.6.2013/499) Den ledande principen i kärnavfallshanteringen

Mängden kärnavfall som genereras vid användningen av kärnenergi ska hållas så liten som det rimligen är praktiskt möjligt, både i fråga om aktivitet och i fråga om volym, utan att genomförandet av de allmänna principerna enligt 5, 6 och 7 § äventyras.

27 b § (14.12.2017/905) Nationellt program för kärnavfallshantering

Ett nationellt program för kärnavfallshantering ska utarbetas om de nationella handlingslinjerna för hanteringen av kärnavfall och om hanteringen av använt kärnbränsle. Programmet ska innehålla de allmänna målen och principerna för kärnavfallshanteringen, uppgift om mängderna och förläggningsplatserna för kärnavfall samt en uppskattning av kostnaderna och tidtabellerna för kärnavfallshanteringen.

Det nationella programmet för kärnavfallshantering utarbetas av arbets- och näringsministeriet tillsammans med Strålsäkerhetscentralen. Allmänheten ska ges tillfälle att yttra sig när programmet utarbetas. Arbets- och näringsministeriet ska informera om att arbetet med ett program har påbörjats.

Det nationella programmet för kärnavfallshantering ska uppdateras utifrån resultaten av de utvärderingar och granskningar som avses i 54 a §.

Närmare bestämmelser om innehållet i det nationella programmet för kärnavfallshantering får utfärdas genom förordning av statsrådet.

27 c § (9.11.2018/862) Befrielse från tillsyn

Annat kärnavfall än använt kärnbränsle får trots dess radioaktivitet återanvändas, återvinnas som material, återvinnas på annat sätt och bortskaffas med iakttagande av avfallslagen (646/2011), förutsatt att mängden radioaktivt ämne i avfallet inte är högre än friklassningsnivån enligt 7 q § 1 mom. 28 punkten i denna lag.

Om mängden radioaktivt ämne är högre än friklassningsnivån, ska sådan verksamhet som avses i 1 mom. godkännas av Strålsäkerhetscentralen.

Godkännande kan beviljas om

1) den exponering och den potentiella exponering som verksamheten förorsakar är så obetydliga att de inte medför någon skada för hälsan,

2) verksamheten har visats vara berättigad, och

3) verksamheten i princip är säker.

Godkännandet kan återkallas om förutsättningarna för befrielse från tillsyn inte uppfylls eller villkoren för befrielse från tillsyn inte har följts och bristerna trots uppmaning inte har avhjälpts inom utsatt tid.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för befrielse från tillsyn utfärdas, i syfte att genomföra Europeiska unionens lagstiftning, genom förordning av statsrådet.

27 d § (9.11.2018/862) Friklassningsnivåer

Friklassningsnivåerna ska sättas så att den exponering som allmänheten utsätts för är obetydlig. Friklassningsnivåerna kan gälla anläggningsområden och byggnader enligt 33 § 2 mom. eller avfall enligt 27 c §.

27 e § (9.11.2018/862) Förbud mot utspädning

Kärnavfall får inte avsiktligt spädas ut i syfte att utesluta det från myndighetstillsynen enligt denna lag.

28 § (23.5.2008/342) Beslut om fullgörande av ombesörjningsskyldigheten

Arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen, om denna beviljat tillstånd för verksamhet som medför kärnavfall, ska efter att vid behov ha hört miljöministeriet besluta om de principer enligt vilka den i 9 § 3 mom. nämnda ombesörjningsskyldigheten ska fullgöras. I detta syfte ska den avfallshanteringsskyldige förete en plan för kärnavfallshanteringen för den som beviljat tillstånd.

Planen för kärnavfallshanteringen ska läggas fram regelbundet med tre års intervall så länge den tillståndspliktiga verksamheten pågår, om inte något annat anges i tillståndsvillkoren. I planen ska det också ingå en generell plan för de följande sex åren. (14.12.2017/905)

Närmare bestämmelser om utredningar som ska ingå i planerna och om tillställandet av handlingar utfärdas genom förordning av statsrådet.

29 § Obligatoriskt samarbete vid avfallshantering

Handels- och industriministeriet kan bestämma att enskilda avfallshanteringsskyldiga skall sköta avfallshanteringen gemensamt, om det därigenom är möjligt att öka säkerheten eller avsevärt minska kostnaderna eller om andra vägande skäl kräver det. Samtidigt skall vid behov bestämmas om fördelningen av kostnaderna för gemensamma åtgärder.

30 § (25.3.2011/269) Överföring av ombesörjningsskyldighet

Överlåts en kärnanläggning, en gruva som är avsedd för produktion av uran eller torium eller ett härför avsett malmanrikningsverk eller kärnavfall till någon annan, kan arbets- och näringsministeriet på begäran helt eller delvis överföra överlåtarens ombesörjningsskyldighet på mottagaren, om överföringen inte äventyrar kärnavfallshanteringen.

31 § Överlåtelse av kärnavfall till staten

Anser handels- och industriministeriet att en avfallshanteringsskyldig i väsentlig mån har underlåtit att iaktta de tidsscheman som fastställts för hanteringen av det uppkomna kärnavfallet eller eljest i väsentlig grad brutit mot en myndighets bestämmelser om kärnavfallshanteringen, skall ministeriet till statsrådets avgörande hänskjuta frågan om den avfallshanteringsskyldiges ovan nämnda förfarande som helhet bedömt ger motiverad anledning att konstatera att kärnavfallshanteringen eller en del av den inte kan genomföras genom den avfallshanteringsskyldiges försorg. Konstaterar statsrådet att kärnavfallshanteringen eller en del av den inte kan skötas genom den avfallshanteringsskyldiges försorg, skall statsrådet förordna att kärnavfallet skall överlåtas till staten eller till ett inhemskt samfund, som lyder under statens bestämmanderätt, för vidtagande av de åtgärder som kärnavfallshanteringen ytterligare förutsätter.

Statsrådet skall förordna om att uppkommet kärnavfall av den avfallshanteringsskyldige skall överlåtas till staten eller till ett i 1 mom. nämnt samfund för vidtagande av de åtgärder som kärnavfallshanteringen ytterligare förutsätter, även i det fall att statsrådet konstaterar att den avfallshanteringsskyldige, trots förordnande som avses i 65 § 2 mom., inte har fullgjort sin nedan i denna lag stadgade reserveringsskyldighet. Utan hinder av vad som stadgas i detta moment kan statsrådet avstå från att utfärda förordnande om överlåtelse av kärnavfall, till den del förordnandet för staten skulle medföra ett i ekonomiskt avseende ofördelaktigare resultat med tanke på syftet med reserveringsåtgärderna.

32 § Ombesörjningsskyldighetens upphörande

Arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen, om denna beviljat tillstånd för verksamhet som medför kärnavfall, ska bestämma att ombesörjningsskyldigheten upphört, när (23.5.2008/342)

1) denna skyldighet i enlighet med 30 § har överförts på någon annan;

2) kärnavfallet på ett sätt som enligt 6 a § 2 mom. kan godkännas som slutligt har förts utanför Finlands jurisdiktionsområde, eller (29.12.1994/1420)

3) kärnavfallet har placerats i slutligt förvar och kärnanläggningen har lagts ner i enlighet med 33 § och den avfallshanteringsskyldige har erlagt en engångsavgift till staten för framtida kontroll och övervakning av kärnavfallet. (23.5.2008/342)

Utfärdar statsrådet ett sådant förordnande som avses i 31 §, skall staten därefter svara för vidtagandet av sådana åtgärder för kärnavfallshanteringen av det i förordnandet nämnda kärnavfallet, som ännu inte vidtagits, och den avfallshanteringsskyldige för de kostnader som dessa åtgärder medför.

33 § Slutligt förvar och nedläggning (23.5.2008/342)

Kärnavfall har placerats i slutligt förvar när strålsäkerhetscentralen konstaterat att kärnavfallet deponerats på ett sätt som den godkänner såsom bestående.

En kärnanläggning har lagts ner när Strålsäkerhetscentralen har konstaterat att de resterande mängder av radioaktiva ämnen som finns kvar i byggnaderna och jordmånen inom anläggningsområdet överensstämmer med de krav som ställs med stöd av denna lag. (23.5.2008/342)

34 § Ansvar för kärnavfall efter placering i slutligt förvar

Då en avfallshanteringsskyldigs ombesörjningsskyldighet upphört med stöd av 32 § 1 mom. 3 punkten, övergår äganderätten till kärnavfallet till staten, som därefter skall svara för kärnavfallet.

Är det efter placeringen i slutligt förvar nödvändigt, har staten rätt att på den plats där kärnavfallet slutligt förvaras vidta alla de åtgärder som kontrollen och övervakningen av kärnavfallet samt tryggandet av en säker slutlig förvaring av kärnavfallet förutsätter.

35 § Reserveringsskyldighet

En avfallshanteringsskyldig skall, på det sätt som stadgas i detta kapitel, bereda sig på de kostnader som avses i 9 § 3 mom.

Vid tillämpningen av stadgandena i detta kapitel anses såsom kärnavfall även sådana i 3 § 3 punkten underpunkt b nämnda ämnen, föremål och konstruktioner som ännu inte tagits ur bruk.

Såsom i detta kapitel angivna kostnader för kärnavfallshantering kan även anses de avgifter för kärnavfallshantering som avses i 77 §.

36 § Reserveringsåtgärder

Den avfallshanteringsskyldige uppfyller sin reserveringsskyldighet så, att han varje kalenderår betalar nedan nämnda avgifter till statens kärnavfallshanteringsfond och med tanke på sin eventuella betalningsoförmåga överlåter nedan stadgade säkerheter till staten.

