1 § (11.3.2011/226) Tillämpningsområde

På begränsning av export, förmedling, transitering och överföring av produkter med dubbel användning (exportkontroll) tillämpas denna lag, om inte något annat följer av någon annan lag, av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning), nedan rådets förordning, eller av rådets gemensamma åtgärd 2000/401/Gusp om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med viss slags militär slutanvändning, nedan rådets gemensamma åtgärd.

2 § (27.10.2000/891) Produkter med dubbel användning

I denna lag avses med produkter med dubbel användning produkter, teknologi, tjänster och andra nyttigheter som vid sidan av sin normala civila användning eller tillämpning kan användas i syfte att utveckla eller tillverka massförstörelsevapen eller robotsystem för framförande av sådana till ett mål eller i syfte att främja den allmänna militära potentialen.

3 § (11.3.2011/226) Tillståndsplikt

Export av sådana produkter med dubbel användning som med stöd av rådets förordning, rådets gemensamma åtgärd eller denna lag omfattas av kontroll är tillåten endast med Europeiska unionens generella tillstånd eller utrikesministeriets individuella, globala eller generella tillstånd.

Tillstånd krävs för förmedlingstjänster som avser produkter med dubbel användning som är förtecknade i bilaga I till rådets förordning, om förmedlaren har fått ett meddelande av utrikesministeriet om att produkterna som förmedlas är eller kan vara helt eller delvis avsedda för något av de syften som anges i artikel 4.1 eller 4.2 i rådets förordning. Om en förmedlare känner till eller har skäl att misstänka att en produkt som är förtecknad i bilaga I till rådets förordning helt eller delvis är avsedd för något av de syften som anges i artikel 4.1 i rådets förordning, ska förmedlaren underrätta utrikesministeriet, som beslutar om huruvida ett tillstånd är nödvändigt.

Tillstånd krävs för transitering av produkter med dubbel användning som är förtecknade i bilaga I till rådets förordning, om transiteraren har fått ett meddelande av utrikesministeriet om att produkterna som transiteras är eller kan vara helt eller delvis avsedda för något av de syften som anges i artikel 4.1 eller 4.2.

Ett tillstånd beviljat av utrikesministeriet ska visas upp för tullmyndigheterna även i samband med överföringar som anges i artikel 22.1 och 22.2 i rådets förordning.

I fråga om tillståndsplikt föreskrivs dessutom i 4 §.

3 a § (11.3.2011/226) Europeiska unionens generella tillstånd

Exportörer ska underrätta utrikesministeriet om användning av Europeiska unionens generella tillstånd senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum. Samtidigt ska de för utrikesministeriet uppge sitt namn och den adress där de dokument som avses i artikel 20 i rådets förordning är tillgängliga för kontroll.

3 b § (11.3.2011/226) Bevaringstid för tillstånd

De som exporterar, förmedlar, transiterar eller överför ska bevara tillståndet i fem år efter det att giltighetstiden löpt ut och på begäran återlämna det till utrikesministeriet.

4 § (11.3.2011/226) Tillståndsplikt i fråga om export, förmedling, transitering och överföring av produkter som inte ingår i produktförteckningarna

När sådana produkter, tjänster eller andra nyttigheter som inte ingår i produktförteckningen i bilagan till rådets förordning ska exporteras, förmedlas, transiteras eller överföras, ska ett tillstånd visas upp i samband med exporten, förmedlingen, transiteringen eller överföringen, om exportören, förmedlaren, transiteraren eller överföraren har fått ett meddelande av utrikesministeriet enligt vilket produkten är eller kan vara helt eller delvis avsedd för användning i samband med utvecklande, produktion, hantering, användning, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller för utvecklande, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen, när de omfattas av icke-spridningsarrangemang.

Tillstånd krävs också för export av sådana produkter med dubbel användning som inte ingår i produktförteckningen, om det land som köper produkterna eller bestämmelselandet är föremål för ett vapenembargo som har beslutats genom en gemensam ståndpunkt eller gemensam åtgärd som har antagits av rådet eller genom ett beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa eller ett vapenembargo som har beslutats i en bindande resolution av Förenta nationernas säkerhetsråd och om exportören har fått ett meddelande av utrikesministeriet enligt vilket produkterna i fråga är eller kan vara helt eller delvis avsedda för militär slutanvändning. Med militär slutanvändning avses

1) införlivande med försvarsmateriel enligt lagen om export av försvarsmateriel (282/2012), nedan exportlagen, (8.6.2012/285)

2) användning av tillverknings-, provnings- eller analysutrustning och komponenter till sådan utrustning för att utveckla, tillverka eller underhålla försvarsmateriel som avses i 1 punkten,

3) användning av icke-färdigtillverkade produkter i en anläggning för tillverkning av försvarsmateriel som avses i 1 punkten.

Tillstånd krävs också för export av sådana produkter med dubbel användning som inte ingår i produktförteckningen, om exportören har fått ett meddelande av utrikesministeriet enligt vilket produkterna i fråga är eller kan vara helt eller delvis avsedda att användas som delar eller komponenter till försvarsmateriel som avses i exportlagen och som har exporterats från finskt territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt finsk lagstiftning.

Om exportören känner till eller har skäl att misstänka att en produkt helt eller delvis är avsedd för något av de syften som nämns i 1–3 mom., ska denne underrätta utrikesministeriet, som beslutar om huruvida ett exporttillstånd är nödvändigt. Om en förmedlare känner till att de produkter för vilka förmedlaren planerar förmedlingstjänster helt eller delvis är avsedda för något av de syften som avses i 1 mom., ska denne underrätta utrikesministeriet, som beslutar om huruvida ett tillstånd är nödvändigt.

4 a § (11.3.2011/226) Avslag på ansökan om tillstånd

Utrikesministeriets tillstånd kan vägras, om

1) det är nödvändigt för att iaktta internationella avtal, åtaganden och förpliktelser som gäller Finland,

2) det är nödvändigt för att främja Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska mål eller Finlands säkerhetsintressen och för att bidra till att den internationella säkerheten upprätthålls,

3) det är nödvändigt för att säkerställa en obehindrad tillgång till sådana utländska produkter som omfattas av strategisk exportkontroll eller för att iaktta de villkor som gäller tillgången till dessa produkter,

4) en vara eller tjänst har importerats till Finland med återexportbegränsning eller återexportförbud, eller

5) omständigheter som anknyter till den planerade slutanvändningen och risken för omdirigering kräver det.

4 b § (11.3.2011/226) Förhandsbesked

Utrikesministeriet kan på skriftlig ansökan ge exportörer, förmedlare, transiterare och överförare ett skriftligt förhandsbesked om förutsättningarna för att få tillstånd. Beslutet om förhandsbesked ska fattas med hänsyn till kriterierna i artikel 12 i rådets förordning. Ett bindande besked gäller för viss tid. Beskedet är emellertid inte bindande för utrikesministeriet om omständigheterna förändras väsentligt efter det att beskedet getts.

5 § (11.3.2011/226) Återkallande av tillstånd eller ändring av villkoren

Utrikesministeriet har rätt att återkalla ett tillstånd eller ändra villkoren för det, om felaktiga uppgifter har lämnats i ansökan eller om omständigheterna sedan tillståndet beviljades har förändrats så att Finlands internationella åtaganden eller förpliktelser förutsätter en sådan åtgärd.

6 § (11.3.2011/226) Exportkontrolldelegationen

För beredningen av principiellt viktiga exportkontrollärenden finns en exportkontrolldelegation som tillsätts av statsrådet.

Närmare bestämmelser om delegationens uppgifter, medlemsantal och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 § Exportkontrolldelegationen

För beredningen av principiellt viktiga exportkontrollärenden finns en exportkontrolldelegation som tillsätts av statsrådet.

Om delegationens uppgifter och medlemsantal samt om hur delegationen skall tillsättas stadgas närmare genom förordning.

7 § Rätt till granskningar och information

Utrikesministeriet, tullmyndigheterna och skattemyndigheterna har trots bestämmelserna om tystnadsplikt rätt att till varandra lämna sådan information om exportörer och exporterade produkter med dubbel användning som myndigheterna behöver i sin övervakningsuppgift. Denna information får lämnas ut till Europeiska unionens övervakningsmyndigheter. Bestämmelser om huvudstabens rätt att av utrikesministeriet få uppgifter om produkter med dubbel användning finns i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014). (28.3.2014/261)

Exportörer, finansiella institut och andra som innehar information som behövs för övervakning av exporten är skyldiga att på anmodan till de myndigheter som avses i 1 mom. överlämna sin bokföring och korrespondens samt ge dessa myndigheter andra för övervakningen behövliga upplysningar.