37 § Definitioner

I detta kapitel avses med

1) ansvarsbelopp det beräknade beloppet av de framtida utgifterna för hanteringen av det hos den avfallshanteringsskyldige uppkomna kärnavfallet;

2) fonderingsmål det belopp till vilket den avfallshanteringsskyldiges fondandel skall uppgå under respektive kalenderår;

3) fondandel det belopp som statens kärnavfallshanteringsfond fastställer att den avfallshanteringsskyldige skall ha i fonden vid respektive tidpunkt;

4) avgift för kärnavfallshantering den årligen fastställda avgift som den avfallshanteringsskyldige skall betala till statens kärnavfallshanteringsfond i syfte att höja fondandelen så att den överensstämmer med fonderingsmålet;

5) täckningsbehov det belopp som den avfallshanteringsskyldiges täckningsandel under respektive kalenderår skall uppgå till med tanke på betalningen av de framtida utgifterna för hanteringen av sådant kärnavfall som den avfallshanteringsskyldige med stöd av 31 § har ålagts att överlåta till staten;

6) täckningsandel det belopp som enligt vad Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer vid respektive tidpunkt ska hållas avskilt i fonden för att användas för hantering av kärnavfall som den avfallshanteringsskyldige ålagts att överlåta till staten; (26.3.2021/269)

7) fondens vinst det belopp med vilket det sammanlagda beloppet av ränteinkomsterna för Statens kärnavfallshanteringsfond och de ersättningar som erhållits för medel som funnits hos statsverket samt vinsten från placeringsverksamheten överstiger det sammanlagda beloppet av de utgifter och kreditförluster som förvaltningen av fonden och skötseln av dess kapital medfört; (26.3.2021/269)

8) fondens förlust det belopp med vilket det sammanlagda beloppet av ränteinkomsterna för Statens kärnavfallshanteringsfond och de ersättningar som erhållits för medel som funnits hos statsverket samt förlusten från placeringsverksamheten understiger det sammanlagda beloppet av de utgifter och kreditförluster som förvaltningen av fonden och skötseln av dess kapital medfört; (26.3.2021/269)

9) buffert det belopp som läggs till den avfallshanteringsskyldiges fonderingsmål för kalenderåret; (26.3.2021/269)

10) tilläggsbuffert säkerheter som motsvarar det belopp som beräknas utifrån den avfallshanteringsskyldiges fonderingsmål för kalenderåret och som fonden vid behov kan kräva med tanke på överraskande och oförutsedda risker som är förenade med placeringsverksamheten. (26.3.2021/269)

38 § (26.3.2021/269) Statens kärnavfallshanteringsfond

För reserveringen för kärnavfallshanteringen finns utanför statsbudgeten Statens kärnavfallshanteringsfond som lyder under arbets- och näringsministeriet och förvaltas av ministeriet. Fondens uppgift är att sörja för att de avgifter som fastställs enligt detta kapitel och 7 a kap. tas ut och att förvalta de medel som på detta sätt samlats in samt att sköta fondens övriga uppgifter enligt detta kapitel och 7 a kap. Bestämmelser om principerna för god förvaltning, som ska tillämpas i fondens verksamhet, finns i förvaltningslagen, språklagen (423/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Den allmänna styrningen av och tillsynen över Statens kärnavfallshanteringsfond ankommer på arbets- och näringsministeriet. Ministeriet har rätt att meddela allmänna föreskrifter om organiseringen av fondens förvaltning, skötseln av fondens ekonomi och placeringen av fondens medel. Ministeriet har rätt att av fonden få de uppgifter och utredningar som ministeriet behöver.

Närmare bestämmelser om fondens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 a § (26.3.2021/269) Direktionen vid Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond har en direktion som har till uppgift att

1) ha hand om fondens förvaltning och se till att ekonomin och verksamheten ordnas på ett ändamålsenligt sätt,

2) besluta om ärenden som är betydande och vittsyftande med tanke på fondens ekonomi och verksamhet,

3) leda och övervaka fondens placeringsverksamhet och fatta besluten i anslutning till den i enlighet med 52 §,

4) besluta om vidtagande av sådana åtgärder enligt 48–50 § som i lagstiftningen inte har ålagts statsrådet eller arbets- och näringsministeriet,

5) besluta om beviljande av understöd till ett forsknings- eller infrastrukturprojekt, om stödets belopp överstiger 200 000 euro, och besluta om återkrav av beviljat understöd,

6) se till att fondens bokföring, interna kontroll och riskhantering ordnas på ett ändamålsenligt sätt,

7) avgöra begäranden om omprövning av fondens beslut och avge bemötande i besvärsärenden som gäller fondens beslut,

8) besluta om fondens verksamhets- och ekonomiplan och göra framställning till arbets- och näringsministeriet om fondens årliga budget,

9) sörja för fondens likviditet,

10) godkänna och underteckna fondens bokslut inklusive verksamhetsberättelsen och lämna dem till arbets- och näringsministeriet.

Direktionen tillsätts av statsrådet för tre år i sänder. Direktionen består av utöver ordföranden en vice ordförande och högst fem andra medlemmar. En av medlemmarna ska utses bland de personer som arbets- och näringsministeriet har föreslagit och en medlem bland de personer som finansministeriet har föreslagit. Direktionen ska ha tillräcklig sakkunskap om placeringsverksamhet och riskhantering och annan sakkunskap som direktionen behöver för att fullgöra sina uppgifter. Finansinspektionen ska på begäran av arbets- och näringsministeriet avge utlåtande om sakkunskapen om placeringsverksamhet och riskhantering hos de personer som föreslås bli utnämnda till medlemmar i direktionen. Arbets- och näringsministeriet kan befria en direktionsmedlem från uppdraget. Arbets- och näringsministeriet bestämmer arvodena för direktionens medlemmar och fastställer fondens arbetsordning på framställning av direktionen.

Direktionen är beslutför när fyra medlemmar är närvarande. Av de närvarande ska en vara ordföranden eller vice ordföranden. Varje medlem har en röst. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, avgör mötesordförandens röst.

På direktionens ordförande och de övriga medlemmarna i direktionen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa utför uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 b § (26.3.2021/269) Verkställande direktör och annan personal vid Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond har en verkställande direktör, en ställföreträdare för verkställande direktören och föredraganden som är tjänstemän vid arbets- och näringsministeriet och som ministeriet förordnar till uppdrag hos fonden. På verkställande direktörens ställföreträdare tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören. Också tjänstemän som är anställda vid ett annat statligt ämbetsverk kan utföra uppdrag åt fonden. En tjänsteman vid annat ämbetsverk förordnas till sitt uppdrag på begäran av arbets- och näringsministeriet av det ämbetsverk hos vilket tjänstemannen har utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande.

Verkställande direktören ska ha hand om fondens löpande förvaltning i enlighet med direktionens anvisningar och föreskrifter samt följa placeringsportföljens utveckling och vid behov vidta åtgärder i fråga om den. Verkställande direktören svarar för att fondens bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska ge direktionen och dess medlemmar de upplysningar som direktionen behöver för att fullgöra sina uppgifter.

Verkställande direktören avgör efter föredragning de ärenden som ska avgöras av fonden, om inte beslutanderätten ankommer på direktionen. Verkställande direktören får dock vidta åtgärder som är betydande och vittsyftande med tanke på fondens ekonomi och verksamhet endast i en situation där direktionens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för fondens verksamhet. I sådana fall ska direktionen så snart som möjligt underrättas om åtgärderna.

Närmare bestämmelser om ordnandet av fondens förvaltning, om fondens personal och om ersättande av kostnader till arbets- och näringsministeriet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 c § (26.3.2021/269) Insideranmälan

En insider i Statens kärnavfallshanteringsfond är skyldig att lämna de uppgifter som avses i 2 mom. till fondens i 38 d § avsedda insiderregister (insideranmälan). Med en insider avses

1) ordförande för fondens direktion, övriga medlemmar i direktionen, fondens verkställande direktör samt revisorer och de anställda hos en revisionssammanslutning som är huvudansvariga för revisionen av fonden,

2) andra anställda hos fonden som har möjlighet att påverka beslut om placering av fondens tillgångar eller som på något annat sätt regelbundet får tillgång till insiderinformation om sådana aktier eller finansiella instrument.

I insideranmälan ska nämnas

1) omyndig vars intressebevakare insidern är,

2) sammanslutningar och stiftelser där insidern eller en omyndig som avses i 1 punkten direkt eller indirekt har bestämmande inflytande,

3) insiderns samt en i 1 punkten avsedd omyndigs och en i 2 punkten avsedd sammanslutnings eller stiftelses innehav av aktier och sådana finansiella instrument vars värde bestäms utifrån aktierna i fråga, när de är föremål för handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform i Finland.

I insideranmälan ska finnas de uppgifter som behövs för att identifiera personen, sammanslutningen eller stiftelsen i fråga samt uppgifter om aktierna och övriga finansiella instrument.

De uppgifter som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten behöver inte uppges till den del de gäller bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag enligt 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller sådana sammanslutningar som drivs utan vinstsyfte. Om en sammanslutning bedriver regelbunden handel med finansiella instrument, ska emellertid uppgifter om denna sammanslutning lämnas.

Insideranmälan ska göras inom fjorton dagar från det att insidern har utnämnts eller förordnats till ett uppdrag som avses i 1 mom. En insider ska medan uppdraget pågår inom sju dagar underrätta fonden om

1) förvärv och avyttringar av sådana aktier och finansiella instrument som avses i 2 mom. 3 punkten, om förändringen i innehavet uppgår till minst 5 000 euro,

2) andra förändringar i de uppgifter som avses i denna paragraf än sådana som avses i 1 punkten i detta moment.

Om aktier eller finansiella instrument som avses i 2 mom. 3 punkten har överförts till värdeandelssystemet kan fonden organisera ett förfarande som gör det möjligt att hämta uppgifterna ur värdeandelssystemet. I detta fall behöver en separat insideranmälan inte göras.

Närmare bestämmelser om insideranmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

38 d § (26.3.2021/269) Insiderregister

I syfte att förhindra marknadsmissbruk ska Statens kärnavfallshanteringsfond föra ett register över insideranmälningar (insiderregister), av vilket det för varje insider framgår de aktier och finansiella instrument som innehas av insidern, en omyndig som avses i 38 c § 2 mom. 1 punkten eller en sammanslutning eller stiftelse som avses i 2 punkten, och som är av det slag som avses i det nämnda momentet samt förvärv och avyttringar specificerade. Om uppgifterna fås på det sätt som anges i 38 c § 6 mom. kan insiderregistret till denna del bildas av uppgifter från värdeandelssystemet.

Uppgifterna i insiderregistret ska bevaras i fem år från registreringen. Var och en har rätt att mot ersättning av kostnaderna få utdrag ur och kopior av uppgifterna i registret. Rätten att få uppgifter gäller dock inte fysiska personers personbeteckning eller adress eller andra fysiska personers än insiders namn.

Närmare bestämmelser om insiderregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet.

39 § Beräkning av ansvarsbeloppet

Beräkningen av ansvarsbeloppet skall basera sig på sådana avgöranden för kärnavfallshanteringen som motsvarar de i 2 kap. angivna allmänna principerna och som med stöd av de vid beräkningstidpunkten tillgängliga uppgifterna kan anses vara sådana att kärnavfallshanteringen vid behov i sinom tid kan genomföras enligt dessa avgöranden.

Ansvarsbeloppet beräknas enligt pris- och kostnadsnivån vid den tidpunkt för vilken beloppet fastställs. Vid beräkningen skall användas sådana pris- och kostnadsuppgifter som skall anses vara tillförlitliga. Osäkerhet beträffande tillgängliga pris- och kostnadsuppgifter skall i skälig utsträckning beaktas som en omständighet som höjer ansvarsbeloppet.

Beräkningen av ansvarsbeloppet skall grunda sig på sådana av den avfallshanteringsskyldige framlagda lösningar, prisuppgifter och priskalkyler som uppfyller de i 1 och 2 mom. angivna kraven.

40 § Fonderingsmålet

Fonderingsmålet för varje kalenderår ska vara lika stort som ansvarsbeloppet för det föregående kalenderåret. För en jämnare fördelning av kärnavfallshanteringens kostnadseffekter på flera av kärnanläggningens driftsår ska fonderingsmålet dock, när de i 2 eller 3 mom. angivna förutsättningarna uppfylls, vara mindre än ansvarsbeloppet. (14.12.2017/905)

Då verksamheten vid kärnanläggningen är av sådan natur att de av kärnavfallets mängd oberoende kostnadernas andel av kärnanläggningens kostnader för kärnavfallshantering är avsevärda, skall fonderingsmålet för denna kärnanläggning under dess olika driftsår utgöra en bestämd andel av det ansvarsbelopp som anläggningens drift medför för den avfallshanteringsskyldige. Fonderingsmålets förhållande till detta ansvarsbelopp skall härvid efter hand ökas så, att fonderingsmålet når ansvarsbeloppet i tillräckligt god tid före den tidpunkt då verksamheten vid kärnanläggningen beräknas upphöra.

Om ansvarsbeloppet för ett kalenderår avviker betydligt från det ansvarsbelopp för kalenderåret ifråga som tidigare bestämts enligt 43 § 2 mom., kan en del av denna ändring av ansvarsbeloppet lämnas obeaktad när fonderingsmålet för de två år som följer på kalenderåret i fråga fastställs. (14.12.2017/905)

41 § Den avfallshanteringsskyldiges fondandel

Till fondandelen skall hänföras

1) den avfallshanteringsskyldiges senast fastställda fondandel där den andel som motsvarar fondandelen av Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar värderas i enlighet med 4 mom.; (26.3.2021/269)

2) den avgift för kärnavfallshantering och den extra avgift för kärnavfallshantering som avses i 44 § 4 mom. och som fonden mottagit av den avfallshanteringsskyldige efter det den föregående fondandelen fastställts; samt

3) det belopp som handels- och industriministeriet med stöd av 43 § 3 mom. meddelat efter det den föregående fondandelen fastställts.

Fondandelen fås genom att från det i 1 mom. nämnda beloppet avdras

1) det överskott som den avfallshanteringsskyldige mottagit ur fonden efter fastställandet av den föregående fondandelen; samt

2) det belopp av den avfallshanteringsskyldiges senast fastställda fondandel som överförts till täckningsandelen och det belopp som handels- och industriministeriet med stöd av 43 § 3 mom. meddelat efter fastställandet av den föregående fondandelen.

Fondandelen för den 31 december erhålls genom att till den i 1 och 2 mom. nämnda fondandelen läggs den avfallshanteringsskyldiges andel av fondens vinst eller genom att från fondandelen dras av den avfallshanteringsskyldiges andel av fondens förlust.

Lagen om statsbudgeten (423/1988) tillämpas på Statens kärnavfallshanteringsfond. Fondens tillgångar värderas dock i bokföringen och i annan uppföljning i anknytning till den, i bokslutet och redovisningen enligt följande:

1) lånen till de avfallshanteringsskyldiga eller deras ägare värderas till nominellt värde, dock högst till det sannolika värdet,

2) finansiella tillgångar i euro värderas till nominellt värde och annan valuta till den valutakurs som publiceras av Europeiska centralbanken,

3) aktier och andra finansiella instrument, masskuldebrevslån och andra värdepapper som baserar sig på förbindelse som gäldenären ingått och som är föremål för offentlig handel på en myndighetsövervakad marknad i Finland eller utomlands samt andelar i placeringsfonder värderas till marknadsvärdet,

4) andra tillgångar än de som avses i 2 och 3 punkten värderas till bokföringsvärdet, dock högst till det sannolika värdet.

Närmare bestämmelser om värderingen av Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar får utfärdas genom förordning av statsrådet. (26.3.2021/269)

42 § Avgifterna för kärnavfallshantering samt överskottet

Den avfallshanteringsskyldige skall erlägga avgifter för kärnavfallshantering till statens kärnavfallshanteringsfond så, att fondandelen den 31 mars är lika stor som fonderingsmålet för samma kalenderår.

Är kalenderårets fonderingsmål mindre än fondandelen den sista december det föregående året, ska detta överskott återbäras till den avfallshanteringsskyldige senast den första vardagen i april samma kalenderår till den del det överstiger det belopp som behövs som buffert. Den fordran som fonden har på den avfallshanteringsskyldige får användas för att ett överskott som ska återbäras till honom ska kunna kvitteras som betalt enligt villkoren för det lån som den avfallshanteringsskyldige har fått. (26.3.2021/269)

43 § Fastställande av ansvarsbelopp och fonderingsmål

Statsrådet utfärdar allmänna bestämmelser om det sätt på vilket de i 35 § nämnda kostnaderna skall beaktas då ansvarsbeloppet beräknas, om det förfarande som skall iakttas vid beräkning av fonderingsmålet i de fall som avses i 40 § 2 och 3 mom. och om övriga grunder för reserveringen. (12.12.1996/1078)

Arbets- och näringsministeriet

1) fastställer med tre års mellanrum i slutet av kalenderåret i fråga varje avfallshanteringsskyldigs ansvarsbelopp för de tre följande kalenderåren, ansvarsbelopp för det löpande kalenderåret och de två föregående kalenderåren samt fattar beslut om ansvarsbeloppet för de tre följande åren, eller

2) kan i initial- eller slutskedet av den avfallshanteringsskyldiges verksamhet eller av annan grundad anledning med avvikelse från 1 punkten i slutet av varje kalenderår fastställa den avfallshanteringsskyldiges fonderingsmål för det följande året och ansvarsbelopp för det löpande kalenderåret samt fatta beslut om ansvarsbeloppet för de två följande åren.

Handels- och industriministeriet fastställer, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 40 §, de ändringar i de avfallshanteringsskyldigas ansvarsbelopp och fonderingsmål, som förorsakas av den i 30 § nämnda överföringen av ombesörjningsskyldigheten, samt det belopp som av denna anledning skall överföras från den avfallshanteringsskyldiges fondandel till den i 30 § nämnda mottagarens fondandel.

44 § Ställande av säkerhet

Den avfallshanteringsskyldige ska till staten överlämna säkerheter som uppfyller villkoren enligt 45 § innan verksamhet vid vilken avfall uppkommer inleds och annars alltid före utgången av juni månad så att det sammanlagda beloppet av de säkerheter som staten då innehar motsvarar skillnaden mellan ansvarsbeloppet för kalenderåret och fonderingsmålet. (14.12.2017/905)

Om de grunder enligt vilka ansvarsbeloppet beräknas väsentligt förändras, kan handels- och industriministeriet beräkna beloppet på nytt. Om det på nytt beräknade ansvarsbeloppet är större än det föregående, skall behövliga tilläggssäkerheter ställas inom tre månader från fastställandet av det nya ansvarsbeloppet.

Statsrådet ska med tanke på oförutsedda utgifter för kärnavfallshanteringen bestämma om höjning av beloppet av de säkerheter som ska överlämnas i enlighet med vad som föreskrivs i denna paragraf. Beloppet av säkerheterna får höjas högst med ett belopp som utgör 10 procent av den avfallshanteringsskyldiges enligt 43 § 2 mom. beslutade ansvarsbelopp. (14.12.2017/905)

Om den avfallshanteringsskyldige inte till staten överlämnar säkerheter till det i denna paragraf stadgade beloppet, skall han till statens kärnavfallshanteringsfond erlägga en mot det bristande beloppet svarande extra avgift för kärnavfallshantering före utgången av den i denna paragraf stadgade tiden.

45 § Säkerheter

Som säkerhet kan arbets- och näringsministeriet godkänna endast (26.3.2021/269)

1) en kreditförsäkring som meddelats av ett i 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) avsett försäkringsbolag; (26.3.2021/269)

2) av finsk depositionsbank ställd proprieborgen; eller (20.4.2000/396)

3) sådan fastighetsinteckning eller av finskt samfund ställd proprieborgen som statsrådet godkänt och som vad tillförlitligheten beträffar kan jämföras med säkerhet enligt 1 eller 2 punkten.

Som dylik säkerhet kan inte godkännas en säkerhet som har en kortare giltighetstid än fem år.

46 § Tillfällig sänkning av fonderingsmålet

Statsrådet kan av särskilda skäl tillåta att fonderingsmålet på en gång fastställs att under högst fem år vara lägre än vad som 40 § förutsätter.

47 § Täckningsbehovet och statens fordran

Om statsrådet utfärdar ett i 31 § nämnt förordnande om överlåtelse av kärnavfall till staten, skall statsrådet fastställa ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som skall överlåtas samt ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av sådant hos den avfallshanteringsskyldige uppkommet kärnavfall som förordnandet inte gäller.

Statsrådet skall i detta sammanhang också fastställa det täckningsbehov som föranleds av det kärnavfall om vars överlåtelse har förordnats. Täckningsbehovet beräknas genom en höjning av det mot nämnda kärnavfall svarande ansvarsbeloppet med ett belopp som avses i 44 § 3 mom.

Sedan statsrådet fastställt täckningsbehovet uppkommer för staten hos den avfallshanteringsskyldige en fordran som till beloppet motsvarar täckningsbehovet och som skall betalas på uppmaning.

48 § Täckning av statens fordran samt täckningsandelen

Då statens fordran fastställts, skall den i första hand täckas genom att från den avfallshanteringsskyldiges fondandel såsom täckningsandel i statens kärnavfallshanteringsfond avskiljs den relativa andel av fondandelen som motsvarar den relativa andel som det ansvarsbelopp, vilket motsvarar det överlåtna kärnavfallet, utgör av det sammanlagda beloppet av de i 47 § 1 mom. nämnda ansvarsbeloppen. Den avfallshanteringsskyldige skall betala statens återstående fordran till fonden såsom ett tillägg till täckningsandelen inom tre månader efter det statens fordran uppkom.

Till den del den avfallshanteringsskyldige inte inom föreskriven tid till fonden betalt den i 1 mom. nämnda återstående fordringen, ska ett motsvarande belopp av de säkerheter som den avfallshanteringsskyldige med stöd av 44 § överlåtit till staten förvandlas till pengar och medlen läggas till täckningsandelen. På yrkande av ett försäkringsbolag eller en bank som avses i 45 § 1 mom. 1 eller 2 punkten och som ställt sådan säkerhet ska fonden låna ut de medel som erhållits för säkerheten till försäkringsbolaget eller banken på viss tid mot en i 52 § 4 mom. nämnd ränta och mot skuldebrev som utfärdats av banken eller försäkringsbolaget samt annars på de villkor som bestäms av fonden, om arbets- och näringsministeriet anser att en sådan förbindelse säkerställer att medlen fås i bruk. (23.5.2008/342)

49 § Komplettering av täckningsandelen

Sedan täckningsbehovet första gången fastställts på det sätt som stadgas i 47 §, skall handels- och industriministeriet årligen fastställa det på nytt, med iakttagande av vad som i 43 § 2 mom. och 47 § 2 mom. stadgas om ansvarsbeloppet och täckningsbehovet.

Den avfallshanteringsskyldige skall årligen till statens kärnavfallshanteringsfond erlägga avgifter som läggs till täckningsandelen, så att denna efter tre månader från det täckningsbehovet fastställts är lika stor som täckningsbehovet.