De personer som tillsynsmyndigheterna har förordnat till uppgiften har vid övervakningen av att exportvillkoren iakttas rätt att i exportörernas lokaler granska varor och tillverkning av varor för export samt exportörernas bokföring och korrespondens. Om granskningen sker hos den som skall granskas, skall behövliga hjälpmedel och bitädnen ställas till förfogande för den som utför granskningen. I lokaler som omfattas av hemfriden får granskning förrättas endast om det finns grundad anledning att misstänka att den som skall granskas gör sig skyldig till ett förfarande som enligt denna lag är straffbart.

Vad som i 1–3 mom. föreskrivs om exportörer, gäller även överförare, förmedlare och transiterare. (11.3.2011/226)

Information som har skaffats eller annars erhållits med stöd av denna paragraf får inte missbrukas eller röjas för utomstående.

7 a § (11.3.2011/226) Omhändertagande av transitgods och ansökan om tillstånd

Tullen ska omhänderta transitgods med dubbel användning, om den har grundad anledning att misstänka att det är eller kan vara helt eller delvis avsett för användning i samband med utvecklande, produktion, hantering, användning, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller för utvecklande, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen, när de omfattas av icke-spridningsarrangemang.

Tullen ska meddela omhändertagandet till den som transiterar, som då inom 90 dagar från meddelandet ska ansöka om transiteringstillstånd. Om ansökan om tillstånd för transitgodset inte görs inom utsatt tid, ska tullverket överföra ärendet till utrikesministeriet för avgörande.

7 b § (11.3.2011/226) Beslut om transiteringstillstånd samt ändringssökande (7.8.2015/895)

Om utrikesministeriet beviljar tillstånd för transitering eller anser att tillstånd inte behövs, ska det omhändertagna godset återlämnas till transiteraren.

Om utrikesministeriet inte beviljar tillstånd för transitering, ska det bestämma att godset ska returneras till utgångslandet. Om det dock finns grundad anledning att misstänka att godset i utgångslandet används för ändamål enligt 7 a § 1 mom., ska utrikesministeriet bestämma att det ska förstöras av tullen. Är godset till sina egenskaper farligt, kan utrikesministeriet samtidigt bestämma att beslutet om förstöring genast ska verkställas trots att det har överklagats.

Ett beslut av utrikesministeriet får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (7.8.2015/895)

7 c § (11.3.2011/226) Ersättningsskyldighet för förstört transitgods

Om gods förstörs innan beslutet om förstöring har vunnit laga kraft och domstolen med anledning av överklagande genom ett lagakraftvunnet beslut har fastställt att det inte fanns grund för förstöringen, har den som äger eller annars har rätt till godset rätt att söka ersättning för godset av staten.

7 d § (11.3.2011/226) Transiterarens ersättningsskyldighet

Transiteraren svarar för transitgodsets förvaringskostnader under tillstånds- och ändringssökandeförfarandet och för kostnader som orsakas av returneringen av godset till utgångslandet eller för dess förstöring.

8 § (11.3.2011/226) Övervakning av export, förmedling, transitering och överföring

Export, förmedling, transitering och överföring av produkter med dubbel användning övervakas av tullverket.

9 § Straff

Om straff för uppsåtligt brott och försök till brott mot 3 och 4 § i denna lag eller mot en föreskrift som en myndighet har meddelat med stöd av dem bestäms i 46 kap. 1–3 § strafflagen (39/1889). (26.10.2001/884)

Bestämmelser om straff för den som av oaktsamhet bryter mot anmälningsskyldigheten enligt 4 § 4 mom. i denna lag finns i 46 kap. 12 § i strafflagen. (12.6.2009/430)

En myndighet kan avstå från att vidta åtgärder för väckande av åtal mot den som misstänks vara skyldig när gärningen, med hänsyn till dess menlighet och gärningsmannens skuld sådan den framgår av gärningen, bedömd som en helhet skall anses ringa och allmän fördel inte kräver att åtal väcks.

10 § (11.3.2011/226)

10 § har upphävts genom L 11.3.2011/226.

11 § Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1996.

Genom denna lag upphävs lagen den 15 februari 1974 om tryggande av landets utrikeshandel och ekonomiska tillväxt (157/74) jämte ändringar. Stadgandena i den upphävda lagen tillämpas dock fortfarande på exportlicenser som är i kraft när denna lag triker i kraft. Hänvisningar som gäller den upphävda lagen och ingår i annan lagstiftning skall efter att denna lag har trätt i kraft anses gälla motsvarande lagrum i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.