50 § Användning av täckningsandelen

Är täckningsandelen större än det av handels- och industriministeriet för den 31 december under det löpande kalenderåret separat beräknade täckningsbehovet, kan skillnaden mellan täckningsandelen och täckningsbehovet användas för ersättningen till staten för kostnaderna i fråga om hanteringen av sådant kärnavfall som med stöd av 31 § överlåtits till staten, jämte årlig ränta som beräknas från det kostnaden uppkom och är av den storlek som stadgas i 52 § 3 mom.

Om den i 1 mom. angivna skillnaden inte räcker till för betalning av ersättningen och räntan, skall den avfallshanteringsskyldige betala det bristande beloppet till staten inom en månad från anfordran.

Är täckningsandelen, efter det förfarande som avses i 1 mom., mer än 20 procent större än det i 1 mom. nämnda separat beräknade täckningsbehovet, skall ett belopp som motsvarar överskridningen återbäras till den avfallshanteringsskyldige.

51 § (26.3.2021/269) Statens kärnavfallshanteringsfonds vinst och förlust

Med kalenderårets vinst från Statens kärnavfallshanteringsfond krediteras och med fondens förlust debiteras fondandelarna och täckningsandelarna den sista december under kalenderåret i samma förhållande som det i vilket motsvarande fondandelar och täckningsandelar under kalenderåret utgjort tillgångar i fonden. Med kalenderårets vinst krediteras dock fondandelarna endast till den del som vinsten överstiger det belopp som behövs som buffert. I stället för kreditering av fondandelarna kan fonden dra av samma belopp från den avfallshanteringsavgift som den avfallshanteringsskyldige enligt 42 § 1 mom. är skyldig att betala. När relationstalen beräknas dras från fondandelen eller täckningsandelen vid denna tidpunkt den ränta som har upplupit på den avfallshanteringsskyldiges lån från fonden under de föregående åren men som vid denna tidpunkt ännu inte har betalats.

52 § (26.3.2021/269) Ledning av Statens kärnavfallshanteringsfonds placeringsverksamhet

Direktionen har till uppgift, i anslutning till placeringen av Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar, att

1) besluta om beviljande och uppsägning av lån, om realisering av säkerheter vid behov och om de detaljerade villkoren för lån,

2) besluta om de principer som ska iakttas i placeringsverksamheten och vid riskhanteringen för placeringarna,

3) besluta om placeringsformer som används i placeringsverksamheten,

4) besluta om hur placeringarna ska fördelas mellan olika placeringsformer och om avkastningsmålen för dem,

5) årligen godkänna en plan för placering av tillgångarna i fonden där fondens karaktär och kraven angående placeringsverksamheten samt de föreskrifter som arbets- och näringsministeriet meddelat med stöd av 38 § 2 mom. särskilt ska beaktas,

6) besluta om de principer som ska följas vid valet av tjänster i anslutning till medelsförvaltningen och sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten,

7) besluta om medelsförvaltare och aktörer som producerar sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten samt om de avtal som ingås med dem,

8) vid behov besluta om ibruktagande av en tilläggsbuffert och om dess belopp för varje avfallshanteringsskyldig samt om återlämnande av de säkerheter som överlämnats för den.

9) godkänna skriftliga verksamhetsprinciper med avseende på de förfaranden som ska iakttas vid identifiering och förebyggande av intressekonflikter.

Direktionen har dessutom till uppgift att fastställa principer för hur fondens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas i fråga om de målsammanslutningar, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (principer för ägarstyrningen). Av ägarstyrningsprinciperna ska i fråga om målsammanslutningarna på ett allmänt plan framgå vilket samband ägarstyrningen har med placeringsstrategin, förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för placeringsstrategin, förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna samt hur fonden för en dialog med målsammanslutningarna samt med deras övriga aktieägare och intressentgrupper. Fonden ska offentliggöra principerna för ägarstyrningen eller en redogörelse för orsakerna till delvis eller total avvikelse från offentliggörandet.

Vid Statens kärnavfallshanteringsfond finns en placeringsdelegation som med tanke på direktionen utarbetar rådgivande principer att följas vid fondens placeringsverksamhet och vid riskhanteringen för placeringarna samt rekommendationer om utveckling av placeringsverksamheten, fördelning av placeringarna mellan olika placeringsformer, tjänster i anslutning till medelsförvaltningen och sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten. Arbets- och näringsministeriet utser för tre år i sänder en ordförande, en vice ordförande och högst sex andra medlemmar till delegationen. Av medlemmarna ska en företräda arbets- och näringsministeriet, en finansministeriet och högst tre de avfallshanteringsskyldiga. Medlemmarna i delegationen ska ha god sakkunskap om placeringsverksamhet eller riskhantering. Finansinspektionen ska på begäran av arbets- och näringsministeriet avge utlåtande över sakkunskapen om placeringsverksamhet och riskhantering hos de personer som föreslås som medlemmar i placeringsdelegationen. Arbets- och näringsministeriet bestämmer medlemmarnas arvoden.

52 a § (26.3.2021/269) Utlåning av Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar

En avfallshanteringsskyldig vars fonderingsmål har fastställts för de tre följande åren har rätt att mot betryggande säkerheter erhålla lån ur Statens kärnavfallshanteringsfond för tre år i sänder. Den avfallshanteringsskyldige ska meddela om sin avsikt att utnyttja rätten att låna ur fonden senast den dag som fonden uppgivit. Det belopp som är utlånat från fonden till en avfallshanteringsskyldig får uppgå till högst 60 procent av det belopp som fås genom att dennes andel av de kostnader som enligt uppskattning under kalenderåret uppstår för förvaltningen av fonden och skötseln av fondens kapital dras av från den avfallshanteringsskyldiges fastställda fonderingsmål. Om de fonderingsmål som fastställts för de följande tre åren avviker från varandra i fråga om belopp används det fonderingsmål som är det lägsta. Om medel har lånats med stöd av 48 § 2 mom. minskar den avfallshanteringsskyldiges rätt att få lån med motsvarande belopp.

Den avfallshanteringsskyldiges aktieägare har rätt att använda den avfallshanteringsskyldiges rätt enligt 1 mom. till den del som denne inte själv gör det. Det belopp som vid respektive tidpunkt kan utges som lån från fonden till aktieägarna ska lånas ut till de aktieägare som kräver det, vid behov i förhållande till deras aktieinnehav, på det sätt som närmare bestäms av fonden.

Minst 20 procent av fondens tillgångar, som fås genom att de avfallshanteringsskyldigas fonderingsmål enligt kalkylen i 1 mom. och de fonderingsmål som fastställts enligt 43 § 2 mom. 2 punkten räknas samman och att det från denna summa dras av de kostnader som enligt uppskattning under kalenderåret uppstår för förvaltningen av fonden och skötseln av fondens kapital, står till statens förfogande och kan placeras i finska statens skuldförbindelser eller i statsbudgeten överföras från fonden till statsverket på viss tid. Om medel har överförts till statsverket, ska det i statsbudgeten årligen intas ett anslag för återbetalning av de medel som respektive år ska återföras till fonden, och för betalning av en sådan ersättning till fonden som till beloppet motsvarar den i 4 mom. föreskrivna låneräntan, för den tid under vilken medel ur fonden varit överförda till statsverket. Att kravet angående minimiandel uppfylls ska säkerställas kalenderårsvis enligt den situation som råder den 1 april.

När lån med stöd av 1 eller 2 mom. ges från fonden ska lånets ränta bindas vid en referensränta som allmänt noteras på marknaden. Den referensränta som ska tillämpas utökas med en särskild räntemarginal när detta krävs för att värdet på kapitalet i fonden ska kunna bibehållas och avkastningen tryggas.

Närmare bestämmelser om utlåning av medel, den tillämpliga referensräntan på lån och den räntemarginal som ska läggas till den och om andra allmänna villkor för lån samt om överföring av medel till statsverket utfärdas genom förordning av statsrådet.

52 b § (26.3.2021/269) Annan placering av Statens kärnavfallshanteringsfonds tillgångar

Av de tillgångar i Statens kärnavfallshanteringsfond som avses i 52 a § 3 mom. ska minst 20 procent placeras på något annat sätt än det som anges i 52 a § och då ska det ses till att placeringarna är tryggade, ger avkastning och kan omvandlas i pengar samt att de är ändamålsenligt spridda. När det gäller tryggandet av placeringarna ska särskild uppmärksamhet fästas vid att fondens likviditet är tryggad på ett med hänsyn till fondens verksamhet tillräckligt sätt. Att kravet angående minimiandel uppfylls ska säkerställas kalenderårsvis enligt den situation som råder den 1 april.

Fondens tillgångar får dock inte placeras i sådana företags masskuldebrevslån, aktier, andelar, skuldförbindelser eller motsvarande instrument vilkas verksamhetsområde omfattar användningen av kärnenergi. Detta hindrar inte att fondens tillgångar placeras i sådana placeringsfonder som avses i 13 kap. i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller i motsvarande instrument för kollektiva investeringar där andelen placeringar i ovan avsedda företags instrument är liten.

52 c § (26.3.2021/269) Skydd mot risker i anslutning till placeringsverksamheten

Till en avfallshanteringsskyldigs fonderingsmål för kalenderåret läggs en buffert på tre procent. Bufferten täcks i första hand med det överskott som avses i 42 § och den vinst som avses i 51 §. Den avfallshanteringsskyldige ska dessutom till Statens kärnavfallshanteringsfond överlämna säkerheter som uppfyller villkoren enligt 45 § så att det sammanlagda beloppet av säkerheter den sista mars motsvarar bufferten till den del det överförda överskottet och den överförda vinsten inte täcker den. På motsvarande sätt ska de säkerheter som den avfallshanteringsskyldige tidigare överlämnat och som inte längre behövs för täckande av bufferten återlämnas till den avfallshanteringsskyldige senast den första vardagen i april samma kalenderår.

Fonden ska följa utvecklingen av värdet av fondens tillgångar tillräckligt effektivt. Om en avfallshanteringsskyldigs fondandel vid något tillfälle under kalenderåret sjunker mer än fem procent jämfört med fonderingsmålet för kalenderåret, ska den avfallshanteringsskyldige inom en månad från att denne fått uppgift om saken till fonden överlämna säkerheter som uppfyller villkoren enligt 45 § så att det sammanlagda beloppet av dessa säkerheter och de säkerheter som lämnats för täckande av bufferten och det överskott och den vinst som överförts till den tillsammans med det återstående värdet av fondandelen motsvarar fonderingsmålet för kalenderåret.

En avfallshanteringsskyldigs fondandel får vid utgången av kvartalet vara högst tre procent lägre än fonderingsmålet för kalenderåret. Om andelen har minskat mer, ska den avfallshanteringsskyldige inom en månad från att denne fått uppgift om saken till fonden överlämna säkerheter som uppfyller villkoren enligt 45 § så att det sammanlagda beloppet av dessa säkerheter och de säkerheter som lämnats för täckande av bufferten och det överskott och den vinst som överförts till den tillsammans med det återstående värdet av fondandelen motsvarar fonderingsmålet för kalenderåret utökat med bufferten.

Om fonden konstaterar plötsliga och oförutsedda förlustrisker i anslutning till placeringsverksamheten eller sådan exceptionell variation eller osäkerhet hos marknadspriserna som har ökat eller kan öka prisvariationerna, kan fonden kräva att de avfallshanteringsskyldiga inom en månad från det att kravet framställdes till fonden överlämnar säkerheter för tilläggsbufferten. Säkerheterna ska uppfylla villkoren enligt 45 § och deras sammanlagda belopp ska motsvara två procent av fonderingsmålet för kalenderåret. Fonden ska återlämna de säkerheter som överlämnats för tilläggsbufferten till den avfallshanteringsskyldige när fonden bedömer att de inte längre behövs.

Fonden fastställer den buffert och den tilläggsbuffert som en avfallshanteringsskyldig vid respektive tidpunkt har i fonden. På beräkningen av dem tillämpas bestämmelserna i 41 § om beräkning av fondandelen.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid täckande av bufferten och tilläggsbufferten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

52 d § (26.3.2021/269) Tillsyn över placeringsverksamheten

Finansinspektionen utövar tillsyn över utlåningen av medel ur Statens kärnavfallshanteringsfond och fondens övriga placeringsverksamhet, skyddet mot risker i samband med placeringsverksamheten samt över efterlevnaden av bestämmelserna om insiderregister och insideranmälan. Finansinspektionen ska underrätta arbets- och näringsministeriet om brister som den upptäckt vid tillsynen. Bestämmelser om tillsynen finns dessutom i lagen om Finansinspektionen (878/2008).

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om organiseringen av placeringsverksamheten och hanteringen av risker i samband med placeringsverksamheten, innehållet i insideranmälan och sättet att göra insideranmälan samt om innehållet i fondens insiderregister och hur uppgifterna ska registreras.

Bestämmelser om tillsynsavgiften finns i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgifter (1209/2023). (21.12.2023/1210)

53 § (14.12.2017/905) Begränsningar vid återbäring av säkerheter och överskott

Om det då ansvarsbeloppet för det föregående kalenderåret fastställs visar sig att de säkerheter som den avfallshanteringsskyldige överlämnat till staten motsvarar ett större belopp än nämnda ansvarsbelopp förutsätter, ska den överstigande delen återbäras till den avfallshanteringsskyldige före utgången av juni under det löpande kalenderåret, förutsatt att den avfallshanteringsskyldige fullgjort sina skyldigheter beträffande de avgifter som avses i detta kapitel.

53 a § (26.3.2021/269) Finansiering av forsknings- och forskningsinfrastrukturprojekt

Statens kärnavfallshanteringsfond kan bevilja understöd för forskning vars syfte är att främja en säker drift av kärnanläggningar och utvecklingen av kärnavfallshanteringslösningar samt att säkerställa att myndigheter, innehavare av kärnanläggningar och avfallshanteringsskyldiga har tillgång till tillräcklig och heltäckande sakkunskap och annat kunnande på områdena i fråga. Fonden kan dessutom bevilja understöd för forskningsinfrastruktur som främjar sådan forskning och för högre utbildning som främjar målen enligt ovan.

53 b § (26.3.2021/269) Avgifter som ska samlas in hos innehavaren av en kärnanläggning och den avfallshanteringsskyldige

En verksamhetsidkare som har tillstånd att driva en sådan kärnanläggning med stor allmän betydelse som avses i 11 § 2 mom. 1 punkten eller tillstånd att uppföra en sådan kärnanläggning, men som ännu inte har tillstånd att driva anläggningen eller den på vars ansökan statsrådet har fattat ett principbeslut om en sådan kärnanläggning och beslutet är i kraft, men tillstånd att uppföra anläggningen utifrån detta beslut inte har beviljats, är skyldig att till Statens kärnavfallshanteringsfond betala en årlig avgift för finansiering av verksamheten enligt 53 a §. Avgiften bestäms den 1 januari varje år. Om verksamhetsidkaren då innehar ett giltigt principbeslut eller tillstånd att uppföra eller tillstånd att driva en kärnanläggning är verksamhetsidkaren skyldig att betala avgift för året i fråga. Ett meddelande om att ett sådant projekt som avses i ett principbeslut eller ett tillstånd att uppföra en kärnanläggning inte genomförs kan lämnas till arbets- och näringsministeriet före utgången av året, varvid skyldigheten att betala avgift gäller ännu för det följande året.

Beloppet av avgiften enligt 1 mom. är

1) åren 2023–2025 (avgiftsperiod 1) 390 euro för varje megawatt av den nominella termiska effekt som har angetts i tillståndet eller för varje megawatt av den största termiska effekt som har angetts i principbeslutet eller, om tillstånd att uppföra en anläggning har sökts med stöd av principbeslutet, för varje megawatt av den nominella termiska effekt som har angetts i tillståndsansökan,

2) åren 2026–2032 (avgiftsperiod 2)

a) 320 000 euro för varje verksamhetsidkare som enligt 1 mom. är skyldig att betala avgift, samt

b) 285 euro för varje i 1 punkten avsedda megawatt av den termiska effekten.

En verksamhetsidkare för vilken ett ansvarsbelopp har fastställts i enlighet med 43 § 2 mom. är skyldig att till Statens kärnavfallshanteringsfond betala en årlig avgift för finansiering av verksamheten enligt 53 a §. Under avgiftsperiod 1 är avgiften 0,10 procent och under avgiftsperiod 2 är avgiften 0,09 procent av det ansvarsbelopp som fastställts för det år som föregår året i fråga.

När avgiftsperioden i fråga har gått ut, ska oanvända medel återbetalas till de avgiftsskyldiga i relation till de avgifter dessa betalat.

53 c § (26.3.2021/269) Särskild förmögenhet

De avgifter som samlats in i enlighet med 53 b § 1–3 mom. bildar en särskild förmögenhet som ska hållas åtskild från Statens kärnavfallshanteringsfonds övriga tillgångar.

Den särskilda förmögenheten minskas av

1) beviljade understöd till den del de har betalats,

2) de medel som i enlighet med 53 b § 4 mom. har återbetalts till de avgiftsskyldiga,

3) kostnaderna för deponering, skötsel och administrering av förmögenheten,

4) kostnaderna för beredningen av understödsbeslut samt för styrningen och administreringen av de projekt som fått understöd.

Den särskilda förmögenheten ökas utöver avgifterna också av

1) de extraordinära intäkter som fåtts av förmögenheten,

2) beviljade understöd till den del fonden har återkrävt dem,

3) beviljade understöd till den del de inte har använts på grund av förändrade projektkostnader eller av någon annan motsvarande orsak.

53 d § (26.3.2021/269) Beviljande och utbetalning av understöd

Statens kärnavfallshanteringsfond kan årligen bevilja understöd högst till ett belopp som motsvarar den tillgängliga särskilda förmögenheten, till den del förmögenheten inte har bundits genom redan fattade understödsbeslut och det i förmögenheten inte ingår fordringar som uppstått för fonden.

Fonden beslutar på basis av inkomna ansökningar om beviljande av understöd så att de projekt som beviljas understöd är vetenskapligt högtstående och att de som helhet betraktat på ett ändamålsenligt sätt främjar de mål som anges i 53 a §. Företräde ges projekt som bedöms generera sådana forskningsdata som kan utnyttjas på bred front. Innan understöd beviljas ska Strålsäkerhetscentralens utlåtande begäras om projekten. Understöd kan dock inte beviljas projekt som direkt anknyter till i denna lag avsedd tillsyn över användningen av kärnenergi, behandling av tillstånd eller beredning av material i anslutning till ansökan om tillstånd. Ansökningarna om understöd lämnas in till arbets- och näringsministeriet.

Understödet betalas ut på ansökan i efterskott i den takt som projektet framskrider och enligt uppkomna, betalda kostnader. Ansökan lämnas in till arbets- och näringsministeriet.

53 e § (26.3.2021/269) Kompletterande bestämmelser om understöd

I fråga om understöd tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001).

Statens kärnavfallshanteringsfond fattar i statsunderstödslagen avsedda beslut om beviljande, utbetalning och återkrav av statsunderstöd och har hand om de ärenden som gäller sökande av ändring i statsbidragsmyndighetens beslut. I övrigt sköter arbets- och näringsministeriet de uppgifter som i statsunderstödslagen föreskrivs för statsbidragsmyndigheten.

54 § (25.3.2011/269) Den högsta ledningen och tillsynen på kärnenergiområdet

Den högsta ledningen och tillsynen på kärnenergiområdet ankommer på arbets- och näringsministeriet.

Om det inte föreskrivs annat i någon annan lag eller förordning är arbets- och näringsministeriet den behöriga myndighet i Finland som avses i Euratomfördraget.

Arbets- och näringsministeriet ska sörja för att det görs en självutvärdering av det nationella ramverket för kärnsäkerhet vart tionde år samt inbjuda till en internationell inbördes granskning av det nationella ramverket för kärnsäkerhet. Strålsäkerhetscentralen ska sörja för självutvärderingen av sin egen verksamhet på kärnsäkerhetsområdet. Arbets- och näringsministeriet ska dessutom sörja för inbjudan till en internationell inbördes granskning av kärnanläggningars kärnsäkerhet, om det inträffar en olycka som har betydande konsekvenser ur strålskyddets och kärnsäkerhetens synvinkel. (14.12.2017/905)

Arbets- och näringsministeriet ska sörja för att det görs en självutvärdering av det nationella ramverket och det nationella programmet för kärnavfallshanteringen och av genomförandet av programmet samt sörja för inbjudan till en internationell inbördes granskning av det nationella ramverket, av den behöriga tillsynsmyndigheten och av det nationella programmet. Strålsäkerhetscentralen ska sörja för självutvärderingen av sin egen verksamhet på kärnavfallshanteringsområdet. (28.6.2013/499)

54 a § (14.12.2017/905) Självutvärderingar och internationella inbördes granskningar

Det nationella system som består av en nationell ram för kärnsäkerhet och av en nationell ram för kärnavfallshantering ska genomgå en självutvärdering och det ska inbjudas till en internationell inbördes granskning av systemet.

En nationell självutvärdering ska göras

1) av den nationella ramen för kärnsäkerhet och lagstiftningshelheten om kärnsäkerhet vart tionde år,

2) av ett specifikt tema på området kärnsäkerhet vart sjätte år,

3) om det inträffar en olycka vars konsekvenser är betydande ur kärnsäkerhetens eller strålskyddets synvinkel,

4) av den nationella ramen för kärnavfallshantering och lagstiftningshelheten om kärnavfallshanteringen vart tionde år, samt

5) av det nationella programmet för kärnavfallshantering samt genomförandet av programmet vart tionde år.

Det ska inbjudas till en internationell inbördes granskning

1) av den nationella ramen för kärnsäkerhet vart tionde år,

2) av ett specifikt tema på området kärnsäkerhet vart sjätte år,

3) av den nationella ramen för kärnavfallshantering samt av det nationella programmet för kärnavfallshantering vart tionde år, samt

4) av kärnsäkerheten vid kärnanläggningar om det inträffar en olycka vars konsekvenser är betydande ur kärnsäkerhetens eller strålskyddets synvinkel.

55 § Tillsynsmyndighet

Övervakningen av säkerheten vid användning av kärnenergi ankommer på strålsäkerhetscentralen. Centralen har dessutom till uppgift att sörja för övervakningen av skydds- och beredskapsarrangemangen samt utöva sådan tillsyn över användningen av kärnenergi som behövs för att förhindra spridning av kärnvapen.

För de uppgifter som nämns i 1 mom. ska Strålsäkerhetscentralen särskilt (23.5.2008/342)

1) delta i behandlingen av de tillståndsansökningar som avses i denna lag;

2) utöva tillsyn över iakttagandet av tillståndsvillkoren samt uppställa detaljerade krav på den verksamhet som avses i tillståndet;

3) meddela allmänna säkerhetsföreskrifter enligt 7 q § och ställa detaljerade säkerhetskrav enligt 7 r §; (22.5.2015/676)

4) vid behov utfärda detaljerade föreskrifter och övervaka att dessa följs; (23.5.2008/342)

5) uppställa behörighetsvillkor för de personer som deltar i användningen av kärnenergi och kontrollera att villkoren uppfylls;

6) ge andra myndigheter sakkunnighjälp;

6 a) verka som den behöriga myndighet som förutsätts i det direktiv som nämns i 21 § 1 mom.7 punkten, (29.12.1994/1420)

7) bedriva sådan forskning och utvecklingsverksamhet som behövs med tanke på tillsynen och delta i det internationella samarbetet på området; samt

8) göra sådana framställningar och avge sådana utlåtanden som tillsynen ger anledning till;

9) samarbeta också med andra staters tillsynsmyndigheter i frågor som gäller kärnsäkerheten vid kärnanläggningar;

10) sörja för att en nationell tematisk självutvärdering av kärnanläggningars kärnsäkerhet ordnas vart sjätte år kring något specifikt tema på kärnsäkerhetsområdet.

Strålsäkerhetscentralen skall även avgöra de tillståndsansökningar som enligt denna lag skall behandlas av centralen samt se till att skadeståndsansvaret med tanke på kärnskada är ordnat på föreskrivet sätt.

Strålsäkerhetscentralen kan på begäran av den som planerar att använda kärnenergi granska de planer som denne uppgjort och ufärda preliminära anvisningar om vad som skall beaktas i planen i fråga om säkerheten samt skydds- och beredskapsarrangemangen.

Efter det att riksdagen har beslutat att ett principbeslut om uppförande av en kärnanläggning med stor allmän betydelse ska förbli i kraft får Strålsäkerhetscentralen på begäran av den som fått det positiva principbeslutet granska kärnanläggningen och systemen, granska och godkänna planerna för anordningarna och konstruktionerna samt kontrollera och övervaka tillverkningen av enskilda anordningar och konstruktioner. På det område där en kärnanläggning ska bli uppförd får dock inte några arbeten på konstruktioner som påverkar kärnsäkerheten inledas innan tillstånd att uppföra anläggningen har beviljats. Konstruktioner och anordningar som kontrollerats och godkänts av Strålsäkerhetscentralen får användas vid byggandet av en kärnanläggning endast om de överensstämmer med tillståndet att uppföra anläggningen. (29.6.2012/410)

56 § Delegationer

1 mom. har upphävts genom L 23.5.2008/342. (23.5.2008/342)

För förberedande handläggning av ärenden som gäller säkerheten vid användning av kärnenergi finns i anslutning till strålsäkerhetscentralen en delegation som tillsätts av statsrådet.

För handläggning av ärenden som gäller skyddsarrangemangen vid användning av kärnenergi finns i anslutning till Strålsäkerhetscentralen en delegation som tillsätts av statsrådet. (23.5.2008/342)

Närmare bestämmelser om de delegationer som avses i denna paragraf utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

57 § Annan lagstiftning

Ett i denna lag nämnt tillstånd befriar inte tillståndshavaren från att uppfylla de krav och iaktta de bestämmelser som ingår i annan lagstiftning och som gäller verksamheten.

58 § (23.5.2008/342) Byggande samt planering av markanvändningen

Angående planeringen av markanvändningen i fråga om ett område som är avsett att utgöra förläggningsplats för en kärnanläggning gäller vad som föreskrivs någon annanstans i lag. Innan detaljplan utarbetas för det område som är avsett att utgöra förläggningsplats och före godkännandet av en sådan plan där området har reserverats för uppförande av en kärnanläggning ska Strålsäkerhetscentralens utlåtande inhämtas.

I fråga om uppförande av en kärnanläggning gäller vad som föreskrivs någon annanstans i lag. Utan hinder av ovanstående har Strålsäkerhetscentralen rätt att i den omfattning dess tillsynsuppgift enligt 55 § 1 mom. kräver det, och efter att i förekommande fall ha hört andra myndigheter, utfärda sådana närmare föreskrifter om byggande som följer av särskilda krav i de allmänna principer som nämns i 6 och 7 § och av internationella konventionsförpliktelser mot spridningen av kärnvapen som är bindande för Finland.

59 § Skydd i arbetet

Den som erhållit tillstånd att använda kärnenergi skall sörja för arbetstagarnas säkerhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag. I fråga om arbetarstagarnas säkerhet gäller dessutom vad som bestäms särskilt. (23.8.2002/742)

Om skyddet av arbetet förutsätter att de särskilda kraven på säkerhet vid användning av kärnenergi beaktas, ankommer det på Strålsäkerhetscentralen att meddela behövliga föreskrifter och övervaka att de iakttas. (23.5.2008/342)

60 § (14.12.2017/905) Tryckbärande anordningar

Strålsäkerhetscentralen utövar tillsyn över följande tryckbärande anordningar i kärnanläggningar:

1) tryckbärande anordningar i vilka en driftstörning kan orsaka ett radioaktivt utsläpp (kärnteknisk tryckbärande anordning), samt

2) andra tryckbärande anordningar i kärnanläggningar än de som avses i 1 punkten och som har klassificerats som anordningar som ska övervakas på grund av deras betydelse för säkerheten (vanlig tryckbärande anordning).

Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, tillämpas lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) på de tryckbärande anordningarna i kärnanläggningar.

Med avvikelse från lagen om tryckbärande anordningar gäller följande i fråga om de tryckbärande anordningarna i kärnanläggningar:

1) tillsynsmyndighet är Strålsäkerhetscentralen,

2) tillståndshavaren ska anmäla en tryckbärande anordning till Strålsäkerhetscentralen för registrering,

3) på den tryckbärande anordningen eller på dess märkskylt görs inte någon märkning om den tryckbärande anordningens registernummer eller tidpunkt för följande periodiska besiktning.

På tillståndshavarens skyldigheter tillämpas bestämmelserna om ägarens och innehavarens skyldigheter i lagen om tryckbärande anordningar. På idrifttagningsbesiktningen tillämpas bestämmelserna om första periodiska besiktning i lagen om tryckbärande anordningar.

60 a § (14.12.2017/905) Övervakning och besiktning av tryckbärande anordningar, konstruktioner och mekaniska anordningar

Strålsäkerhetscentralen godkänner tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar för uppgiften samt besiktningsorgan, provningsorgan och certifieringsorgan för att utföra uppgifter inom tillsynen över tryckbärande anordningar, stål- och betongkonstruktioner samt mekaniska anordningar i kärnanläggningar i den omfattning som centralen anger. Strålsäkerhetscentralen utövar tillsyn över verksamheten hos tillverkaren, besiktningsorganen, provningsorganen och certifieringsorganen.

En förutsättning för att ett besiktnings-, provnings- eller certifieringsorgan ska kunna godkännas för sin tillsynsuppgift är att besiktningsorganet, provningsorganet eller certifieringsorganet är oberoende i sin verksamhet och ekonomi och att det har en ansvarsförsäkring. Dessutom ska tillverkare, besiktningsorgan, provningsorgan och certifieringsorgan ha ett utvecklat kvalitetssystem, yrkeskunnig och erfaren personal samt sådana metoder och anordningar och sådan utrustning som tillverkningen och verksamheten kräver och som har validerats på adekvat sätt. Närmare bestämmelser om det förfarande för godkännande som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en tillverkare av tryckbärande anordningar eller ett besiktningsorgan, provningsorgan eller certifieringsorgan inte längre uppfyller villkoren för godkännande eller om tillverkaren eller organet på ett väsentligt sätt har försummat eller överträtt en skyldighet eller en inskränkning som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller en bestämmelse i beslutet om godkännande och trots anmärkningar och varningar inte har avhjälpt bristerna i verksamheten kan Strålsäkerhetscentralen återkalla godkännandet. Om det är motiverat för tryggande av säkerheten, kan Strålsäkerhetscentralen, efter att ha gett den berörda organisationen eller organet möjlighet att bli hörd, ändra de krav och villkor som ställts i beslutet om godkännande.

Strålsäkerhetscentralen anger vilka kärntekniska tryckbärande anordningar som är av mindre betydelse med tanke på säkerheten och vars tillverkare och provningsorgan inte behöver godkännande för uppgifterna enligt 1 mom. samt på motsvarande grunder de stål- och betongkonstruktioner och mekaniska anordningar vars provningsorgan inte behöver godkännande för sin uppgift enligt 1 mom. I fråga om dessa ska Strålsäkerhetscentralen ställa behövliga krav på tillverkarnas och provningsorgans kompetens. Tillståndshavaren ska kunna påvisa att kraven uppfylls.

Strålsäkerhetscentralen kan av en erkänd tredjepartsorganisation som övervakar tillverkningen av en kärnteknisk tryckbärande anordning som är viktig för kärnsäkerheten att organisationen har behörighet som anmält organ eller någon annan motsvarande lämplig behörighet.

Ett besiktningsorgan ska vid utförande av offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag iaktta bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på anställda hos besiktningsorganet när de utför uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

61 § Strålskydd, transport av kärnämne och ansvar för kärnskada

Utöver vad som stadgas i denna lag gäller angående strålskydd samt transport av kärnämne och kärnavfall vad som därom stadgas särskilt.

Angående ansvaret för kärnskada gäller vad som därom stadgas särskilt.

62 § Samarbete mellan myndigheterna

Då ett ärende som föreligger för avgörande hos en myndighet kan inverka på säkerheten vid användningen av kärnenergi, skall strålsäkerhetscentralens utlåtande i ärendet inhämtas innan det avgörs.

63 § Tillsynsbefogenheter

För den övervakning som förutsätts i denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser samt i de internationella avtal på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland har strålsäkerhetscentralen rätt att

1) inspektera och följa den verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 1–6 punkten och 2 mom. 2 punkten och att i detta syfte få tillträde till en plats där sådan verksamhet utövas samt att där utföra de mätningar som övervakningen förutsätter, att ta och erhålla prov samt att installera de anordningar som övervakningen förutsätter; (23.5.2008/342)

2) förplikta den som ansöker om tillstånd att bereda Strålsäkerhetscentralen tillträde till den plats där i 2 § 1 mom. 1–6 punkten nämnd verksamhet enligt ansökan ska utövas, för att där utföra inspektioner och mätningar samt ta prov; (23.5.2008/342)

3) fordra att kärnbränsle eller sådana konstruktioner eller anordningar som är avsedda som komponenter i en kärnanläggning framställs på ett sätt som godkänts av strålsäkerhetscentralen och förplikta tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd att bereda centralen tillfälle att i tillräcklig omfattning granska framställningen av bränsle och av dylika konstruktioner eller anordningar;

4) erhålla de uppgifter som centralen behöver samt att för granskning få sådana planer och avtal samt deras grunder som ansluter sig till framställning, kvalitetskontroll eller hantering av kärnämne, kärnavfall eller kärnanläggning samt dess konstruktioner och anordningar, samt av ämnen, anordningar och aggregat som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten; (23.5.2008/342)

5) förplikta den som bedriver i 2 § 1 eller 2 mom. nämnd verksamhet att avge rapporter i enlighet med fastställda formulär och att lämna andra behövliga upplysningar och anmälningar samt att sköta materialbokföring och driftsbokföring i enlighet med fastställda formulär, och att granska sådan bokföring; (23.5.2008/342)

6) utfärda sådana åtgärdsförbud för fastighet som är nödvändiga för tryggande av säkerheten, då det på fastigheten finns utrymmen som avses i 3 § 5 punkten underpunkt b, (30.6.2000/738)

7) för övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen få tillträde till platser där sådan verksamhet enligt 2 § 1 eller 2 mom. bedrivits där kärnämnen eller malmer använts liksom att där utföra sådana mätningar som övervakningen förutsätter, att ta och erhålla prov samt att installera de anordningar som övervakningen förutsätter; (23.5.2008/342)

8) för övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen ta omgivningsprov och använda utrustning för detektering och mätning av strålning så att det kan säkerställas att verksamhet enligt 2 § 1 eller 2 mom. inte bedrivs utan tillstånd och att de uppgifter som lämnats är riktiga; (29.6.2012/410)

9) undersöka en sådan händelse eller ett sådant förfarande vid användningen av kärnenergi som avviker från det normala och som har eller kan ha väsentlig betydelse för säkerheten vid användning av kärnenergi; den som utför undersökningen får även höra andra personer än sådana som är anställda hos tillståndshavaren, som har del i den sak som undersöks eller som annars har kännedom om saken. (29.6.2012/410)

Övervakningsbefogenheterna enligt 1 mom. gäller dock inte en lokal som används som bostad. (30.6.2000/738)

Vad som bestäms i 1 mom. 1, 2, 5, 7 och 8 punkten gäller även, i den omfattning som de för Finland förpliktande avtalen för fredlig användning av kärnenergi, som satts i kraft genom lag, samt avtalet om genomförande av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (FördrS 55/1995) och överenskommelsen med Amerikas förenta stater om samarbete rörande fredlig användning av kärnenergi (FördrS 37/1992), sådana av Finlands regering godkända inspektörer från Internationella atomenergiorganet och Europeiska atomenergigemenskapen samt andra personer som i närvaro av en representant för strålsäkerhetscentralen utför i avtalen nämnd övervakning. (30.6.2000/738)

Tillståndshavaren skall sörja för att den skyldighet att lämna information som avses i VII kapitlet i Euratomfördraget fullgörs och hålla sådan materialbokföring samt driftsbokföring som fördraget förutsätter. Tillståndshavaren skall i den omfattning som tillsynen förutsätter tillåta att de inspektörer som avses i 81 artikeln i fördraget får tillträde till de anläggningar och ställen i dennes besittning som inspektionen gäller. (29.12.1994/1420)

64 § Nödvändiga ändringar i kärnanläggnings konstruktion och drift

Upptäcks vid inspektion som företas av strålsäkerhetscentralen eller eljest att det för tryggandet av säkerheten vid användning av kärnenergi, upprätthållandet av vederbörliga skydds- och beredskapsarrangemang eller uppfyllandet av Finlands internationella avtalsförpliktelser på kärnenergiområdet är nödvändigt att företa ändringar i en kärnanläggnings konstruktion eller i verksamhet som ansluter sig till uppförandet och driften av en kärnanläggning, skall strålsäkerhetscentralen, efter att ha hört tillståndshavaren, ålägga denne att inom utsatt tid företa de nödvändiga ändringarna.

Strålsäkerhetscentralen skall, innan den i enlighet med 1 mom. förordnar om tryggandet av säkerheten vid användningen av kärnenergi, inhämta utlåtande av den i 56 § 2 mom. nämnda delegationen, om inte den ändring som förordnandet gäller skall anses vara av ringa ekonomisk betydelse eller inte tåla uppskov.

65 § Avhjälpande av brister och missförhållanden

Har vid användningen av kärnenergi inte iakttagits i denna lag ingående eller med stöd därav utfärdade stadganden, bestämmelser eller tillståndsvillkor som rör säkerheten eller skydds- eller beredskapsarrangemangen, skall strålsäkerhetscentralen efter att ha hört tillståndshavaren utfärda anvisningar för avhjälpande av bristerna eller missförhållandena och samtidigt ålägga denne att inom utsatt tid vidta de åtgärder som krävs.

Vad som bestäms ovan ska även tillämpas om bristen eller missförhållandet är en följd av underlåtenhet att iaktta andra bestämmelser i denna lag eller bestämmelser, föreskrifter eller tillståndsvillkor som meddelats med stöd av den. Bestämmelser om behörig myndighet i här nämnda fall utfärdas genom förordning av statsrådet. (23.5.2008/342)

66 § Användning av tvångsmedel i vissa fall

En myndighet kan förstärka sitt i 64 eller 65 § nämnda förordnande med vite eller äventyr att verksamheten avbryts eller begränsas eller att myndigheten låter vidta den försummade åtgärden på den försumliges bekostnad. Kostnaderna för åtgärd som myndigheten låtit vidta betalas på förhand av statens medel och får indrivas hos den försumlige på det sätt som stadgas i 2 mom.

Avgifter som avses i 42 § 1 mom., 44 § 4 mom. och 49 § 2 mom. samt i 50 § 2 mom. nämnd ränta och ersättning får indrivas hos den avfallshanteringsskyldige utan dom eller utslag i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningväg (367/61).

67 § (23.5.2008/342) Avbrytande eller begränsande av verksamheten

Strålsäkerhetscentralen kan, efter att ha hört tillståndshavaren, avbryta verksamheten eller begränsa den, om en brist eller ett missförhållande som avses i 64 eller 65 § medför omedelbar fara eller det annars finns motiverad anledning att misstänka att verksamheten medför sådan fara. Verksamheten kan avbrytas eller begränsas till dess att orsaken till förordnandet inte längre finns. Strålsäkerhetscentralen har samma rätt, om tillsynen enligt denna lag annars inte kan genomföras eller om tillståndshavaren låter bli att följa de föreskrifter som Strålsäkerhetscentralen meddelat och som baserar sig på denna lag eller på bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller om tillståndshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter enligt atomansvarighetslagen.

68 § Handräckning och beslag

Polisen skall vid behov lämna handräckning i ärenden som gäller tillsynen över iakttagandet av denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser.

Behörig polismyndighet har befogenhet att på begäran av arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen företa husrannsakan eller kroppsvisitation för att eftersöka

1) sådan i 22 § nämnd kärnanläggning i transportmedel som någon uppfört eller använt,

2) i denna lag nämnd malm, innehållande uran eller torium, som någon producerat, infört till landet eller försökt utföra från landet,

3) kärnämne eller kärnavfall som någon framställt, innehaft, producerat, överlåtit, hanterat, använt, lagrat, infört till landet eller försökt utföra från landet, samt

4) ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial på kärnenergiområdet som någon innehaft, tillverkat, monterat, överlåtit, infört till landet eller försökt utföra från landet,

om detta har skett i strid med denna lag, samt befogenhet att förordna att kärnanläggning eller transportmedel där den finns och ovan nämnda malmer, kärnämnen, kärnavfall, ämnen, anordningar, aggregat eller informationsmaterial ska tas i beslag. Beslaget gäller till dess ett med stöd av 73 § väckt ärende om förverkande av det som tagits i beslag har blivit slutligt avgjort eller domstolen eller polismyndigheten på framställning av den myndighet som begärt handräckning förordnar något annat.

I fråga om husrannsakan, kroppsvisitation och beslag tillämpas i övrigt tvångsmedelslagen. (30.12.2013/1148)

68 a § (29.12.1994/1420) Handräckning då det gäller iakttagande av Euratomfördraget

Om malmer som innehåller uran eller torium eller kärnämnen som tillståndshavaren har i sin besittning, med stöd av Euratomfördraget ska fråntas tillståndshavaren eller om sanktioner som gäller tillståndshavaren och som har utfärdats med stöd av kapitel VII i nämnda fördrag ska verkställas och tillståndshavaren inte har iakttagit de bestämmelser som getts om verkställighet, ska polismyndigheten på begäran av den behöriga myndigheten i Finland vid behov ge handräckning för att ovan nämnda åtgärder ska kunna vidtas. Vid behov ska husrannsakan eller kroppsvisitation företas på begäran av den behöriga myndigheten för att de ovan nämnda ämnena ska kunna hittas och tas i förvar av myndigheten. (23.5.2008/342)

På åtgärder som avses i 1 mom. ska tvångsmedelslagen tillämpas om inte något annat följer av Euratomfördraget. (22.7.2011/861)

69 § (21.4.1995/593) Hänvisningsbestämmelser om straff (24.5.2002/415)

Om straff för användning av kärnenergi på ett sådant sätt att gärningen är ägnad att framkalla allmän fara för liv eller hälsa stadgas i 34 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ strafflagen.

Om straff för verksamhet som strider mot 4 § i denna lag stadgas i 34 kap. 6-8 §§ strafflagen.

Bestämmelser om straff för brott som gäller anskaffning, innehav eller tillverkning av ämnen, anordningar, formler eller ritningar för tillverkning av en kärnladdning som hänför sig till kärnladdningsbrott finns i 34 kap. 9 § i strafflagen. (14.11.2008/725)

Om straff för miljöförstöring som strider mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser stadgas i 48 kap. 1-4 §§ strafflagen.

Om straff för straffbar användning av kärnenergi i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den bestäms i 44 kap. 10 § strafflagen (39/1889). (24.5.2002/415)

70 § (21.4.1995/593)

70 § har upphävts genom L 21.4.1995/593.

71 § (21.4.1995/593)

71 § har upphävts genom L 21.4.1995/593.

72 § (24.5.2002/415)

72 § har upphävts genom L 24.5.2002/415.

73 § Förverkandepåföljd

En kärnladdning, ett kärnämne eller kärnavfall som har använts för att begå brott som avses i 69 § 1–4 mom. samt en anordning eller ett ämne eller formler eller ritningar som avses i 69 § 3 mom. skall dömas förverkade till staten. (24.5.2002/415)

Med anledning av ett i 44 kap. 10 § 1 mom. 1 punkten strafflagen avsett brott som gäller användning av kärnenergi utan tillstånd skall

1) kärnanläggning som uppförts eller drivits,

2) gruva eller malmanrikningsverk som inlett sin verksamhet och där producerad malm som innehåller uran eller torium, (25.3.2011/269)

3) kärnämne eller kärnavfall som framställts, innehafts, producerats, överlåtits, behandlats, använts, lagrats eller transporterats eller förts till eller från landet och malm, innehållande uran eller torium, som förts till eller från landet, samt (23.5.2008/342)

4) ämnen, anordningar, aggregat och informationsmaterial på kärnenergiområdet som innehafts, framställts, monterats, överlåtits eller förts till eller från landet,

dömas förverkade till staten, om kärnenergilagen eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den har överträtts.

Dessutom skall 10 kap. strafflagen (39/1889) iakttas i tillämpliga delar. (26.10.2001/880)

74 § (13.5.2011/483) Väckande av åtal

Åklagaren får inte väcka åtal för brott som nämns i 69 § förrän han eller hon i ärendet har inhämtat Strålsäkerhetscentralens utlåtande. Om ett brott som avses i 44 kap. 10 § i strafflagen har begåtts i en sådan verksamhet som övervakas av arbets- och näringsministeriet, ska utlåtande inhämtas av arbets- och näringsministeriet.

75 § (26.3.2021/269) Sökande av ändring och verkställighet av beslut

Omprövning av ett besiktningsorgans beslut får begäras. Bestämmelser om begäran av om-prövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Den lagen tillämpas dock på ändringssökande endast om inte något annat följer av Euratomfördraget.

Om statsrådet har fattat ett principbeslut med stöd av 11 § eller ett beslut med stöd 46 §, får det inte överklagas genom besvär.

På besvärsrätten i fråga om sådana beslut av statsrådet som gäller verksamhet enligt 2 § 1 mom. 2 punkten och på vilka gruvlagen tillämpas ska dock bestämmelserna om besvärsrätt i 165 § i gruvlagen tillämpas.

Omprövning av Statens kärnavfallshanteringsfonds beslut om uttag av i 53 b § avsedd avgift får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. På sökande av ändring i beslut som Statens kärnavfallshanteringsfond fattat med stöd av 53 d § tillämpas 34 och 35 § i statsunderstödslagen.

I fråga om sökande av ändring i beslut som Statens kärnavfallshanteringsfond fattat ska fonden innan ett ärende som gäller begäran om omprövning avgörs eller bemötande avges i ett besvärsärende begära ett utlåtande av arbets- och näringsministeriet.

Beslut som meddelats med stöd av 42 §, 43 § 2 eller 3 mom., 44 eller 47 §, 49 § 1 mom., 63 § 1 mom. 5 punkten, 66 eller 68 § samt beslut som gäller en sak om vilken det föreskrivs i 52 a § 1–3 mom., 52 b, 52 c och 53 b § får verkställas trots att ändring har sökts. I ett beslut som meddelats med stöd av 65 § får det bestämmas att beslutet får verkställas trots att ändring har sökts.

75 a § (13.8.2004/769) Besvärsrätt över tillstånd att uppföra kärnanläggning

Utöver vad som ovan föreskrivs om sökande av ändring, har också en registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, rätt att anföra besvär över de statsrådsbeslut om tillstånd att uppföra kärnanläggning som avses i 18 och 19 §.

76 § (23.5.2008/342) Anmälningsskyldighet för den som befriats från tillståndsplikt samt användning av kärnenergi utan tillstånd

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att verksamhet för vilken med stöd av 2 § 3 mom. tillstånd inte krävs ska anmälas skriftligen till arbets- och näringsministeriet eller Strålsäkerhetscentralen.

Vad som i denna lag bestäms om tillståndshavarens skyldigheter och en myndighets övervaknings- och tvångsmedel med avseende på tillståndshavaren tillämpas även på den som förfar i strid med förbudet i 8 § 1 mom. eller den som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 2 mom. 2 punkten.

77 § (23.5.2008/342) Avgifter

Bestämmelser om de avgiftsbelagda myndighetsprestationer som avses i denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

78 § (21.5.1999/635) Tystnadsplikt

Den som i samband med verksamhet som avses i denna lag fått uppgifter som ingår i sådant informationsmaterial som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten, får inte röja uppgifterna för utomstående. Tystnadsplikten omfattar även uppgifter om planer som gäller i 7 § nämnda skyddsarrangemang och material som uppkommit vid beredningen av dem samt uppgifter om handlingar som utarbetats med stöd av planerna, om röjande av dessa uppgifter för utomstående kan äventyra avsikten med skyddsarrangemangen. (23.5.2008/342)

Den som i sin besittning har sådana uppgifter som avses i 1 mom. ska skydda uppgifterna så att utomstående inte obehörigen kan få dem i sin besittning. Strålsäkerhetscentralen utfärdar föreskrifter om de metoder som ska användas för att skydda uppgifterna. (25.3.2011/269)

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt denna paragraf döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

79 § (23.5.2008/342)

79 § har upphävts genom L 23.5.2008/342.

80 § Ämne, föremål eller informationsmaterial som omhändertagits av myndighet

Om ämnen, föremål eller informationsmaterial som nämns i 2 § 1 mom. 3–6 punkten påträffas och ägaren eller innehavaren till dem inte går att finna, tillhör de staten. (23.5.2008/342)

I 1 mom. nämnt ämne, föremål eller informationsmaterial samt kärnanläggning eller ämne, föremål eller informationsmaterial, som med stöd av stadgandena i denna lag omhändertas av eller hamnar hos en myndighet, skall förvaras på det sätt som förutsätts i 6 §. Beslagtagen kärnanläggning eller beslagtaget transportmedel, i vilket den befinner sig, samt annat beslagtaget föremål, ämne eller informationsmaterial skall dessutom, förseglade av myndigheten, förvaras på en säker plats på ägarens eller innehavarens bekostnad.

81 § (23.5.2008/342)

81 § har upphävts genom L 23.5.2008/342.

82 § (23.5.2008/342) Bemyndigande att utfärda förordning

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

1) förfarandet för ansökan om ett förhandsbesked enligt 3 kap.,

2) ansökan om statsrådets principbeslut enligt 4 kap., de utredningar som ska bifogas ansökan och om handläggningen av ansökan,

3) förfaranden som ska följas vid planeringen och verkställandet av kärnavfallshanteringen enligt 6 kap.,

4) förfaranden för reservering av medel för kostnader för kärnavfallshanteringen i enlighet med 7 kap.,

5 punkten har upphävts genom L 26.3.2021/269. (26.3.2021/269)

6) förfaranden för övervakning av säkerheten enligt denna lag, särskilt vid

a) uppförande, idrifttagning, drift och nedläggning av kärnanläggningar, (14.12.2017/905)

b) överlåtelse av kärnmaterial och kärnavfall från en innehavare till en annan,

c) införsel, utförsel och transport av kärnmaterial och kärnavfall inklusive transitering, samt vid

d) verkställande av sådan kontroll av kärnmaterial som är nödvändig för förhindrande av spridningen av kärnvapen samt annan tillsyn över användningen av kärnenergi på det sätt som de internationella fördrag till vilka Finland anslutit sig förutsätter,

7) den kompetens som krävs av den ansvarige föreståndare som avses i 7 k § samt om den driftorganisation för kärnanläggningen som avses i 20 § 1 mom., samt om

8) vilka uppgifter som ska tillställas tillsynsmyndigheten i de fall där användningen av kärnenergi har befriats från tillståndsplikt eller när en sådan åtgärd eller ändring vidtas som gäller tillståndpliktig verksamhet och för vilken inget särskilt tillstånd behöver sökas enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av den, (10.6.2011/622)

9) ansökan om tillstånd för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet och om handläggning av ansökan samt om de uppgifter som ska framgå av tillståndsbeslutet och om lämnande av information om det, (22.5.2015/676)

10) begränsning av strålexponering och utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnanläggning samt om begränsning av strålexponering och utsläpp av radioaktiva ämnen från sådan gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som avses i denna lag, (22.5.2015/676)

11 punkten har upphävts genom L 11.12.2020/964. (11.12.2020/964)

12) tidpunkten då ledningsansvaret för en räddningsoperation som en olyckssituation kräver inom anläggningsområdet övergår till räddningsmyndigheten i fråga. (22.5.2015/676)

83 § Lagens ikraftträdande

Denna lag, nedan den nya lagen, träder i kraft den 1 mars 1988. Genom den upphävs atomenergilagen av den 25 oktober 1957 (356/57), nedan den gamla lagen, jämte senare ändringar och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser samt lagen den 20 december 1963 om förbud mot vissa kärnsprängningar (587/63).

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

84 § Övergångsstadganden

På sådana ansökningar om tillstånd som är anhängiga då den nya lagen träder i kraft skall denna tillämpas.

Med stöd av 3 § i den gamla lagen meddelat byggnadstillstånd anses ha givits enligt den nya lagen. Övriga med stöd av den gamla lagen meddelade tillstånd anses ha givits enligt den nya lagen. De upphör likväl att gälla senast efter fem år från den nya lagens ikraftträdande.

Har vid meddelandet av tillstånd som beviljats med stöd av den gamla lagen ansetts att tillståndet omfattar verksamhet för vilken, med avvikelse från stadgandena i den gamla lagen, byggnads- eller driftstillstånd fordras med stöd av den nya lagen, och har i tillståndet nämnd verksamhet inletts senast fem år efter den nya lagens ikraftträdande, anses i den nya lagen angivet byggnadstillstånd eller driftstillstånd ingå i ovan nämnda tillstånd som meddelats med stöd av den gamla lagen.

Den som utövar i 2 § 1 mom. i den nya lagen nämnd verksamhet när den nya lagen träder i kraft skall ansöka om sådant tillstånd som förutsätts i den nya lagen inom sex månader från lagens ikraftträdande, såvida annat inte följer av 2 eller 3 mom.

Då den nya lagen träder i kraft upphör villkoren och bestämmelserna i de med stöd av den gamla lagen meddelade tillstånden att gälla till den del de strider mot den nya lagen eller med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser. Reserveringsåtgärder som vidtagits i enlighet med tillståndsvillkor eller tillståndsbestämmelser med stöd av 5 § i den gamla lagen förblir likväl, utan hinder av det ovan sagda, i kraft under högst två år, räknat från den nya lagens ikraftträdande, och på det sätt som genom förordning närmare stadgas om verkställigheten av 7 kap. i den nya lagen.

Har i beslut som meddelats med stöd av den gamla lagen tillåtits upplagring av använt kärnbränsle på en kärnanläggnings anläggningsplats eller behandling, lagring eller förvaring på anläggningsplatsen av annat kärnavfall än sådant som ingår i använt kärnbränsle, på ett sätt som avses bli bestående, kan tillstånd till uppförande av dylik i 11 § i den nya lagen nämnd kärnanläggning beviljas utan hinder av vad som stadgas i 18 § 1 punkten i den nya lagen.